Vid årsskiftet blev de så kallade tvärgående panelernas rapporter klara. Det är fem stycken fördelade på rekrytering, ledarskap och organisation, infrastruktur, stora och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och samverkan. Inom alla områdena efterlystes – mer eller mindre – struktur, tydlighet och ett samlat grepp och ansvar.

– Inom rekrytering handlar det om att vi behöver utlysa bredare och se världen som större än den egna miljön, säger Freddy Ståhlberg, som tror på en mer samstämmig policy för hela universitetet gällande det.

Bättre omhändertagande

Han håller inte med om begreppet ­”in­avel”, som finns med någonstans i den panelrapporten, men en effektivare internationell rekrytering, som även innebär ett bättre omhändertagande av de internationella forskarna och deras familjer, vore önskvärd.
– Där har vi en del kvar att jobba med!
Juridicum och Wallenbergcentret vid Medicinska fakulteten lyfts fram som goda exempel på hur man medvetet arbetar med internationell rekrytering.

Frimodig positiv anda

När det gäller ledarskap, styrning och organisation möttes paneldeltagarna av en frimodig och positiv anda, ofta lättsam med attityden att ”det löser sig”. Men på många håll är det ostrukturerat och mycket hamnar ad hoc i prefektens knä. Mats Benner, RQ20:s andre projektledare, tolkar den panelrapporten som en uppmaning till universitetets ledare att vara modigare och träda fram tydligare.
– Det är inte oförenligt med det kollegiala ledarskapet att våga sätta mål och artikulera dessa. Att ha ambitioner och mål innebär inte att man måste vara ledartypen som pekar med hela handen, säger han.

Humanistlaboratoriet föredömligt

Universitetets infrastruktur får mycket beröm. Inte minst på mellan­nivå finns det många fina laboratorier, utrustning och anläggningar. Men, frågar sig panelen, hur ska detta användas och av vem? En bättre beskrivning efterlyses och en systematisering av den. Hur många cellsorterare finns det till exempel på Medicinska fakulteten? Humanistlaboratoriet lyfts fram som ett föredömligt exempel på god infrastruktur som dessutom fungerar universellt – för och med andra fakulteter.

Framgångsrikt med samordning

När det gäller tvärvetenskap är universitetet framgångsrikt med att samordna sig i starka tvärvetenskapliga grupper och miljöer, exempelvis Linnémiljöerna och de strategiska forskningsområdena, SFO:erna. Men paneldeltagarna är ­förvånade över att dessa flaggskepp inte lyfts fram och utnyttjas bättre i andra sammanhang.
– De anses underutnyttjade, saknar till stor del utbildningsanknytning, lever sina egna liv och syresätter inte universitetet på det sättet de skulle kunna göra, säger Mats Benner.

Svårast med samverkan

Enligt Freddy Ståhlberg hade paneldeltagarna som arbetade med samverkan det svåraste uppdraget.
– Samverkan finns så gott som överallt, men bilden är spretig.
Dock fick universitetet beröm för att det finns en egen organisation, Samverkans­rådet, som förre vicerektor Bo Ahrén inrättade och ledde. Men ändå saknas systematik för svar på frågor om vad man har sina partners till och vad man vill åstadkomma med dem.
Mats Benner tillägger att det är viktigt att inte bara se till sig själv och sin egen forskargrupp, utan tänka på vad som är bra samverkan för hela universitetet.
– Panelen mötte också Region Skåne som har flera stora samhällsutmaningar som åldrande befolkning och en pandemi just nu. Och här uppmanar panelen LU att öka sitt engagemang, säger projektledarna.

En dialog som ska fortsätta

I och med att de tvärgående panelerna nu också lämnat sina rapporter är hela den stora forskningsutvärderingen RQ20 med 32 ämnespaneler och 161 utvärderings­enheter (se LUM 6, 2020) – klar!
– Men tanken är inte att den ska vara klar, utan mandatet var ganska löst i början och vi har försökt hålla det så hela vägen – mer av en dialog som vi vill ska fortsätta, säger projektledarna.
Malin Bredenberg, som är projektkoordinator, berättar att instruktionerna för utvärderingen var utformade så att det varit möjligt att anpassa dem efter sin egen verksamhet, vilket varit uppskattat.
– Och de externa paneldeltagarna har varit angelägna om att rapporten inte ska bli en hyllvärmare, utan har sett sig som en del i vårt förändringsarbete, säger hon.

Jättestort intresse

Freddy Ståhlberg säger att det som man hoppats ska hända efter rapporten redan har hänt.
– Intresset är jättestort. Nya universitetsledningen nästan sliter rapporten ur händerna på oss.
Det var tolv år sedan en jämförelsevis lika stor forskningsutvärdering gjordes. Då hette den RQ08.
– Den var viktig i sin tid. Den handlade om var Lunds universitet stod i världen, medan RQ20 handlar om hur vi ska försvara och utveckla vår position, säger Mats Benner.

Många små steg

Han menar att bästa sättet för universitetet att utvecklas är att ta många små steg.
– Inga jättekliv, utan med en ambition att vara ett hyggligt och ärligt lärosäte som ständigt klättrar och förbättras.
Nu ska den omfattande forskningsutvärderingen tryckas och presenteras i ett större sammanhang på ett seminarium för alla intresserade i slutet av mars.
Maria Lindh

FOTNOT: Se även RQ20.blogg.lu.se