I korthet:
- Blodmarkören (P-tau217) kan börja förändras flera år innan alzheimersymtom uppkommer. Markören kan mätas med en enklare och billigare analysmetod.
- Jämfört med en högspecialiserad analysmetod, visade den helautomatiska metoden hög träffsäkerhet.
- Studien är genomförd i Sverige, Italien och Spanien.
- Träffsäkerheten var över 90 procent oavsett ålder, kön, samsjuklighet eller om det görs i specialistvård eller primärvård.
Tidigare studier har undersökt träffsäkerheten i blodprovet som mäter ämnet P-tau217, med mer specialiserade analysmetoder – som masspektrometri*. Dessa blodprov för alzheimerdiagnos används kliniskt i USA och väntas bli godkända på flera håll i världen.
*Masspektrometri kan liknas vid en oerhört noggrann våg som mäter nivåerna och massan av stora mängder proteiner – samtidigt.
I en multicenterstudie som genomförts i tre länder har nu en enklare analysmetod utvärderats. Syftet var att undersöka träffsäkerheten i klinisk vardag och studien genomfördes både inom primärvården och på mer specialiserade minneskliniker i Sverige (Malmö och Göteborg), Italien (Brescia) och Spanien (Barcelona). Totalt ingick 1767 personer med kognitiva symtom i studien.
Även med den enklare analysmetoden ger blodprovet svar med hög träffsäkerhet för alzheimerpatologi, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som tillsammans med Oskar Hansson lett studien.
Forskarna använde två gränsvärden som huvudsaklig metod för att avgöra om blodprovet skulle tolkas som positivt eller negativt. Om ett provsvar ligger över det övre gränsvärdet klassas det som positivt, det vill säga förekomst av alzheimerpatologi. Om det ligger under det lägre gränsvärdet klassas det som negativt. Värden mellan dessa gränser hamnar i en gråzon och bedöms inte i analysen.
– När metoden testades i patientgrupper låg träffsäkerheten mellan 92 och 94 procent, säger Noëlle Warmenhoven, forskare och doktorand i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet. Detta är väldigt lovande eftersom denna metod sannolikt blir en av de mer använda i klinisk rutin världen över, inklusive Sverige.
Resultaten var något mindre tillförlitligt (83-87%) för den äldsta gruppen som ingick i studien om endast ett gränsvärde användes.
– Av någon anledning ser vi en lite sämre träffsäkerhet i den äldre gruppen, men denna försämring syntes inte när man använde sig av de två gränsvärdena, säger Sebastian Palmqvist.
Den enklare analysmetoden innebär att ett blodprov för Alzheimers sjukdom kan införas även på mindre sjukhus.
– Detta gör den förbättrade diagnostiken mer tillgänglig för betydligt fler människor världen över. Det är av stor betydelse, eftersom sjukdomen ofta feldiagnosticeras utan biomarkörer som denna, och i dagsläget är det endast en mycket liten andel av de drabbade som har tillgång till denna högprecisionsdiagnostik, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
