Under 2024 vårdades omkring 11 000 personer efter suicidförsök eller annan självdestruktiv handling i Sverige. Historiskt har suicid varit starkt fördömt – ur religiösa, moraliska och juridiska perspektiv och är fortfarande förknippade med stigma. Att överleva ett suicidförsök kan därför göra att skammen blir dubbel, dels över att inte ha levt upp till sociala normer, dels över upplevelsen av att suicidförsöket inte fick det utfall man avsåg.
I studien som publiceras Stigma and Health, intervjuades 14 personer – åtta kvinnor och sex män – som sökt vård i Region Skåne efter ett suicidförsök. Forskarna ville förstå vad som händer efteråt, hur personen ser på sig själv, hur relationer påverkas och hur omgivningens attityder kan bli en del av den egna självbilden. Resultaten från studien visar att många som överlevt ett suicidförsök bär på starka känslor av skam och skuld. Flera beskrev rädslan för att bli dömda, betraktade som svaga eller reducerade till sitt suicidförsök.
–Det som förvånade oss var att de valde att inte berätta för familj, vänner och kollegor eftersom de då skulle bli ”en sådan där” person och därigenom äventyra relationen, säger Mahmoud Azzam, doktorand vid Lunds universitet och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator vid Skånes universitetssjukhus.
Omgivningens reaktion påverkar självbilden
När ett suicidförsök möts av fördömande, oförståelse eller tystnad, kan andras föreställningar bli en del av den egna självbilden, menar Mahmoud Azzam. Skam och skuld blir då inte bara något man möts av utifrån – utan riktas även mot det egna jaget. Forskarna bakom studien beskriver detta som en cykel av självstigma, vilket kan leda till självanklagelser, skam, tystnad och ett socialt tillbakadragande. När relationer runt omkring på grund av detta försvagas kan känslan av utanförskap ytterligare växa.
– Suicidförsök sker inte i ett vakuum. Erfarenheten påverkas av relationer, bemötande och sociala sammanhang. När en person möts av tystnad, rädsla eller fördömande kan det förstärka skammen och göra det svårare att söka hjälp.
Studien visar också att tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa, utanförskap eller andra svåra livshändelser kan lägga sig som ”lager på lager”. Ett suicidförsök kan då förstärka en redan sårbar självbild. En viktig slutsats är att det sociala nätverket spelar roll, men inte bara genom sin storlek.
– Det avgörande är hur personen blir bemött. Även ett stort nätverk kan förstärka skam om personen känner sig dömd eller reducerad till sitt suicidförsök. Att vara en närvarande medmänniska och lyssna utan att döma, kan istället ha stor betydelse för hur personens mående.
Att se hela människan
Mahmoud Azzam menar att vården behöver bli bättre på att uppmärksamma skam och självstigma efter suicidförsök. Ett viktigt komplement kan vara att just rita upp en social karta på hur personens relationerna har förändrats och vilket stöd som finns runt omkring.
– Det handlar om att inte reducera en människa till ett suicidförsök och att skapa miljöer där människor kan tala om suicid, sårbarhet och psykiskt lidande utan rädsla för att bli dömda. Personen behöver bli sedd som mer än sin kris – med sina relationer, erfarenheter och möjligheter till återhämtning, avslutar Mahmoud Azzam.
