Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Talar katter dialekt?

Susanne Schötz
Susanne Schötz med en av sina katter. Foto: Lars Gustafsson

Hallå Susanne Schötz,

… fonetiker på avdelningen logopedi som nyligen fått pengar för Meowsic – ett världsunikt forskningsprojekt som ska undersöka hur människa och katt kommunicerar. Det femåriga tvärvetenskapliga projektet startar i höst och ska bland annat undersöka hur katter varierar melodin i sina läten när de kommunicerar med människor.

Talar katter till exempel på dialekt?

– Det är inte omöjligt att de pratar dialekt. Man kan höra att katter härmar sin ägare och ägaren härmar sin katt i sin kommunikation, vilket gör att de närmar sig varandra. Jag har också till exempel spelat upp inspelade kattljud från mina katter för personer från andra länder som då inte tycker att deras katter låter på det sättet. Det verkar som om kontexten påverkar kattens tal mycket. i Sydkorea har en forskare bland annat jämfört ljud från förvildade (ferala) katter med tamkatters och förvildade katter talar t ex i ett annat tonläge och har ljusare röster och fler aggressiva ljud.

Varför behöver vi lära oss mer om katters/människors kommunikation?

– Katten har varit människans sällskapsdjur i ca 10 000 år men vi vet fortfarande mycket lite om hur katter och människor kommunicerar med varandra. Idag använder vi också katten i terapi och i omvårdnad t ex för att öka äldres välbefinnande. Det finns också läskatter som används vid läsinlärning. Om vi förstår mer av katters kommunikation ökar man chansen till en bättre djurvård totalt sett – inom veterinärmedicinen, på djurhem och inom djuruppfödning.

Hur kommer ni att undersöka det här?

– Vi kommer att besöka de skånska och stockholmska kattägare som anmält sig till studien och göra testinspelningar. Sedan lämnar vi inspelningsapparaturen där och när katten har vant sig vid den kommer man att spela in tillfällena då katter vanligtvis gör läten, dvs vid matdags, när den blir borstad eller klappad då den gör nöjda läten och sedan när man borstar lite hårdare och katten blir lite irriterad. Kanske kommer vi också spela in olyckliga ljud, t ex när man tar katten till bilen i en kattbur och den kommunicerar ”släpp ut mig”- ljud. Vi har delat upp katterna i kategorier han–honkatt, ute–innekatt och i olika raser.

Vad studeras i inspelningarna?

– I den första delstudien tittar vi på hur katterna varierar sin melodi (prosodi) i olika kontexter och situationer, och hur detta ser ut när de kommunicerar med människor och hur de gör gentemot andra katter. I den andra studien kommer vi att titta på hur katter uppfattar mänskligt tal, om de skiljer på olika röster och om de föredrar de särskilda intonationsmönster t ex.

Ni är tre stycken i projektet är ni alla lika kattokiga?

– Alla har eller har haft katt, och vi har alla lång erfarenhet av forskning inom mänsklig kommunikation och katters läten. Robert Eklund från Linköpings universitet har tidigare erfarenhet av att studera riktigt stora kattdjur som geparder och lejon. Han har även varit med om att dissekera döda katters struphuvuden för att undersöka hur katter gör när de spinner. Joost van de Weijer på Humanistlaboratoriet är vår metodolog och har hand om de stora datamängder som det blir vid språkstudier. I projektet kommer vi också att samarbeta med andra experter som veterinärer, språkvetare, zoologer och etologer.

Gisela Lindberg

Om projektet Meowsic

Meowsic är ett femårigt tvärvetenskapligt projekt mellan Avdelningen för Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lingvistik på Språk- och litteraturcentrum och Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet samt Institutionen för Kultur och kommunikation vid Linköpings universitet.

Projektet finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Mer information på projektets hemsida

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.