Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Quinoa – från mat till hudvård

Quinoa som hälls ut ur en glasburk.
Quinoa växer vilt i ­Sydamerika och finns i många olika ­färger och storlekar. Vanligast är vit, röd och svart. Foto: Penchan/Mostphotos

Steget från majonnäs till hudkräm är mindre än vad man kan tro och det fick livsmedelsforskaren Malin Sjöö att inleda en innovationsresa. Nu har hennes lilla Lundabolag med rötter på LTH blivit uppköpt av ett amerikanskt jätteföretag, som tror på idén om quinoa som ingrediens i hudkrämer.

En slumpartad upptäckt av livsmedelsforskare på LTH ledde till insikten att quinoa har unika egenskaper när det gäller att binda olja och vatten.

Det hela började i ett av labben på Kemicentrum hösten 2007. Malin Sjöö, livsmedels­forskare och expert på kolhydraten stärkelse, höll på att undersöka om stärkelse från quinoa­fröet skulle kunna användas som en functional food-ingrediens i livsmedel. Tidigare studier tydde på att växtstärkelsen kunde kapsla in nyttiga ämnen som fri­sattes först i tarmen.

Hudkräm på hand.
Partiklarna i quinoa är inte bara en bra emulgator, de har en egenskap som gör det enklare för oljan att tränga in i huden. Foto: Kennet Ruona

När hon och hennes kollegor började köra tester blev de överraskade. Direkt under mikroskopet kunde de se hur stärkelsen som små prickar perfekt balanserade de lite större oljedropparna i vattnet. Tack vare sin unika storlek visade sig quinoastärkelse vara en ovanligt bra emulgator, det vill säga partikel som binder ihop olja och vatten.

– Stärkelser brukar inte ha den här egenskapen, de är för klumpiga, förklarar ­Malin Sjöö.

Grön ingrediens hela vägen

Patent skickades in och beviljades. När Malin Sjöö och hennes kollegor gick igenom möjliga användningsområden fick de upp ögonen för kosmetikbranschen – fett blandat med vatten är just vad en hudkräm består av. Eftersom en ansiktskräm eller kroppslotion ofta står ganska länge i badrumsskåpet är det viktigt att krämen håller och inte skiktar sig.

Vanliga emulgeringsmedel är ofta upp till 100 gånger mindre och fungerar på ett helt annat sätt, vilket kan ge problem i form av irriterad hud eller att fettdropparna efter ett tag separerar. Eller så har de inte producerats på ett hållbart sätt.

– Våra partiklar kommer från växtriket, kräver varken fossil energi eller skadliga kemikalier och är biologiskt nedbrytbara efter användning.

Porträtt av kvinna.
Livsmedelsforskaren Malin Sjöö arbetar numera i bolaget Speximo. Foto: Kennet Ruona

Hudvårdsindustrin är också uppbyggd kring specialiserade produkter vilket talade för att det vore lättare att slå sig in med en nischprodukt.

Sagt och gjort, gruppen bytte spår – från mat till kosmetik. Eller som forskarna sa vid prisutdelningen 2012 när deras då nybildade företag Speximo vann innovationstävlingen Venture Cup, ”Steget mellan majonnäs och hudkräm är mindre än man tror”.

Medan kollegorna stannade kvar i akademin blev Malin Sjöö alltmer uppslukad av det nya bolaget. 2012 blev hon vd och idag har hon två medarbetare som sitter på Medicon Village. Lite kontakt med LTH har hon kvar, bland annat handleder hon några exjobbare.

Uppköpt av amerikanskt företag

Förra året blev Speximo uppköpt av ett stort amerikanskt företag som tillverkar ingredienser för kosmetikindustrin.

– Det var ingen stor amerikansk dammsugare som sög upp oss för att sedan lägga ner alltihop, det kan ju hända ibland. Tvärtom, för oss har det varit väldigt lyckat. Vi har fått tillgång till spetskompetens i allt från labbtestning till regelverk och försäljning, säger Malin Sjöö.

Den kanske viktigaste orsaken till att den amerikanska jätten fastnade för det lilla life tech-bolaget från Lund var en egenskap hos partiklarna som Malin Sjöö blivit varse och vars funktion bevisades först år 2015.

– Våra partiklar är inte bara en bra emulgator, de har en egenskap som gör det enklare för oljan att tränga in i huden. Vi vet ännu inte riktigt exakt hur, men många tycker att krämer med quinoapartiklarna i ger en väldigt skön känsla på huden.

Men innovationsresor är sällan spik­raka, utan bjuder på både dalar och irrgångar. Malin Sjöö nämner ett exempel:

– När vi startade trodde vi att vi skulle vara klara för marknaden inom något år. Vi tog till exempel för givet att det någonstans i världen fanns ett företag som tillverkar quinoa­stärkelse. Men nej, det fanns det inte. Så vi har fått lägga mycket tid på att skala upp och få igång en produktion parallellt.

Har fått god innovationshjälp

Även om kommersialisering av forskning ofta tar längre tid än beräknat understryker hon att den draghjälp hon fått av universitetets innovationsinfrastruktur varit avgörande och nämner LU Innovation, LU Holding, Ideon innovation och Smile-incubatorn.

Än så länge har Speximo inte börjat sälja sin ingrediens i stor skala. Men förhoppningsvis kan det börja trilla in inkomster snart.

Flera stora kosmetikföretag har visat intresse – men vilka går än så länge inte att säga. Också på frågan om hon vilken hudkräm hon själv föredrar går jag bet.

– Jag har lärt mig att diplomatiskt ducka för den frågan, säger hon med ett skratt.

 

 

 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.