Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sämre spermierörlighet hos män som utsatts för kemikalien DEHP

Spermier. Mostphotos

Män som i högre utsträckning utsatts för ämnet DEHP, en så kallad ftalat, har en sämre spermierörlighet och kan därför misstänkas ha svårare att skaffa barn. Det visar en studie av Jonatan Axelsson vid Lunds universitet, som nyligen publicerats i tidningen Environment International.

Ftalater är samlingsnamnet på en grupp ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra, och varav vissa misstänks vara hormonstörande. Många ftalater finns framförallt i mjukgjord plast – det vill säga i väldigt mycket av vad vi omges av dagligen: tapeter, sandaler, nagellack, parfym, golvmaterial, mattor och mycket annat. Vi exponeras dagligen för ftalater och får i oss kemikalierna genom mat och dryck, hudkontakt och inandning eftersom ftalatmolekyler läcker ut ur plaster. Hur stora mängder ftalater vi utsätts för kan man mäta genom ett enkelt urinprov.

- Vi har undersökt markörer för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat) i urin som ett mått på exponering, liksom spermakvaliteten på över 300 män mellan 18 och 20 år vid Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö. Resultatet visar att ju högre halt männen hade – desto lägre framåtrörlighet hade deras spermier, säger Jonatan Axelsson, forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet och specilistläkare i arbets- och miljömedicin.

Jonatan Axelsson. Foto privat
Jonatan Axelsson, forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet och specilistläkare i arbets- och miljömedicin. Foto: privat

Man kunde säkerställa en negativ trend i spermierörligheten beroende på graden av exponeringen. För den fjärdedel av männen med lägst exponering rörde sig 57 procent av spermierna framåt, medan andelen framåtrörliga spermier var 46 procent för den fjärdedel med högst exponering.

- Eftersom det rapporterats ett linjärt samband också mellan spermierörlighet och chans till graviditet, så skulle detta kunna betyda att ju högre exponering för DEHP, desto mindre chans att kunna få barn.

Studien är den enda i sitt slag där man hos män från allmänbefolkningen analyserat sambandet mellan exponeringen för DEHP och spermakvalitet och samtidigt justerat för både hur koncentrerad urinen var och hur lång tid det gått sedan senaste utlösning. Män från allmänbefolkningen kan vara de mest relevanta att studera, eftersom män med fertilitetsproblem (som annars ofta är de som studeras) ofta har en sänkt spermakvalitet, inklusive spermierörlighet, vilket kan ha många olika orsaker.

- Det finns andra studier som stödjer våra fynd kring sambandet mellan DEHP-metaboliter och spermierörligheten, men även studier som inte hittat några samband. Dessutom bryts ämnena ner i kroppen inom ett par dagar. Därför finns det ingen anledning till omedelbar oro. Men vi bör vara medvetna om att det kan finnas ett problem och att det kan vara en viktig fortsatt forskningsfråga, sager Jonatan Axelsson.

Redan idag är DEHP uppsatt på EU:s lista över ämnen med särskilt farliga egenskaper och sedan tidigare i år behövs ett särskilt tillstånd för att använda ämnen vid tillverkning av varor och kemiska produkter inom EU. Importerade varor omfattas dock inte av detta, berättar Jonatan Axelsson avslutningsvis.

 

Åsa Hansdotter
 

 

 

Kontakt

Jonatan Axelsson, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare vid Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Region Skåne.
Tel: 0703-756502, e-post: jonatan.axelsson@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.