Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så kan samarbetet mellan forskare och kommuner förbättras: arbetsmodell för tvärvetenskapliga hållbarhetsprojekt testas

Samarbetena mellan offentlig sektor och akademin blir allt vanligare, och lyfts ofta upp som vägen framåt vad gäller klimatarbete. Men hur ska forskare och kommuner arbeta tillsammans för att nå resultat? Studie undersöker hur arbetsmodeller kan gynna tvärvetenskapliga hållbarhetsprojekt.

– Nu för tiden vill många universitet och kommuner arbeta tillsammans för att skapa hållbara lösningar och driva klimatarbetet framåt. I takt med detta växer forskningen om hur tvärvetenskapliga samarbeten bäst ska struktureras, säger Ebba Brink, forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Hon och andra forskare har testat en modell framtagen just för tvärvetenskapliga hållbarhetsprojekt. Som fallstudie använde de ett projekt om ekossystemtjänster, som Ebba Brink själv var med i, där sju skånska kommuner och fyra universitet ingick.

Deltagarna introducerades till en modell framtagen av tyska forskare som utgår från ett antal utvärderande frågor som ska besvaras innan och under arbetets gång. Modellen ska underlätta för deltagarna att bygga tvärvetenskapliga team, tydligt definiera det hållbarhetsproblem som forskningsprojektet ska lösa, uppnå resultat som både samhället och akademin kan använda, allt medan man identifierar fallgropar och utmaningar på vägen.

Genom att använda modellen satte vi strålkastarljuset på själva samarbetsprocessen, något som många projekt missar

– Genom att använda modellen satte vi strålkastarljuset på själva samarbetsprocessen, något som många projekt missar. Delade vi samma uppfattning om vad som var problemet, och fanns det en tydlig nytta för de kommuner och forskare som deltog?

Enligt Ebba Brink fick de en plattform för att diskutera hur man faktiskt utformar samarbetet för att nå fram till lösningar, samt hur man ser till att projektet omfattar de aktörer som bli berörda av hållbarhetsarbetet.

Deltagarna fick också en större förståelse för varandras arbetskultur och skillnader i förväntningar.

Exempelvis blev det tydligt att kommunrepresentanterna hade mindre flexibilitet än forskarna att lägga om möten och arbetsuppgifter med kort varsel. Det uppenbarades också att det fanns en önskan från de som arbetade i kommunerna att bidra till arbetet med att ta fram vetenskapliga artiklar, speciellt eftersom vissa var forskare i botten och gärna ville fortsätta samla akademiska meriter.

– Med hjälp av modellen kunde vi justera vårt arbetssätt och därmed förbättra samarbetet. Vi bjöd in kommunrepresentanterna i det vetenskapliga arbetet, samtidigt som vi fick en bättre förståelse för hur man jobbar med miljöfrågor i en kommunal organisation.

Risk för intressekonflikter utan en modell

Hon tror att det kommer bli allt viktigare att arbeta efter evidensbaserade modeller i takt med att tvärvetenskapliga hållbarhetssamarbeten blir allt vanligare, både nationellt och internationellt.

– För att få resultat som gynnar både kommuner och akademin är det A och O att arbeta enligt modeller som fokuserar på att tydliggöra hur det tvärvetenskapliga samarbetet kan gynna båda parter. Vad är den faktiska samhällsnyttan? Och hur bidrar projektet i att nå det resultatet?

Utan en modell, menar hon, är risken större att det uppstår intressekonflikter, och otydlighet i hur projektet ska identifiera och ta itu med hållbarhetsproblemet.

– Genom att diskutera igenom i ett tidigt skede, gärna innan projektet sätter igång, skapar man en gemensam plattform för hur samarbetet ska se ut. På så vis kan man undvika vanliga fallgropar och även underlätta för hur kunskapen senare ska återföras till samhället.

Till studien: ‘On the road to ‘research municipalities’: analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning’

 

Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.