Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så ska kött-, stål-, papper- och plastindustrin ställa om

Stålverk. Foto: Pixabay.
Företag måste arbeta mycket mer strategiskt med att närma sig andra industrier och aktörer i värdekedjan för att se hur man kan samarbeta för ökad cirkularitet menar forskarna. Det räcker inte att bara känna till sina egna processer. Foto: Pixabay.

Europeisk industri kan ställa om till år 2050. Men för att lyckas behöver samhället ta ett helhetsgrepp. Större visioner, kunskapslyft och nydanande samarbeten är också nödvändiga enligt Lundaforskare som har analyserat fyra europeiska industrisektorer: kött/mejeri, papper, plast och stål inom ramen för ett EU-projekt.

– Vi har ett ansvar att skynda på omställningstakten i Sverige och i Europa. För klimatet, jobben och vår framtida konkurrenskraft, säger professor Lars J Nilsson, vid Miljö-och energisystem vid Lunds universitet.

Han har, tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och fyra andra forskningsinstitutioner i Europa precis avslutat EU-projektet REINVENT. Det hade som mål att identifiera på vilka sätt kött/mejeri, papper, plast och stålindustrierna i Europa kan arbeta för att nå nollutsläpp till 2050, i enlighet med EU:s åtaganden under Parisavtalet och unionens klimatmål. Projektet identifierade ett antal områden som särskilt viktiga för att skynda på omställningstakten och säkerställa att sektorerna blir hållbara, samtidigt som arbetstillfällen och tillverkning stannar kvar i Europa. De är hållbar produktion, förändrad konsumtion, ökad materialeffektivitet, mer cirkulära system, samt nya värdekedjor och samarbeten mellan olika sektorer.

– Våra analyser visar tydligt att även om sektorerna ser olika ut vad gäller åtgärdsmöjligheter, värderingar och organisation, så kräver omställningen ett helhetsgrepp. Omställningsstrategier måste omfatta hela värdekedjan, inte bara produktionen. Minskad efterfrågan samt ökad återvinning och cirkularitet är minst lika viktiga områden, liksom hur energisnåla och effektiva våra material är, säger kollegan och forskaren Fredric Bauer.

Kunskapslyft och samarbeten

Ett generellt kunskapslyft för att kunna inleda nya samarbeten industrier emellan är också nödvändigt visar projektets rekommendationer. Det behövs för att i framtiden kunna möta de stora utmaningar som vätgas, elektrifiering, cirkulära system och materialeffektivitet ställer Europas industrier inför.

 – Det kommer att behövas nya typer av samarbeten, effektivare processer och material med längre livslängd för att klara av denna omställning. Cirkulära lösningar kräver att företag genom hela värdekedjan satsar på att material och produkter designas och utvecklas för att kunna återanvändas och återvinnas med låg klimatpåverkan. Det kräver andra beslut än de som ger lägst kostnad för engångsbruk eller kortast produktionstid, säger Fredric Bauer.

Han fortsätter: 

– Företag måste arbeta mycket mer strategiskt med att närma sig andra industrier och aktörer i värdekedjan för att se hur man kan samarbeta för ökad cirkularitet. Det räcker inte med att bara känna till sina egna processer. Vätgas och elektrifiering leder till nya värdekedjor liksom när kemiindustrin slutar med fossil råvara.

Visioner och investeringar 

Lars J Nilsson och Fredric Bauer framhåller att visionärt tänkande och riktade investeringar är viktiga delar för att skynda på omställningsarbetet. Här ingår också att avstå investeringar i fossilabaserade processer. Sådana investeringar skapar nya så kallade inlåsningar som hindrar omställningen i många år framöver eftersom industrier vill kunna utnyttja de investeringar de redan har gjort. Exempel på detta är om det byggs nya masugnar för ståltillverkning med stenkol eller ny produktion av oljebaserad plast och andra kemikalier. 

– Det innebär kostnader att ställa om men samhällsekonomiskt är kostnaden liten. Länder och företag behöver investera i ny teknik och riktade satsningar som möjliggör till exempel användningen av förnybar vätgas, elektrifiering och koldioxidlagring. Även visionerna måste växla upp. Företag kan inte sitta och vänta utan måste i hög grad ta ledartröjan och sikta på nollutsläpp, säger Lars J Nilsson.

Industristrategi och reform av utsläppsrätter

Avslutningsvis vill Lars J Nilsson och Fredric Bauer se ett starkare fokus på industrins omställning i EU:s industristrategi som uppdateras under våren 2021. De betonar också att handeln med utsläppsrätter, EU ETS (EU Emissions Trading System), ett system där företag köper sig rätten att släppa ut växthusgaser, som ett sätt att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt, måste ses över. Hittills har nämligen priserna på utsläppsrätter varit för låga för att driva en omställning. Flera av de tunga industrierna har dessutom tilldelats fler gratis utsläppsrätter än deras faktiska utsläpp. 

– ETS-systemet har delvis blivit ett hinder för omställningen. Företag gör inte de omställningar som behövs i tillräckligt snabb takt. Vi, liksom många andra forskare inom området, anser att det nu är dags se till alla företag betalar för sina utsläpp för att på så vis tvinga fram en snabbare förändring.  Men enbart ett pris på koldioxid kommer inte räcka – det krävs en mycket bredare politik än så för att fånga alla delar, avslutar Lars J Nilsson.

Rekommendationer per industri

Stål

Visioner och planer för fossilfri primärproduktion finns, men fler initiativ behövs för förändringar längre ner i värdekedjan. Strategier behövs för att använda stål i mindre mängder och mer effektivt och gå över till en större andel återvunnet stål med högre kvalitet på detsamma bl a genom förbättrad skrothantering och sortering.  

Plast

Branschen måste redovisa en plan för hur man ska nå nollutsläpp och ställa om från dagens totala beroende av fossil råvara och energi – som dessutom är obeskattad. Färdplaner behövs för viktiga värdekedjor inom exempelvis förpackningar, fordon, textil och bygg. Minskad användning i vissa områden, bättre återvinning, samt förnybar råvara och energi som insatsvaror är viktiga åtgärder.

Papper

Pappersindustrin kan ganska snabbt nå nollutsläpp men den stora frågan handlar om framtiden för biobaserade material när de fossila fasas ut. Skogsråvaran behöver utnyttjas effektivare och för nya användningar såsom textil, plast och kemikalier istället för som bränsle. Elektrifiering är en möjlighet att frigöra bioråvara för annan användning.

Kött och mejeri

Det går att se en trend av ett grönt skifte mot en mer hälsosam och vegetarisk diet bland europeiska konsumenter. Detta skifte kan främjas genom exempelvis information, måltidsplanering i offentlig sektor och riktade skatter. Därutöver måste den europeiska jordbrukspolitiken (CAP) anpassas bättre efter miljö- och klimatmål bl a genom att minska subventionerna till fossil energi i jordbruket. 

EU-projektet REINVENT

Projektet fokuserade på kött / mejeri, papper, plast och stål - fyra industrisektorer som är ekonomiskt viktiga, men där koldioxidsnåla lösningar fortfarande är relativt outforskade. Målet var att identifiera och få en förståelse för vilka omställningar som behövs inom dessa sektorer för att gå över till ett fossilfritt samhälle.

Projektet har pågått mellan 2016-2020 under ledning av professor Lars J Nilsson vid Lunds Universitet. Övriga projektdeltagare har varit forskare vid Durham University (UK), Planbureau voor de Leefomgeving (NL), Universiteit Utrecht (NL) och Wuppertal Institut (DE).

Läs mer om REINVENT på reinvent- project.eu


 

Foto av professor Lars J Nilsson vid Miljö-och energisystem. Foto: Kennet Ruona.

Lars J Nilsson är professor vid Miljö- och energisystem vid LTH.
Telefon: +46 46 222 46 83
E-post: lars_j [dot] nilsson [at] miljo [dot] lth [dot] se

Läs mer om Lars J Nilssons forskning i Lunds universitets forskningsportal

Foto av forskaren Fredric Bauer (man).

Fredric Bauer är forskare vid Miljö- och energisystem vid LTH.
Telefon:+46 46 222 98 71
E-post: fredric [dot] bauer [at] miljo [dot] lth [dot] se

Läs mer om Fredric Bauer i Lunds universitets forskningsportal

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.