Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten – i bästa fall. Under digitala möten syntes vissa inte alls eftersom man valt att stänga av kameran. Så hur påverkades vår relation till kollegor när vi inte längre kunde träffas fysiskt? 

– Det uppstod något som kan liknas vid medvetna och omedvetna filterbubblor. Man var mer selektiv i vem man hade kontakt med. Vissa kontakter blev mer intensiva, och respondenterna upplever att de lärt känna sina närmsta kollegor bättre och fördjupat relationen. Samtidigt valdes vissa bort. Vissa personer var det helt enkelt skönt att slippa, säger Alina Lidén, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, en av forskarna bakom studien.

Studien, som genomfördes 2021, baseras på djupintervjuer med anställda inom kunskapsintensiva yrken. Resultatet visar på färre kontakter, minskad tillgänglighet och försvagad dynamik mellan kollegor.

Spontana samtal försvann

Sammantaget arbetade 30–40 procent av svenska arbetstagare hela eller delar av sin arbetstid på distans under pandemin. I och med att vi hade fler digitala möten, försvann också de kringsamtal som sker före, under och efter mötet och som i högre grad präglats av icke-arbetsrelaterade ämnen. Hur mår barnen? Vad händer i omvärlden?

Digitala möten under pandemin upplevdes enligt studien som mer effektiva och disciplinerade ­– men respondenterna upplevde också att något gick förlorat i den digitala mötesvärlden.

– Studien visade att respondenterna hade begränsad social kontakt med fokus på effektivitet. De gjorde sitt jobb, men gjorde sig inte synliga i övrigt. Många berättade att de saknade att säga god morgon och att inte längre veta vad som händer i kollegans liv – de där småsakerna som hur det går för barnet som spelar fotboll eller med husrenoveringen, säger Alina Lidén.

Oklart vem som ansvarar för sociala relationer

Enligt studien ansåg man att det var arbetsgivarens ansvar att upprätthålla de sociala relationerna och att det var bra att digitala tillställningar, som digital fika eller after work, fanns.

– Men de enskilda medarbetarna tog inget eget ansvar för att bidra. En slutsats är att det sociala arbetet, det vill säga att upprätthålla sociala kontakter, kräver en insats, oavsett om det är från företaget eller den enskilda medarbetaren. Om ingen gör det arbetet, försvinner kontakter som bygger på spontanitet, säger Malin Espersson, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Studien visar tydligt att jobba ostört och vara effektiv prioriteras framför att vara tillgänglig för andra via digitala kanaler eller gemensamma möten. Digitala möten beskrivs vara lite mer strukturerade, att ordning och reda förstärks.

– Samtidigt beskriver man att digitala möten gör det svårare att skapa den dynamik som behövs för kreativt och framåtsyftande arbete. Detta får en stor påverkan på det utvecklande arbetet. Att vara kreativ och innovativ kräver att man har tillgång till fler kollegor, med fler och mer diversifierade kunskaper och åsikter, säger Ulrika Westrup, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.

– Vad som händer med de sociala relationerna vid distansarbete framöver är svårt att sia om. Men att distansarbete verkar öppna upp för det individuella på bekostnad av det kollektiva är viktigt att ha med sig framöver, säger Malin Espersson.