Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Statliga miljardstöd till snabbväxande fossil kemikalieindustri ökar utsläppen

Rök som kommer ut från skorstenar. Bild: Pexels.
Oljebolagens nya strategi att satsa på plast, konstgödsel och kemikalier ökar klimatutsläppen och gör det mycket svårt för biobaserade eller återvunna alternativ att slå igenom. Foto: Pixaby.

I takt med att marknaden för fossila bränslen sviktar storsatsar oljeindustrin på kemi- och plastindustrin i stället. Strategin tycks fungera: plastindustrin växer snabbare än den globala ekonomin. Mångmiljardbidrag från stater i Europa och USA liksom offentligt finansierade banker, i kombination med svag lagstiftning, pekas ut som orsaker till den snabba tillväxten. Även svenska exportkreditnämnden har bidragit. Detta framkommer i en ny rapport som släpps idag.

Under de senaste tre åren har Fredric Bauer, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, tillsammans med andra forskare kartlagt och analyserat den globala kemiindustrin. Slutsatserna redovisas i rapporten ”Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change”. Rapporten släpps den 24 maj och presenteras kl 13 samma dag på ett öppet seminarium i Lund och online.

Vissa resultat har tidigare publicerats i vetenskapliga tidskrifter medan andra är helt nya i rapporten som även kontextualiserar resultaten till en enhet. 

Att industrin ompositionerar sig när den klassiska bränslemarknaden viker och elbilarna blir fler är inte så konstigt. Men det vi ser nu är en helt ohejdad tillväxt av produktionen. Det förvånade oss.

– Det är tre områden vi studerat. Kemiindustrins organisation och tillväxtstrategi, dess finansiering samt dess kommunikation.  Alla tre bitar samspelar med en väldigt fragmenterad styrning, visar vår granskning. Det är också en sektor som är nästan osynlig i klimatförhandlingarna vilket är mycket olyckligt, säger Fredric Bauer.

Tydlig tendens

Forskarna har granskat världens ledande kemibolag och deras koppling till fossilindustrin.

Bilden är tydlig: många av världens största oljebolag, såsom Saudi Aramco, Exxon, Shell, Sinopec och Petronas, lyckas väl med att sälja alltmer av sin fossila olja till kemiindustrin. 

– Vi ser det tydligt i oljestater som vill säkerställa att det finns en marknad. De bygger själva eller via partnerskap ny fossilbaserad kemiindustri. Den som leder utvecklingen är Saudi, men tendensen är densamma i andra delar av Mellanöstern, Centralasien och delar av Afrika. Plast är den stora produkten, men de tillverkar även konstgödsel, läkemedel och målarfärg.

Omfattningen förbluffade forskarna.

– Att industrin ompositionerar sig när den klassiska bränslemarknaden viker och elbilarna blir fler är inte så konstigt. Men det vi ser nu är en helt ohejdad tillväxt av produktionen. Det förvånade oss.

Försvårar för ”grön” plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra kemikalier

Fossilindustrins snabba tillväxt riskerar att slå undan benen för den kemiindustri som försöker satsa på hållbar, och åtminstone än så länge oftast något dyrare, produktion. Det vill säga biobaserade eller återvända kemikalier vilka i sin tur kan användas för att tillverka fossilfri plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra vanliga kemikalier. 

Detta kanske var det mest chockerande. Tvärtemot Parisavtalet som tydligt anger att finanssektorn ska bidra till omställningen så flödar miljarderna in i nya fossilbaserade projekt.

Expansionen möjliggörs inte minst av storskalig finansiering från olika offentliga aktörer. Det blev tydligt när forskarna granskade finansieringen av storskaliga nyinvesteringar i industrin under det senaste decenniet.

– Detta kanske var det mest chockerande. Tvärtemot Parisavtalet som tydligt anger att finanssektorn ska bidra till omställningen så flödar miljarderna in i nya fossilbaserade projekt. Inte minst bidrar offentliga aktörer som utvecklingsbanker och exportkreditinstitut till detta. 

Det är inga småpengar det handlar om. De tio senaste åren har bolagen fått finansiering av offentliga medel närmare 50 miljarder dollar.   

Stora kapitalströmmar från väst

Transaktionerna sker främst i form av lån och garantier från statliga och offentligt finansierade utvecklingsbanker och andra finansinstitut. Överraskande var att finansieringen till stor kom från länder i väst. 

– Vi identifierade stora kapitalströmmar från USA, Kanada, Japan och Storbritannien. Även länder i Asien som Korea och Kina satsade ekonomiskt. Även Sverige bidrar, till exempel genom en garanti från Exportkreditnämnden på 140 miljoner dollar till en satsning på gasbaserad produktion av plast och andra kemikalier i Uzbekistan.

Tillskottet av offentliga medel skänker legitimitet åt projekten och ökar därmed chansen för att projekten ska kunna få medel från privata investerare. 

Klimatfördröjande retorik

Forskarna har också studerat hur de största kemibolagen i världen kommunicerar om klimat och hållbarhet. Analysen visar att företagen i hög grad skjuter ifrån sig ansvaret för en omställning till en fossilfri ekonomi och i stället pekar på behovet av plast och kemikalier för förnybar energiteknik, eller att utsläppen redan minskat. 

– Kommunikationen är väldigt lik det som kallas klimatfördröjande retorik som också används av de stora oljebolagen. Även solceller och batterier måste produceras fossilfritt, och de utsläppsminskningar som gjorts historiskt har inte varit resultatet av en faktisk omställning utan varit resultatet av begränsade insatser.

Fossilindustrin ökar inte bara på koldioxidutsläppen i atmosfären.

– Det är en väldigt förorenade industrin som särskilt drabbar folk i området runt omkring fabrikerna. Det är sedan länge känt att vissa cancerformer är mycket vanligare i vissa områden i USA där giftiga och farliga kemikalier används, säger Fredric Bauer som efterlyser hårdare krav på att företagen ska hållas ansvariga. 

FN-förhandling om nytt avtal ger visst hopp 

Ett öppet fönster till förändring finns just nu eftersom FN:s miljöorgan förhandlar om ett nytt avtal för att reglera föroreningar från plast längs hela livscykeln, en förhandling som beräknas vara klar i slutet av nästa år. 

– Här kan finnas en unik möjlighet att knyta ihop de fragmenterade delar som finns i internationella fördrag så att de också ställer krav på produktionen. 

En konvention med tvingande bestämmelser av utfasning av fossil råvara för plattformskemikalier vore det bästa, men det är tyvärr att hoppas på för mycket, bedömer han.

– Men någon form av helhetsöverenskommelse kan öka medvetenheten och kunskapen och därmed möjligheten att sätta press på fossilindustrin samt dess möjliggörare inom finanssektorn. 

Rapporten presenteras den 24 maj kl 13 online och på ett öppet seminarium på Pufendorfinstitutet i Lund. Report Launch: Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change | Lunds universitet

Länk till rapporten t h: Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change — Lund University


Publikationen är en slutrapport av ett treårigt forskningsprojekt. Delar har tidigare publicerats i vetenskapliga tidskrifter, medan andra är nya. Omfattningen av såväl statlig finansiering som oljebolagens strategi mot petrokemiindustrin framträder extra tydligt i slutrapporten. Tidigare artiklar:
 https://www.lu.se/artikel/manga-plast-och-kemibolag-storsatsar-pa-fossi…;
 https://www.lu.se/artikel/fast-i-plast-fossila-inlasningar-forsvarar-om…
 
 

Fredric Bauer

Ett hus med plastprodukter inne i huset. En kvinna som går ut med en hund och håller i en plastflaska. Illustration: Frida Nilsson.

Programmet STEPS

Forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, målsättning är att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi. Programmet leds från Lunds universitet och samlar forskare från olika lärosäten och discipliner samt industriparter som representerar hela värdekedjan inom plast, från råvara till färdig produkt.

Läs mer om STEPS - steps-mistra.se

Kontakt

För mer information, kontakta Fredric Bauer, lektor Miljö- och energisystem, Lunds universitet, +46 46 222 98 71, fredric.bauer@miljo.lth.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.