ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig skicklighet som enda urvalskriterium. Forskarna och deras projekt har genom granskning av andra forskare och i hög konkurrens blivit högst rankade i Europa. Totalt delar EU genom European Research Council ut 705 miljoner euro till 421 forskare runt om i Europa. Forskarna får upp till 1,5 miljoner euro var under fem år.
Axel Henningsson, för närvarande postdoc vid DTU i Danmark, får ERC Starting Grant för projektet RAM, Resolution Adaptive 3D Microstructure and Strain Movies.
Grattis! Kan du berätta om ditt projekt?
– Projektet handlar om att förstå hur duktila brott uppstår och utvecklas inne i metaller. Med hjälp av högenergetiska röntgenstrålar från synkrotronanläggningar ska vi utveckla nya metoder som kan följa materialets inre mikrostruktur i tre dimensioner medan det belastas. Målet är att skapa tidsupplösta 3D-bilder, nästan som filmer, som samtidigt visar hur kristallkornen deformeras, hur spänningar och töjningar utvecklas och hur mikroskopiska hålrum uppstår och växer fram till brott.
Vad hoppas du uppnå?
– Detta projekt kommer göra det möjligt att direkt observera de mekanismer som styr hur metaller deformeras och går sönder. Dagens modeller bygger delvis på antaganden som är svåra att verifiera experimentellt. Genom att mäta de inre fält och mikrostrukturella förändringar som modellerna faktiskt beskriver kan vi pröva dessa antaganden och utveckla mer tillförlitliga modeller för materialbrott. På längre sikt bidrar detta till säkrare och mer materialeffektiva konstruktioner. De experimentella metoder som utvecklas inom projektet kommer även att vara till nytta inom andra typer av materialforskning.
Vad betyder ERC Starting Grant för dig?
– För mig är anslaget både ett stort erkännande och en fantastisk möjlighet att bygga upp en självständig forskningsmiljö vid Lunds universitet. Det ger mig resurser och långsiktighet att samla en forskargrupp kring en ambitiös idé som hade varit svår att genomföra inom ramen för ett mindre projekt. Jag är förstås väldigt glad, men känner också ett stort ansvar och en stark motivation att förvalta möjligheten väl.
Axel Henningssons profil i Lunds universitets forskningsportal
Eleni Karageorgiou, som i dag arbetar som senior forskare vid Danish Institute for Human Rights och sm kommer att arbeta med mänskliga rättigheter vid Juridiska fakulteten, får anslaget för sitt projekt CONPLEX, The Consultancy Complex: Inside the Black-Box of Private Migration and Asylum Governance.
Grattis! Kan du berätta om ditt projekt?
– CONPLEX är ett femårigt projekt som undersöker den växande rollen som privata konsultföretag spelar inom migrations- och asylförvaltningen. I dag anlitas stora konsultföretag av stater, EU-institutioner och internationella organisationer för allt från strategisk rådgivning till praktiskt stöd och genomförande av migrationspolitik. Projektet undersöker vad denna utveckling innebär för den offentliga makten, ansvarsskyldigheten och de mänskliga rättigheterna.
Vad hoppas du uppnå?
– Jag hoppas att projektet ska belysa en aspekt av migrations- och asylförvaltningen som hittills har fått liten uppmärksamhet inom den juridiska forskningen. Genom att kombinera juridisk doktrinär analys, historia och empirisk forskning strävar vi efter att a) dokumentera hur privata konsultföretag, genom sin expertis, påverkar beslutsfattandet inom migrationsområdet, och b) utveckla ett nytt sätt att förstå samspelet mellan privata rådgivande instanser å ena sidan och lagstiftning och rättstillämpning å andra sidan. Förhoppningsvis kommer resultaten även att vara relevanta inom andra områden av offentlig styrning, däribland digitalisering, välfärd, klimat och hälsa.
Vad betyder det att få ett ERC Starting Grant?
– ERC Starting Grant ger mig en unik möjlighet att bygga upp mitt eget forskarteam under de kommande fem åren och att utveckla en forskningsagenda som jag har funderat på länge. Det är naturligtvis också ett fantastiskt erkännande av projektets idé och potential, och det ger den akademiska friheten att driva ambitiösa frågor och föra forskningen om mänskliga rättigheter och migrationsrätt i nya riktningar.
Eleni Karageorgious profil i Lunds universitets forskningsportal
Kim Cuong Le forskar inom förbränningsfysik vid LTH och får ERC Starting Grant för projektet AEROSOL, Advanced Laser- and X-ray Diagnostics of Soot: From Formation to Atmospheric Life.
Grattis, kan de berätta om ditt projekt?
– Sot-aerosoler bildas vid ofullständig förbränning av kolbaserade bränslen. De bidrar till uppvärmningen av atmosfären och kan även ha negativa hälsoeffekter. Det är dock särskilt svårt att karakterisera sot i aerosolfasen på grund av dess lilla storlek, låga koncentration och kontinuerliga omvandling i atmosfären. Mitt AEROSOL-projekt syftar till att vidareutveckla laser- och röntgenbaserade diagnostiska metoder för att följa sot från dess initiala bildning till dess åldrande i atmosfären. I slutändan vill jag fastställa hur förändringar i sotets struktur och morfologi påverkar dess optiska egenskaper och därmed dess klimatpåverkan.
Vad hoppas du uppnå?
– Jag hoppas uppnå två stora framsteg. För det första vill jag utvidga sotmätningarna till områden som för närvarande är otillgängliga, däribland partiklar under 10 nm, diagnostik av enskilda partiklar och fjärrmätningar i realtid. För det andra vill jag etablera ett experimentellt underbyggt samband mellan sotbildning och hur partiklarna sedan åldras, via dess struktur och optiska egenskaper, till dess klimatpåverkan. Det långsiktiga resultatet kommer att bli både nya diagnostiska möjligheter och en mer omfattande förståelse av sot på laboratorie-, kammare- och atmosfärisk skala.
Vad betyder ERC Starting Grant för dig?
– Det gör det möjligt för mig att ta nästa stora steg i att etablera min egen forskningsinriktning. Det ger mig resurser att bygga upp ett tvärvetenskapligt team kring min kärnkompetens inom optisk diagnostik och förbränning, samt att utvidga min forskning från sotbildning i laboratoriet till dess åldrande i atmosfären och klimatrelaterade tillämpningar. Ännu viktigare är att det skulle göra det möjligt för mig att förverkliga en högriskfylld, tvärvetenskaplig forskningsvision som skulle vara svår att genomföra med mindre enskilda anslag.
Kim Cuong Les profil i Lunds universitets forskningsportal
Anders Reinholdt, forskare vid Centrum för analys och syntes vid Naturvetensklapliga fakulteten, får anslaget för sitt projekt N-VERT, Polarity-Inverted Nitrogen: Construction of Reactive Multiply-Bonded Functional Groups and Their Utilization
Kan du berätta om ditt projekt?
– Min bakgrund ligger inom organometallisk kemi – den del av kemin som undersöker vad som händer när metaller bildar bindningar med andra grundämnen. Metaller kan i hög grad förändra beteendet hos de atomer de binder till, vilket skapar ovanliga typer av bindningar och reaktivitet. I mitt ERC-projekt fokuserar vi på ett särskilt slående exempel: en trippelbindning mellan kväve och tungmetallen osmium. Kväve har en stark tendens att dra till sig elektroner, så i en kemisk bindning blir det normalt den negativt polariserade änden. I de system vi utvecklar är detta välbekanta beteende omvänt: Det är just detta som ger oss möjlighet att skapa bindningstyper som är mycket svåra eller till och med omöjliga att uppnå. I förlängningen kan detta öppna nya vägar till molekyler som inte kan framställas med konventionell syntetisk kemi.
Vad hoppas du uppnå?
– I det stora hela handlar det om grundforskning. Jag vill få en bättre förståelse för kemiska bindningar, struktur och reaktivitet – och, i idealfallet, upptäcka kemiska fenomen som jag inte skulle ha kunnat föreställa mig var möjliga. Lika viktigt är att projektet kommer att skapa en spännande miljö där vi kan utbilda nästa generation av nyfikna forskare inom syntetisk kemi.
Vad betyder ERC Starting Grant för dig?
– ERC Starting Grant innebär en stor förändring för mig eftersom det ger mig möjlighet att bygga upp en betydligt större forskargrupp och driva ett ambitiöst forskningsprogram under flera år här i Lund. Det är också ett viktigt erkännande av det arbete som min grupp och jag har utfört hittills, och av den vetenskapliga potentialen hos de idéer som vi nu vill utforska. Jag vill uttrycka min tacksamhet till alla som har hjälpt mig att förbereda mig inför den avslutande intervjun. Jag har fått så mycket stöd från kollegor vid Kemiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten och Lunds universitet.
Anders Reinholdts profil i Lunds universitets forskningsportal
Camilo Rodriguez Ronderos, forskare i språkvetenskap vid Humanistiska fakulteten, får ERC Starting Grant för sitt projekt IRIS, Irony Re-examined in Interactive Settings: Towards a Paradigm Shift in Experimental Pragmatics.
Grattis! Kan du berätta om ditt projekt?
– Drivkraften bakom projektet är iakttagelsen att det finns en spänning mellan teorier om hur människor använder språk och de experimentella studier som har genomförts för att testa dessa teorier. Teorier inom pragmatik (det område som studerar hur människor använder språk) fokuserar på hur meningar konstrueras under social interaktion mellan en talare och en mottagare. Experimentella studier inom pragmatik riktar sig dock till personer som inte deltar i en konversation, utan istället sitter i ett laboratorium och lyssnar på eller läser om andra människor som pratar (så kallade ”överhörare”). Målet med mitt projekt är därför att skapa en ny typ av experiment som använder kognitiv pupillometri (eller mätning av pupillutvidgning som ett mått på kognitiv aktivitet) för att studera skillnaderna i förståelse mellan mottagare och åhörare, med ironi som testfall.
Vad hoppas du uppnå? Vilka praktiska tillämpningar kan resultaten ha?
– Generellt sett är projektets mål ganska ambitiöst, nämligen att revolutionera sättet på vilket experimentella studier av språkanvändning genomförs genom att sätta den sociala interaktionen i centrum för meningskonstruktionen. I synnerhet hoppas jag i projektet kunna utveckla en ny teoretisk modell för förståelse av ironi som beaktar skillnaderna mellan mottagare och åhörare i hur de konstruerar mening.
Det finns åtminstone två praktiska tillämpningar av projektets resultat. För det första bör utvecklingen av ett nytt experimentellt paradigm för att studera inferentiell mening (det vi läser mellan raderna), ur ett metodologiskt perspektiv, vara till nytta för forskare världen över som är intresserade av att studera språkanvändning. För det andra, om det visar sig att adressater och åhörare tolkar det som sägs mellan raderna på fundamentalt olika sätt (vilket projektet hoppas kunna visa), kommer detta att vara oerhört relevant för att studera till exempel vittnesmål: Det kommer att ge vägledning om hur stor vikt vi bör lägga vid vittnesrapporter från personer som minns innehållet i samtal som de själva deltog i, jämfört med personer som endast minns samtal som de råkade höra andra föra.
Vad betyder ERC Starting Grant för dig?
– Det innebär att jag äntligen kommer att kunna utveckla ett forskningsprogram som jag har funderat på länge och som jag tror kommer att få djupgående konsekvenser för pragmatikområdet.
Camilo Rodriguez Ronders profil i Lunds universitets forskningsportal
Susanna de Rezende, forskare i datavetenskap, får ERC Starting Grant för sitt projekt META, Meta-Computational Perspectives on Proof Complexity.
Grattis! Kan du berätta om projektet?
– En av de stora frågorna inom datavetenskap är att förstå hur svåra olika problem är för datorer att lösa. Vissa problem kan lösas mycket snabbt, medan vi för andra inte känner till någon effektiv algoritm. Beräkningskomplexitetsteori försöker förstå den här skillnaden: vilka möjligheter finns, och var går gränserna för beräkning?
Men det finns också en andra, djupare fråga. Ibland tror vi att ett problem är svårt, eftersom ingen har hittat en effektiv algoritm. Men vi kan inte heller bevisa att ingen effektiv algoritm finns. Mitt projekt undersöker varför det är så. Varför är det så svårt inte bara att lösa vissa problem, utan också att bevisa att de är svåra?
Vad hoppas du kunna uppnå?
– Projektet tar ett steg tillbaka och tittar på de metoder vi använder för att bevisa att problem är svåra. Jag vill förstå styrkan och begränsningarna hos dessa metoder. När fungerar de? När misslyckas de? Och kan vi förklara varför?
– Det har gjorts stora framsteg i den här typen av frågor inom studiet av beräkningsmodeller som kallas kretsar. Mitt projekt för in detta metaperspektiv i beviskomplexitet, ett område som studerar längden och strukturen hos matematiska bevis. Enkelt uttryckt vill jag förstå inte bara beräkningens gränser, utan också gränserna för vår förmåga att resonera om beräkning.
Vad betyder ERC starting grant för dig?
– Det är en game-changer. Det ger mig friheten att driva ett ambitiöst, långsiktigt projekt med hög risk och hög avkastning, och att bygga upp ett dedikerat team av doktorander och postdoktorer som arbetar uteslutande med projektet. Jag är väldigt tacksam för den här möjligheten, säger Susanna de Rezende.
Susanna De Rezendes profil i Lunds universitets forskningsportal