Förlossningar i den rikare delen av världen är generellt sett säkra, men akuta situationer kan uppstå som kräver snabbt agerande från vårdpersonalen. Insatser som då genomförs kan både förebygga skada och rädda liv, men felaktiga beslut kan orsaka skada om de inte tas på rätt sätt. För att underlätta finns det riktlinjer och checklistor som förlossningsläkare och vårdpersonal använder.
– Syftet med vår studie var att undersöka hur deltagarna skapade meningsfullhet och kontroll utifrån all den komplexa information de måste hantera under en sådan akut förlossningssituation. Utifrån djupintervjuerna har ett par återkommande perspektiv, strategier eller beslutsstilar framträtt som deltagarna pendlar mellan, och utgår från, vid sitt beslutsfattande, berättar Gabriel Raoust, försteförfattare bakom studien som nu publiceras i Plos One.
Du är väldigt ensam. När du fattar ett beslut. Du är ofta väldigt, väldigt ensam. //En av deltagarna i studien
Totalt 17 förlossningsläkare (obstetriker) från fyra olika förlossningsavdelningar runt om i Skåne ingick i studien i ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet samt Skånes universitetssjukhus och Ystads lasarett.
Beslutsperspektiv
Tre beslutsperspektiv framstod ur analysen från intervjumaterialet: det individualistiska beslutsfattandet, en dialogbaserad beslutsprocess samt ett tredje mer flödesorienterat beslutsfattande. Gabriel Raoust exemplifierar perspektiven utifrån samspelet mellan förlossningsläkaren och barnmorskan:
– En person med ett individualistiskt beslutsfattande ser till exempel barnmorskan som en person som levererar information åt läkaren att agera utifrån. I en dialogbaserad beslutsprocess samtalar personen mer med barnmorskan under sitt beslutsfattande medan en mer flödesorienterade personen, responderar mer till det som uppstår, säger Gabriel Raoust och påpekar att perspektiven är förenklade, man är inte alltid renodlad till ett perspektiv.
Han berättar att deltagarna i intervjuerna ofta beskrev hur de kände sig ensamma under den akuta situationen. Antingen att de var ensamma i rummet eller att de kände sig ensamma och utelämnade i beslutet.
Konstverk fick spegla känslan
Under senare delen av djupintervjun fick deltagarna till uppgift att utifrån konstböcker välja ut bilder som beskrev en akut händelse de själva upplevt i förlossningsrummet. Deltagarna fick också måla av delar av konstverket, samtidigt som de resonerade kring beslutsfattandet. Några tyckte att detta var svårt och överraskande, de flesta att det var lekfullt och spännande.
Idén att använda konstverk och bilder som utgångspunkt för en del av intervjuerna kom från en workshop Gabriel Raoust tidigare medverkat i.
– Vi skulle presentera oss genom att välja en bild från mytologiböcker. Den skulle ritas av och sedan berättade vi om oss själva utifrån dessa bilder. Det triggade en känsla hos mig som gav en dimension till presentationen jag inte hade nått annars. Bilder triggar andra delar av vårt tänkande som har med fantasi och kreativitet att göra.
Att han själv är förlossningsläkare kan ses som en begränsning i studien.
– Jag valde att använda den kännedom jag har som förlossningsläkare, vilket innebär att jag inte var objektiv i intervjusituationen, men kunde samtidigt skapa kontakt med deltagarna, och kanske lättare förstå dem. För att försäkra mig om att det inte är jag som påverkar deltagarna att tycka något, har de sedan fått läsa igenom sina utskrivna intervjuer.
Nästa steg blir att genomföra en liknande studie med barnmorskor, för att få deras perspektiv på beslut i akuta förlossningssituationer.
