Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Samarbete kring infrastruktur kan ge turboeffekt för forskningen

Forskningens infrastruktur i form av instrument, biobanker och teknisk expertis blir allt viktigare och mer avancerad. I takt med det blir det också allt viktigare att samarbeta över fakultetsgränserna. Det försöker LU nu göra för att få det som Medicinska fakultetens prodekan Lars Dahlin talar om som en ”forskningsmässig turboeffekt”.

– När vi kombinerar kunnande från de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna och LTH, och ibland även andra fakulteter, blir resultatet inte 1+1+1 utan mycket mer, säger han.

Ny vetenskaplig utrustning är oftast mycket dyr och bör därför utnyttjas så mycket som möjligt och av så många som möjligt. Men ekonomin är ändå inte huvudsaken, menar Lars Dahlin, utan att vetenskapen stärks genom samarbete och kommunikation mellan olika discipliner.

– Det blir alltid mycket bättre när man kan utnyttja kompetensen från forskare inom andra områden. Jag kan ju mitt eget lilla fält, handkirurgi, men klarar mig inte utan bidrag från människor med andra specialistkunskaper, säger han.

Sambandet mellan de tre ”våta” fakulteterna gäller än så länge fyra gemensamma centrumbildningar inom masspektrometri, nanovetenskap, ”livsvetenskap” och pro-teinvetenskap. De tre första har styrgrupper med representanter för flera fakulteter.

CEBMMS, som uttyds Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry, är ett fysiskt centrum placerat på BMC. NanoLund, som tidigare hette Nanometerkonsortiet, har sitt fysiska centrum i Lund Nano Lab.

Proteinvetenskapen inom LP3, Lunds proteinproduktionsplattform, är placerad i Biologihuset och knyter samman tekniker, naturvetare och medicinare med forskare från ESS och MAX IV. Molecular Recognition in Life (MoReLife) arbetar med infrastruktur- och kompetensbehov inom livs-vetenskapen och är ett nätverk – en virtuell och inte fysisk centrumbildning.

Lars Dahlin utesluter inte att fler tvärfakultära sammanslutningar kan komma till.

– Vi planerar en samordning över fakultetsgränserna av mikroskopiska bilder. En specifik forskningsfråga kräver ju ofta att man använder flera olika avancerade instrument. Vi kommer till exempel att kunna avbilda biologiska strukturer på MAX IV, medan andra typer av mikroskopi ger viktig kompletterande kunskap.

– Bioinformatik, ett område som knyter väl an till de andra sammanslutningarna, är ytterligare ett område där en samordning vore värdefull, menar han.

Ingela Björck

Ytterligare information: 

Masspektrometricentret: www.cebmms.lu.se

Nanocentret: www.nano.lu.se

MoReLife: www.med.lu.se/morelife

Proteinvetenskapscentret: www.biology.lu.se/services/lp3-lund-protein-production-platform