Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Rudolfs lysande mule fångad på film

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell.
Rudolfs röda mule
Rudolfs röda mule

I den klassiska julvisan lyser renen Rudolf väg för tomtefar med sin röda mule. Nu har ett forskarteam i Lund filmat den lysande mulen med hjälp av en värmekamera. Bilderna är tagna i Skånes djurpark, världens största zoo för nordiska djur.

Tidigare studier av holländska och norska forskare har gett en förklaring till varför Rudolfs näsa är röd, ett stort blodflöde till renens mule hjälper till att hålla den varm i vinterkylan.  

Ett forskarteam i Lund har tagit det ett steg längre genom att skapa en forskargrupp som är inriktade på däggdjur och deras nosar.

– När renar äter på vintern är deras mular utsatta för väldigt låga temperaturer, eftersom de letar efter mat under snön. De behöver behålla sin känslighet i mulen så att de vet vad de får i sig, berättar Ronald Kröger, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet. Det varma blodet som pumpas till renens mule kan göra att den får ett rödaktigt “sken”.

Men alla däggdjur fungerar inte på samma sätt som renen. När forskaren, och hundägaren, Ronald Kröger en dag lekte med sin hund började han fundera varför hundar skiljde sig åt - varför var nosen på hans hund kall? 

Det var startskottet för att bilda en ny forskargrupp - “Nosgruppen” (the Mammalian Rhinarium Group) vid Lunds universitet. Forskargruppen studerar hur däggdjur skaffar sig sinnesinformation från den främre, mjuka och våta delen av nosen, som även kallas för rhinarium.  

– Hundar fungerar på motsatt sätt jämfört med renar. Ingen vet varför deras nosar är kalla, och vad som är den evolutionära orsaken. Det vill vi ta reda på, berättar Ronald Kröger.

Forskargruppen hoppas kunna publicera sina resultat om hundar och deras nosar i början av 2014.

Lotte Billing

Se videon här


Läs mer om Skånes djurpark

Läs mer här

Och här

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.

Anmäl dig genom att klicka på knappen nedan (extern tjänst)