Språk och kommunikation i framtidens arbetsliv

Trots att språkliga och kommunikativa kompetenser spelar en central och avgörande roll i allt mänskligt (sam)arbete uppmärksammas fenomenet sällan i diskussioner om framtidens arbetsliv. Samtidigt behöver vi ställa frågor om förändrade behov av språkkunskaper på arbetsmarknad. Vem behöver kunna vilka språk i framtidens arbetsliv? Språksituationen förändras globalt och nationellt.

Medan engelska ensamt är det dominerande globala språket ökar mångspråkigheten i Sverige till följd av invandring. Idag talas mellan 150 och 200 språk i Sverige. Hur påverkar språkkunskaper vägen in i arbetslivet? Och vilka konsekvenser kommer den ökade mångspråkigheten att få på arbetsmarknaden och arbetslivet?

Detta var några av frågorna som diskuterades i LU Futuras föreläsningsserie Framtidens arbetsliv hösten 2019.

Medverkande

  • Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet
  • Christina Rosén, universitetslektor i tyska vid Linnéuniversitetet och expert på andraspråksinlärning
  • Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet och expert på arbetsplatskommunikation i det flerspråkiga samhället
  • Johan Grundström Ericksson, Deputy Head of Site Management Office, Sony, Lund
  • Jonas Granfeldt, professor i fransk språkvetenskap, Lunds universitet (moderator)

Olof Åslund: Om språkkunskapers marknadsvärde idag och imorgon

Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet
Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Sammanfattning av föredraget: Det finns ett samband mellan humankapital, sysselsättning och lön. Kunskaper i språk utgör en del av humankapitalet. Ekonomer studerar avkastningen på språkkunskaper för individen.

Det finns ett starkt positivt samband mellan lön och språkfärdigheter, till exempel läsförmåga.

Samstämmig internationell och nationell forskning visar att invandrare som utvecklar ett landspecifikt humankapital har större chanser på arbetsmarknaden. Exempelvis finns det små skillnader i sysselsättning bland inrikes- och utrikesfödda som har samma nivå av läsförmåga.

Policyerfarenheter: Effekterna av SFI-utbildning är svåra att skatta, men tillgänglig forskning pekar på positiva effekter för sysselsättning och integration.

Flera olika framtidsscenarier: Å ena sidan finns en historisk ökning av arbeten som ställer krav på verbal och social förmåga och globaliseringen kan öka värdet av språkkunskaper på arbetsmarknaden. Å andra sidan kan teknologisk utveckling leda till att färre människor behöver kunna olika språk.

Gunlög Sundberg: Om den flerspråkiga arbetsplatsen som tillgång eller hinder i framtidens arbetsliv
Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet
Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet

Sammanfattning av föredraget: Mångspråkigheten i Sverige ökar. Arabiska är idag Sveriges näst största språk och 30% i åldrarna 2–-64 år beräknas vara födda utomlands år 2028. En tredjedel av dessa förväntas arbeta inom offentlig sektor.

Regeringen har ett uttalat mål att anställda i offentlig förvaltning ska avspegla befolkningens sammansättning. Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund har ökat sedan 2009. År 2018 hade cirka 19% av de statsanställda utländsk bakgrund. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är goda exempel på institutioner som ger samhällsservice på många olika språk.

Forskning visar dock att flerspråkighet oftast inte ses som en resurs vid rekrytering till tjänster inom offentlig sektor. Språkkraven upplevs som höga av invandrare. Samtidigt saknas ett ramverk för att i detalj beskriva de språkliga kraven för olika anställningar. Forskning visar också att lättidentifierade språkliga förmågor, som till exempel brytning, tillmäts stor vikt vid anställningsintervjuer.

På framtidens arbetsmarknad behöver den flerspråkiga kompetensen hos befolkningen tas till vara bättre. Det gäller till exempel omhändertagandet av den åldrande befolkningen. Av de anställda i äldreomsorgen har idag 70% utländsk bakgrund. Försök med så kallade språkombud har visat sig positiva för att underlätta för flerspråkig personal i äldreomsorgen.

Christina Rosén: Behöver Sverige en språkstrategi?

Christina Rosén, universitetslektor i tyska vid Linnéuniversitetet
Christina Rosén, universitetslektor i tyska vid Linnéuniversitetet

Sammanfattning av föredraget: EU:s språkpolitiska mål innebär att en europeisk medborgare ska kunna kommunicera på två språk utöver sitt modersmål. I Sverige svarade 27% att de hade den förmågan (EU-barometer, 2006).

I Sverige finns ett starkt fokus på ett främmande språk, engelska. Svenska 15-åringar har hög kompetens i engelska när de jämförs med ungdomar i andra europeiska länder. Men antalet universitet som ger utbildning i de stora europeiska språken har minskat sedan 2008.

En rapport från Lärarförbundet visar att 30% av 200 svenska medelstora och stora exportföretag menar att de har behov av personal som behärskar fler språk än svenska och engelska. Samtidigt visar en mindre undersökning att små- och medelstora exportföretag har svårt att rekrytera personal med rätt språkkompetens. Det gäller språk som franska, tyska och spanska.

Risken finns att svenska företag tappar i konkurrenskraft och missar affärsmöjligheter på grund av avsaknad av relevanta språkkunskaper på företagen.

I Danmark har en nationell språkstrategi skapats för att säkra att landet har den språkkompetens som erfordras. Ett nationellt centrum för främmande språk har inrättats (jämför även Norge). Sverige bör också besluta om en nationell språkstrategi.

Johan Grundström Eriksson: Om språkets begränsningar i globala företag och dess möjligheter i en Internet of Things-värld

Johan Grundström Ericksson, Deputy Head of Site Management Office, SONY, Lund
Johan Grundström Ericksson, Deputy Head of Site Management Office, SONY, Lund

Sammanfattning av föredraget: Värdet av språk och språkkunskaper uppstår i användningen. Men det går inte att göra avkall på kvaliteten. I dagens situation varierar dock kvaliteteten på olika digitala språkliga tjänster som till exempel Google översätt alltför mycket.

På Sony i Lund används cirka 40 olika språk. Svenska är inte krav för anställning. Engelska är en självklarhet och lingua franca. Koncernspråket är dock officiellt japanska. All dokumentation (manualer etcetera) tas fram på engelska och översätts av externa konsulter. I ett globalt företag som Sony är flerspråkighet förknippat med kostnader. En mångfald av språk begränsar och ställer högre krav på systematiskt ledningsarbete.

Vid arbete med innovation och standardisering är en viktig, men svår, uppgift att komma överens om betydelser av olika begrepp eftersom de kan ha olika innebörder för olika aktörer vilket försvårar samarbete och utveckling.

I framtiden kommer mängden kommunikation att öka ytterligare. Internet of Things (IoT) leder till att en mycket stor mängd apparatur kommer att vara uppkopplade i nätverk. En stor utmaning för framtiden är vilka gränssnitt som de ska använda för att kommunicera med människor. Det är inte säkert att mänskliga språk är bäst lämpade för de sammanhangen vilket sätter språkliga kompetenser som vi känner dem idag i perspektiv.

 

LU Futuras föreläsningsserie Framtidens arbetsliv

Föreläsningsserien berörde tre samhällsomdanande trender av betydelse för arbetsmarknad och arbetsliv: digitalisering, en åldrande befolkning och ökad globalisering.
Klicka på länkarna för sammanfattningar och filmer: