Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Största hjärtstoppsstudien i världen

Niklas Nielsen
Niklas Nielsen, huvudansvarig för världens största kliniska hjärtstoppsstudie som startar 15 november. Foto: Kennet Ruona

70 sjukhus i 15 länder, 1900 patienter och tre års studier – det är ramarna nu när världens största kliniska hjärtstoppsstudie TTM2 startar. Huvudansvarig för studien är Niklas Nielsen, forskare vid Centrum för hjärtstopp, Lunds universitet och överläkare på Helsingborgs lasarett, Skånevård Sund. Frågan som ska besvaras en gång för alla är; fungerar nedkylning vid hjärtstopp eller inte?

Om det finns någon behandlingsmetod vid hypotermi, dvs hjärtstillestånd, som kan sägas vara praxis världen över så är det nedkylning av kropp och hjärna till 33 grader. Behandlingen baseras på två kliniska studier publicerade i New England Journal of Medicine 2002 och är den enda som visat positiva signaler för ökad överlevnad och minskad risk för bestående hjärnskador.

– Behandling med nedkylning till 33 grader baseras på två relativt små studier som genomfördes för snart 20 år sedan. Vi har sedan dess visat att det är lika effektivt att hålla jämna 36 grader, men den studien var avgränsad till att jämföra enbart två nivåer av kontrollerad nedkylning, djupgående vid 33 grader eller strax under det normala vid 36, säger Niklas Nielsen.

Det finns alltid risker med att manipulera kroppen med nedkylning, bland annat infektionsrisk, blödningar och hjärt-rytmrubbningar. Och även om behandlingen kan sägas vara praxis så råder det en osäkerhet om behandlingens effekt. Det avspeglar sig i att det varierar från land till land, från region till region, från sjukhus till sjukhus i vilken utsträckning man använder behandlingen och till vilken temperatur man kyler berättar Niklas Nielsen.

– Nu vill vi gå till botten med den viktigaste frågan - fungerar nedkylning efter hjärtstillestånd? Vi ska undersöka om nedkylning ska ha en plats i behandlingsarsenalen eller inte, säger Niklas Nielsen.

Studien är randomiserad där ena hälften av 1900 patienter som kommer in till akuten med hjärtstillestånd kommer att få kylbehandling och hälften vanlig behandling dvs intensivvårdsbehandling utan nedkylning och behandling av feber om den uppstår.

Studien startar i Sverige i mitten av november samtidigt med några sjukhus i Storbritannien, Tjeckien och Italien. Det handlar om frontlinjesjukhus som ska testa protokollet, dvs att all datainmatning fungerar enligt plan, att infrastrukturen fungerar osv., därefter adderas sjukhus efterhand och majoriteten av de 70 sjukhusen i studien planeras att starta under första kvartalet 2018.

– Vi är en stor multidisciplinär forskargrupp och vi hoppas att studien inte bara skall kunna svara på om nedkylning fungerar eller ej, men även ge mer kunskap om hjärtstoppspatienter i allmänhet. Viktiga områden är att finna metoder för att bedöma risk för hjärnskada och via noggrann uppföljning identifiera vilka patienter som är i behov av rehabilitering eller andra åtgärder som kan hjälpa återgången till ett normalt liv efter hjärtstopp, avslutar Niklas Nielsen.

Finansiärer: Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Stig och Ragna Gorthons stiftelse, Knutssons fond, ALF-anslag och regionala medel.

Katrin Ståhl

Fakta TTM2-studien

www.ttm2trial.org

Juridisk sponsor och huvudman: Region Skåne, Skånevård Sund.

Akademisk huvudman:  Lunds universitet. Huvudansvarig: Niklas Nielsen, docent, överläkare. Forskargrupp: Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet. I forskargruppen ingår bl a neurologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kardiologer, anestesi/intensivvårdsläkare, akutläkare, arbetsterapeuter.

Deltagande länder: Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Österrike, Schweiz, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Australien, Nya Zealand, USA.

Sjukhus i Sverige: Helsingborgs lasarett, Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, Regionsjukhuset i Halmstad, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Södersjukhuset och St Görans sjukhus Stockholm, Akademiska sjukhuset Uppsala, Norra Älvsborgs läns sjukhus i Trollhättan/Vänersborg, Centrallasarettet i Karlstad, Linköpings universitetssjukhus, Örebro universitetssjukhus, Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Ca 70 sjukhus i världen. Exempel på internationella sjukhus som deltar i studien: Tyskland: Charite Berlin, Universitetssjukhusen i Köln och Hamburg, UK: St Barts London, Cambridge University Hospital, USA: Mayo Clinic, Stanford University, Columbia University Hospital, Italien: St Martino, Genua, Tjeckien: Universitetssjukhuset i Prag, Frankrike: Cochin och Lariboisiere i Paris, Belgien: Universitetssjukhuset i Bryssel, Schweiz: Lausanne och St Gallen.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.