Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Profilområdena: Processer i sinnen och hjärna – från djur till maskiner

Närbild på insekt.
Det finns mycket att lära av insekters kognition. Foto: Ekamelev/Unsplash

– Vi kan lära mycket av till exempel insekter som navigerar och positionerar sig på ett energilöst sätt, ­säger Kalle Åström vars profil­område ”Naturlig och artificiell kognition” samlar forskare från de flesta av universitetets fakulteter.

Kalle Åström är professor i matematik på LTH och med sig i projektet har han bland andra Susanne Åkesson, professor i ekologi som forskar om djurs spridning och flyttning, liksom professor Marianne Gullberg, föreståndare vid Humanistlaboratoriet där man med avancerade instrument mäter bland annat beteendemönster.

Det var 22 forskare som undertecknade ansökan och grupperna inom profilområdet arbetar från olika perspektiv med kognition – hur djurs och våra sinnen som syn, känsel, hörsel fungerar, hur hjärnan bearbetar det och vilka motoriska följder det får.

– Med kognition menar vi de processer inom perception, kunskapsbearbetning och kommunikation som leder fram till observer­bart beteende, förklarar Kalle Åström.

Vill kopiera djuren

Han vill stärka kopplingen mellan den artificiella och den naturliga kognitionen, utveckla metoder för att bättre förstå vad som får djuren att bete sig som de gör och kanske hitta tekniska lösningar för att kopiera det.

Inte minst vill man veta hur interaktionen ser ut från djur till djur – och i flock. Kalle Åström är särskilt intresserad av vad som händer när många individer utsätts för många algoritmer.

– Den kunskapen skulle kunna översättas till sociala medier som facebook och twitter och användas inom undervisning och i politiken. Den forskningen tror jag kan bli riktigt spännande i framtiden.

Att ha blivit utvald som ett profilområde har många fördelar tycker Kalle Åström.

– Dels är vi oerhört stolta och glada över det, dels betyder det mycket att få samla alla forskare internt inom denna inriktning. Externt kan det också vara lättare att få anslag eftersom vi utsetts till profilområde, hoppas han.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.