Bokhyllorna i Saonee Sarkers arbetsrum på Ekonomicentrum i Lund gapar nästan helt tomma. Kanske talande för vår tid: hon tillträdde sin tjänst som kallad professor i informatik under pandemin och som forskare med fokus på digitaliseringen av arbetslivet läser hon givetvis böcker. Men främst digitala sådana.
Saonee Sarker undersöker bland annat hur samarbete fungerar för virtuella team där till exempel IT-utvecklingen sker i Indien, beställaren finns i USA och designteamet i Skandinavien. Det sätt som sådana team har arbetat på i många år har nu blivit var tjänstemans vardagsmat.
Är den hybrida arbetsplatsen här för att stanna?
– Ja, det tror jag. Tidigare kunde vi säga att fysisk närvaro var det enda alternativet för att till exempel kunna vara med på en konferens. Nu kan vi inte kräva det. Vi har visat att digitala lösningar fungerar, så varför skulle vi inte fortsätta med det?
För kunskapsintensiva yrken, som inom akademin, tror Saonee Sarker definitivt att det hybrida arbetslivet – där vi med digitala hjälpmedel mixar distansarbete med fysisk närvaro på kontoret – är ett faktum. Men det är något som både har för- och nackdelar.
– Det första året under pandemin jobbade jag fortfarande som biträdande dekan vid University of Virginia. Jag satt konstant i möten. Före pandemin fick man i alla fall mikropauser när man rörde sig fysiskt mellan olika mötesrum. Nu stängde jag i stället ett Zoom-fönster, bara för att direkt öppna ett annat.
Hon ser att även post-pandemins möten ofta kommer vara hybrida, med några deltagare på plats fysiskt, medan andra deltar på distans.
– Det behöver se ut så om vi ska kunna samarbeta med folk och ta hänsyn till miljön. Samtidigt är det ju så att möten som är helt och hållet online – eller helt och hållet fysiska – oftast är de bästa mötena.
Förändrad relation till arbete
Pandemin har i många fall förändrat vår relation till arbetet och hur våra arbetsdagar ser ut. Vad händer när jobb, fritid och familjeliv upplevs på en och samma plats?
– Problemen med dagens pandemirelaterade distansjobb påminner om de vi har sett när vi har studerat internationella IT-bolag. Risken finns att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut. Det kan bero på något så enkelt som att du normalt sett förknippar ditt hem med andra saker än arbete. Bristen på gränser kan få flera trista resultat, som stress, ansträngda förhållanden, hälsoproblem, sämre arbetsprestation eller att man helt byter arbetsgivare.
Saonee Sarker pratar mycket om ”work-life balance”. Samtidigt är det en term som hon var i princip obekant med inom IT-sammanhang innan hon började forska om det.
– Vi gjorde egentligen en helt annan studie, om ”agility”, tillsammans med ett stort globalt IT-företag. Då kom de till oss och sa: ”Hjälp oss att hitta en lösning till vår skeva balans mellan arbete och fritid. Vi lider här.” Det startade hela den här resan för mig.
Då, runt 2008, såg hon hur företag i till exempel Nordamerika börjat prata om att medarbetare upplevde en obalans mellan jobb och privatliv, men utan att ta tag i de underliggande orsakerna. Samtidigt kunde IT-arbetare i till exempel Korea och Kina ha helt annorlunda uppfattningar om vad balansen faktiskt borde innebära.
– De har sina vänner på jobbet, de har gym och pool på jobbet. De är där till midnatt och sen är de tillbaka tidigt på morgonen. Gränsen mellan fritid och jobb, den finns inte. Jag minns en koreansk konsult. På ett år hade han ätit middag hemma med familjen ungefär 18 gånger, säger hon.
Förändrade kulturer
I dag kan Saonee Sarker se hur kulturerna sakta men säkert förändras. Det som tidigare var unikt för Skandinavien kan nu också skönjas i andra länder. Hon beskriver det som att det finns olika steg inom hur man kan skapa en verklig balans mellan jobb och fritid.
– Sverige har länge setts som en förebild, inte minst när det gäller föräldraledighet, förskolor och att inte ta med jobbet hem över helgen. Men för tio–femton år sen, när Nordamerika började få upp ögonen för detta låg fokus på flexibla scheman. Det var den magiska lösningen.
Saonee Sarkers forskning visade däremot, oavsett om de studerade IT-anställda i Korea, Kina, Indien eller USA, att medarbetarna inte nödvändigtvis ansåg att flexibilitet var något bra, särskilt inte om de jobbade i globala team med medlemmar från flera länder. Det flexibla schemat ledde till stress, nervositet och en känsla av att aldrig vara ledig. Samtidigt, poängterar Saonee Sarker, är just balansen mellan jobb och fritid en subjektiv upplevelse.
– Din uppfattning kan skilja sig mycket från min. En del personer lever sitt arbete och är ändå i perfekt harmoni. Andra behöver separera arbete och privatliv helt och lider kanske mycket av att jobba hemifrån. Det är inte unikt för IT-världen, utan gäller till exempel inom akademin också.
Ny bok
Saonee Sarker släppte en ny bok – både fysisk och digital – förra året. I slutkapitlet till boken ”Navigating Work and Life Boundaries: Insights for Distributed Knowledge Professionals” tar hon och medförfattarna upp hur covid-19-pandemin har påverkat, och kommer att påverka, arbetslivet.
– Min bästa vän är IT-konsult i Indien. Hon sa: ”I’ll write your book, it’s one sentence: ‘What do you mean, work-life balance?’” Hon har kollegor som är 25–30 år, de är ambitiösa, de har ingen familj och de är på jobbet hela tiden.
Samtidigt är just Indien ett intressant exempel. Där är det vardagsmat att IT-konsulter byter jobb ofta. Men runt 2012 var det ovanligt stor omsättning på folk och inte bara så att de gick över och började jobba hos en konkurrent. Nej, konsulterna lämnade helt branschen – de var så utbrända, enligt Saonee Sarker.
– Jag vet en konsult i Korea som blev bonde. När så många lämnar samtidigt, det är då företagen inser: vi förlorar pengar på det här. Det blev en vändpunkt. Nu händer det saker, i positiv riktning, i Storbritannien och USA och flera andra länder, säger Saonee Saker och fortsätter:
– Nyexaminerade studenter i dag frågar på anställningsintervjuerna hur företaget jobbar för att erbjuda balans mellan arbete och fritid. Det skulle ingen ha frågat för femton år sen.
