Njurarna filtrerar upp till 180 liter vätska varje dygn och renar blodet från farliga slaggprodukter. Vid njursvikt fallerar reningsfunktionen och vid svår njursvikt krävs dialys. Drygt 4000 personer i Sverige och uppskattningsvis 2, 8 miljoner världen över är beroende av dialys som är en krävande behandling, ofta med långtidssjukskrivning som följd. Med njursvikt och dialys följer också en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket drabbar omkring två tredjedelar av dialyspatienterna.
Det finns två former av dialysbehandling, bloddialys som främst görs på sjukhus och påsdialys (peritonealdialys) som görs via bukhinnan och som patienten ofta sköter själv hemma. Carl Öberg, docent och forskare inom njurmedicin vid Lunds universitet och ST-läkare inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus, har under många forskat för att utveckla effektivare behandling för patienter med påsdialys.
– För att kunna dra ut vätska från blodet behöver man skapa osmos, en slags vattentransport, som sker genom att man tillsätter hög koncentration av glukos i dialysvätskan som därmed kan suga åt sig vatten från blodet, säger Carl Öberg.
Ett problem är dock att patienten absorberar stora delar av glukosen – i vissa fall upp till 20 procent av sitt dagliga kaloriintag. Följden blir att vattenborttagningen blir mindre effektiv eftersom glukos försvinner från dialysvätskan, dessutom går patienten ofta upp i vikt av sin behandling. Tidigare har man trott att glukos transporteras mellan celler, men Carl Öbergs forskargrupp publicerar nu en studie som han menar är banbrytande. Studien visar att glukosen även tas upp i cellernas glukoskanaler och genom att blockera dessa kanaler med ett ämne som kommer från äppelbark – floretin – kan forskarna minska glukosupptaget med 30 procent. Därmed förbättrades även vattenborttagandet drastiskt med hela 50 procent.
– Uppfattningen att glukos transporteras mellan cellerna, har tidigare varit ett paradigm. Ingen hade kunnat tro att det skulle kunna vara på något annat sätt. Med vår upptäckt förändras allt. Nu är nästa steg att testa detta kliniskt på människor.
Under covid-19 pandemin har fler dialyspatienter uppmärksammat fördelarna med påsdialysen som kan genomföras i hemmet och man slipper åka in till sjukhus för behandling, och det har skett en kraftig ökning av dessa patienter berättar Carl Öberg. Hans bedömning är att en stor andel av alla som behöver dialys skulle kunna få dialys i hemmet.
– Behandlingen är inte lika dyr som bloddialys, vilken kostar över en halv miljon kronor per patient och år. Med samma budget kan man alltså behandla många fler patienter, säger Carl Öberg.
Runt tio procent av Sveriges befolkning uppfyller kriterierna på nedsatt njurfunktion och fem procent har mindre än hälften av en normal njurfunktion kvar. Carl Öberg menar att man kan tala om en folksjukdom och tycker att informationen om njursjukdomar behöver bli bättre för att förhindra att patienter hamnar i svår njursvikt. Vården behöver satsa på preventiv njursjukvård och hjälpa patienterna att förändra sina levnadsvanor. Samma riskfaktorer som finns för hjärtsjukdom – fetma, högt blodtryck, för lite fysisk aktivitet – ligger även till grund för njursjukdomar.
