Emma Kritzberg, professor vid Biologiska institutionen, steg på tåget på Malmö central den 5 mars klockan 23.25. Efter fyra byten, en ovälkommen tågstrejk i Frankrike som innebar tolv timmar på en buss – och en avslutande tur med färja – anlände hon till Mallorca den 8 mars, klockan 06.30.
Tre dagar senare gjorde hon samma resa åt andra hållet. Den gången utan fransk tågstrejk.
Varför tog du tåget?
– Jag bestämde mig 2017 för att inte flyga mer. Sedan dess har alternativen varit att åka tåg eller att inte åka alls. Tyvärr släpper färjan ut nästan lika mycket som flyget per passagerare och kilometer, men sträckan blev åtminstone rejält kortare på det här sättet, säger Emma Kritzberg.
Att resan tog 48 timmar mer i varje riktning jämfört med om hon flugit var inte bortkastad tid, menar hon. För det första handlar det inte om så mycket tidsspillan. Flygresan är en sak, men det många inte tar med i beräkningen är tiden som går åt för att ta sig till flygplatsen, passera säkerhetskontrollen och sedan vänta.
– Under sådana omständigheter kan jag inte alls jobba. Jag gillar att åka tåg, jag både tänker bra och jobbar bra på tåget, även om den effektiva restiden är mycket längre.
Emma Kritzberg berättar att hon till stor del jobbade med datorn och att uppkopplingen fungerade bra under de många timmarna på tåget till Spanien.
– Jag hade dessutom skrivit ut en del dokument i förväg, mest för att jag tycker att kreativt arbete är lättare med en penna i handen än på en liten skärm.
Att byta tåg ser hon inte som ett problem.
– Det är faktiskt kul med lite byten på vägen. Stationerna ligger ju inne i stadskärnor och på den här resan har jag hunnit med att promenera och äta och dricka lite goda grejer i Hamburg, Karlsruhe, Paris och Barcelona. Hur härligt som helst! Natttågen matchade inte färjeavgångarna något vidare, vilket gjorde att jag fick mycket tid i Barcelona. Ett cafébord i solen tycker jag är en utmärkt arbetsplats.
Emma Kritzberg tycker inte att det finns några uppenbara nackdelar med att ta tåget utomlands, i alla fall inte för de som kan arbeta effektivt när de reser. Ska hon lyfta fram något som negativt så är det att boka utlandsbiljetter. Det är krångligt. Universitetets nuvarande avtal med resebyrån innebär en bokningsavgift för varje biljett. För resan tur och retur till Mallorca betyder det bokningsavgifter på mer än 2 000 kronor.
– Tyvärr kan det ju ses som ett incitament för medarbetare att välja flyg framför tåg när de ska resa långt. Jag bokade min resa genom Centralens resebyrå i Kalmar. De är superproffsiga och avsevärt billigare. Nästa gång bokar jag själv eftersom jag nu har koll på bästa rutten.
Att Emma Kritzberg inte deltog digitalt i mötet på Mallorca berodde på att kravet den här gången var att komma dit.
Det pågår en diskussion om vad som kan göras för att minska utsläppen från resor i samband med framtida möten.
– Vi kommer att lägga fram ett förslag om att klimatavtrycket för varje konferens ska beräknas. Har vi de siffrorna kan vi sedan fundera på vilka åtgärder som behövs. Kanske placera en del möten mer centralt i förhållande till var deltagarna bor, uppmuntra tågresandet, och kanske ha fler digitala möten, säger hon.
Borde fler göra som du och ta tåget?
– Det är såklart min förhoppning att fler ska ifrågasätta oreflekterat flygande och göra val som rimmar med en grön omställning. Politiker och arbetsgivare behöver ge bättre förutsättningar för en omställning, men sociala normer påverkar också, säger Emma Kritzberg.
————————————————————
Fotnot. Den 9 juni lanserar LU en blogg där medarbetare berättar hur de minimerat klimatavtrycket när de rest i tjänsten: http://sustainabletravelstories.blogg.lu.se/
