Suicidrisk kvarstår under lång tid

Porträttfoto på Sara Probert-Lindström som står ute, framför ett hus.
Sara Probert-Lindström menar att kliniker bör vara uppmärksamma på att suicidrisken kvarstår under lång hos personer som gjort upprepade suicidförsök. Foto: Olle Dahlbäck

Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Den största riskfaktorn för suicid är att personen tidigare försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen. I en ny studie från Lunds universitet visar forskare att suicidrisken hos personer som försökt ta sitt liv kvarstår under lång tid.

– Vi har i studien följt personerna i över 30 år och kan konstatera att om en person gjort upprepade suicidförsök fortsatte det att vara en riskfaktor under hela uppföljningsperioden. Det kände vi inte till från de få studier som tidigare följt patienter under så lång tid, säger Sara Probert-Lindström, doktorand och en av forskarna till den vetenskapliga artikeln som publiceras i BMJ O, The British Medical Journal Open Access.

I studien ingick 1 044 personer som efter suicidförsök inkommit till medicinsk akutvårdsavdelning mellan åren 1987–1998 vid dåvarande Lunds universitetssjukhus. Vid forskarnas uppföljning av som längst 32 år hade 37,6 procent avlidit och 7,2 procent av dessa hade tagit sitt liv. 53 procent av dem som avled i suicid, dog inom fem år efter suicidförsöket och för dem var allvarlighetsgraden av suicidförsöket en riskfaktor. Denna kvarstod dock inte efter 5 år, medan riskfaktorer under hela uppföljningstiden var psykos, depression och att personerna gjort upprepade suicidförsök.

Resultaten i studien kan hjälpa kliniker

De få tidigare studier som följt personer som gjort suicidförsök under lång tid har identifierat liknande riskfaktorer för suicid som lundaforskarna gjort, exempelvis schizofreni eller depression.

– Det är väl känt att suicidförsök är en riskfaktor för fullbordat suicid, men det är inte känt tidigare att upprepade suicidförsök och diagnoser som psykos och depression kvarstår som en riskfaktor under så lång tid, flera årtionden efter att de skett.

Sara Probert-Lindström menar att studien är så stor att bedömningsunderlaget för att analysera riskfaktorer får anses tillräcklig, och att resultaten kan vara till god hjälp för sjukvårdspersonal som på kliniken kommer i kontakt med personer som gjort suicidförsök.

– Även om det är långt ifrån alla som gjort ett suicidförsök som kommer att göra nya försök eller ett fullbordat suicid, så bör kliniker vara uppmärksamma på att suicidrisken kvarstår under väldigt lång tid vid depression, psykos och hos personer som gjort upprepade suicidförsök. Då är möjligheten större att de får rätt vård.

 

Forskningsstudien

Peer review-granskad publikation
Epidemiologisk forskning

Studiedesign:
Kvantitativ studie
Registerbaserad studie
Prospektiv, longitudinell, kohortstudie

Finansiärer:
Alf-medel, Södra sjukvårdsregionen (regionala doktorandmedel), Socialstyrelsen.

Artikeln i BMJ:
Long-term risk factors for suicide in suicide attempters examined at a medical emergency in patient unit: results from a 32-year follow-up study

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.