Enligt rättsvetaren Eduardo Gill-Pedro, som forskar om företags grundläggande rättigheter i europeisk rätt, är det är det tydligt att nya tolkningar av EU-domstolen innebär att det blivit svårare för medlemsländerna att reglera företagens frihet att bedriva näringsverksamhet.
Stark företagsfrihet
Ett rättsfall som Eduardo Gil-Pedro studerat handlar om Samira Achbita, en receptionist vid det belgiska företaget G4S. När hon rekryterades fanns en oskriven klädkod som förbjöd anställda att bära politiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen. Efter att hon jobbat på G4S tre år valde hon att börja använda hijab på arbetet. I samband med det beslutade ledningen om att formellt förbjuda religiösa och politiska symboler, då det enligt företaget stred mot företagets neutralitetspolicy gentemot kunderna.
Att Samira Achbita fortsatte bära hijab ledde till att hon blev uppsagd, något hon utmanade i belgisk domstol och senare också i EU-domstolen. EU-domstolen höll med om policyn kan vara indirekt diskriminerande då den kan drabba anställda olika beroende på religiös övertygelse. Samtidigt menade domstolen att detta var motiverat eftersom den nationella domstolen var skyldig att ta hänsyn till arbetsgivarens näringsfrihet.
Domstolen menade att friheten att bedriva näringsverksamhet inkluderar friheten att införa en klädkod som återspeglar företagets ”neutralitetspolitik”, även om detta drabbar personer som Samira Achbita negativt.
Eduardo Gil-Pedro menar att EU-domstolens tolkning i Samira Abchitas fall förutsätter att företagen ska vara fria:
– Dessa fall skapar en så kallad prima facie-rätt till friheten att bedriva verksamhet. Detta innebär att när staten vill reglera måste den motivera att begränsningen inte är ett oproportionerligt stort ingrepp i näringsfriheten.
Demokratiproblem
Eduardo Gil-Pedro efterlyser mer politisk debatt i frågan. Han menar att domstolen genom att skydda företagens frihet riskerar att begränsa européernas politiska frihet och betonar vikten av att synliggöra företagen och den makt de sitter på.
Han återkommer till den demokratiska aspekten och att makten hamnat hos EU-domstolen att avgöra hur fri marknaden ska vara inom unionen. Central är artikel 16 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som lyfter näringsfrihetens betydelse.
– Sex personer i domstolen menar att artikel 16 ska tolkas på detta sätt. Enligt dem baserar det sig på hur det alltid varit. Men jag säger att tolkningen är helt ny och har djupgående effekter på både medlemsstaterna och EU, säger Eduardo Gil-Pedro, och fortsätter:
– Om företagen är fria och vi inte kan påverka hur de arbetar, gör det oss som människor mindre fria.