Social resiliens kan beskrivas som människors, gruppers eller hela samhällens förmåga att hantera yttre påfrestningar och hot. Vilka faktorer är det som gör att vissa grupper eller samhällen klarar svåra situationer bättre än andra? Vad är det i samspelet med andra människor som hjälper oss ur svårigheter?

Ett närliggande forskningsområde är social hållbarhet, men begreppet social resiliens har ett tydligare fokus på den sociala och politiska motståndskraften, menar ­Teres Hjärpe, forskare i socialt arbete och koordinator för satsningen.

– Många, inte minst samhällsvetare, forskar redan inom områden som har med social resiliens att göra, säger hon. Vi tror att ämnet har en potential att leda till flera tvär­vetenskapliga samarbeten inom allt från hållbarhets-, utvecklings- och migrationsstudier till sociologi, socialt arbete och psykologi.

Förutom fyra postdoktorer ska nya doktorander inom ämnesområdet anställas. Under hösten bjuds intresserade in till en föreläsningsserie i fem delar där internationella auktoriteter reflekterar kring ämnet och det görs djupdykningar i hur social resiliens förhåller sig till socioekonomiska kriser, migration och olika kulturella perspektiv.

– Vi hoppas på många intresserade forskare från tangerande forskningsfält och mycket diskussioner. Förhoppningsvis utmynnar detta i att vi kan identifiera områden för gemensamma forskningsansökningar, säger Teres Hjärpe.

Nedan följer några exempel på områden som ska studeras inom projektet.

Ska studera politisk aktivism i kristider

Liv Gaborit har tidigare forskat om strategier för att överleva i fängelser i Myanmar, där över hundra personer kan trängas i en enda cell. Planen var att fortsätta med detta, men så kom militärkuppen i våras och hennes forskning ändrade inriktning.

Liv Gaborit började intressera sig för miljön för de politiska aktivister som dagligen riskerar sina liv genom arbetet mot militärregimen. Liksom i fängelsemiljön är vänskapsband och sociala nätverk avgörande.

– Jag vill öka förståelsen för hur social resiliens uppstår och förändras i tider av akut kris, säger Liv Gaborit.

Begreppet social resiliens, menar hon, får en helt annan innebörd i en situation som den i Myanmar, jämfört med i exempelvis ett mer stabilt västerländskt sammanhang. I höst anordnar hon ett seminarium med rubriken “Social resilience beyond the West”. Liv Gaborit arbetar själv inom Myanmars demokratirörelse och kommer även att använda sin egen aktivisterfarenhet i forskningen.

Nyfikenhet på mångfald avgörande för ett socialt resilient samhälle

Patric Nordbeck är psykolog och undersöker begreppet social resiliens inom en rad olika projekt – inom allt från cirkulär ekonomi till beslutsfattande.

– Inom psykologin talar man normalt om resiliens som om det vore ett statiskt, medfött tillstånd hos individen. Men allt hänger ihop. Man kan inte isolera olika företeelser från varandra – då missar man hur de ter sig i den röriga verkligheten.

I ett av hans många projekt som berör social resiliens presenteras deltagarna (som kommer från USA) för ett hypotetiskt scenario där en familj från en minoritetsgrupp flyttar in i ett bostads­område. I scenariot ingår att deltagarna får löpande och alltmer negativ information om den inflyttade familjen. Dessutom ska deltagarna fatta beslut om huruvida den nyinflyttade familjen ska inkluderas eller inte i grannsamhörigheten.

– Jag undersöker hur negativ information om familjen samspelar med nyliberala värderingar och hur detta sedan påverkar deltagarnas beslut, säger Patric Nordbeck.

Hans forskning visar att ju närmare ett högerpopulistiskt parti du står åsiktsmässigt, desto större är risken att du inte inkluderar minoritetsfamiljen i grannsamhörigheten när informationen om familjen blir negativ.

– Detta beror på att benägenheten att ta till sig invandringskritisk och höger­populistisk retorik går hand i hand med nyliberala värderingar, säger Patric Nordbeck.

Men om man eftersträvar ett samhälle som ska vara socialt resilient så behövs nyfikenhet på hur mångfald kan vara en resurs. Annars är risken stor att samhället försvagas, konfliktnivån ökar, och att vi inte löser samhällsproblemen vi står inför.

Kartlägger faktorer som underlättar för nyanlända

Vilka omständigheter underlättar för unga nyanlända invandrare att finna sig till rätta i ett nytt land? Azher Hameed Qamar vid Social­högskolan forskar om vilka dessa omständigheter är och hur de samspelar.

Tidigare har Azher Hameed Qamar bland annat bedrivit studier på landsbygden i Punjab i sitt hemland Pakistan. Då handlade det om barns sociala värde och om hur barnlösa ­eller frånskilda kvinnor tacklade sin situation.

Nu ska han alltså undersöka vilka faktorer som underlättar för unga nyanlända i åldrarna 18–24 att anpassa sig till ett nytt land.

– Vägen in i ett nytt land påverkas av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer, säger Azher Hameed Qamar. Tillsammans bildar dessa faktorer den sociala resiliensen, eller motståndskraften mot svårigheter, som kan underlätta för inträdet i det nya samhället.

I sitt postdoc-arbete kommer Azher Hameed Qamar bland annat att göra en intervju­studie av unga invandrare i Skåne. För närvarande är han ute och träffar informanter på språkkaféer, genom basketklubben EOS och kommunen. Följ hans forskning på social-resilience.com

Kvinnliga småföretagare söker stöd i historien

Sara Kauko är antropolog och forskar om kvinnliga småföretagare i Santiago del Estero, en fattig provins i norra Argentina. Vad är det som gör att dessa småföretagare klarar sig och kommer på fötter i ett land där de ekonomiska kriserna avlöser varandra med samma precision som en ­schweizisk klocka?

Sara Kauko har även tidigare forskat om entreprenörer i Santiago del Estero, hur de förbereder sig inför nästa kris som de vet alltid lurar runt hörnet. Nu fortsätter hon på det inslagna spåret genom att intervjua ett 50-tal kvinnliga små­företagare. De är kioskägare, småhandlare och innehavare av kvartersgym. Någon hyr ut en fotbollsplan och flera säljer cateringmat och bakar.

– Trots att det är den oreglerade marknadsekonomin som orsakar de återkommande ekonomiska kriserna så finns paradoxalt nog en tro bland dessa kvinnor på det nyliberala systemet och på möjligheten att lyckas. Annars hade de inte pallat, säger Sara Kauko.

Å ena sidan är den politiska situationen kaotisk, utan någon stabilitet alls, å andra sidan är dessa kvinnor fulla av kreativitet och stolta över vad de lyckas åstadkomma. Trots alla motgångar uppfinner de hela tiden nya sätt att anpassa sina företag till de rådande omständigheterna.

Sara Kauko vill undersöka vilka mekanismer det är som gör att dessa kvinnor klarar att ta sig fram. I vad består den sociala resiliensen?

– Något som alla jag intervjuar återkommer till är historien. De berättar om hur deras släktingar klarat olika vedermödor och navigerat sig fram genom tillvaron. Detta verkar på något sätt stärka dem.

Hon är noga med att påpeka att begreppet social resiliens inte beskriver en inre personlig egenskap utan ett system, som i det här fallet består av historiska erfarenheter samt den familj och vänner som omger kvinnorna.