Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ungas empati stärks av besök på Auschwitz-Birkenau

Foto på två män som betraktar krossade rutor efter Kristallnatten.
Kristallnatten (eller novemberpogromen) ägde rum natten mellan 9 och 10 november 1938 då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i Nazityskland. Foto: Landesarchiv Baden-Württemberg, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Gymnasieelevers resor till minnesplatser för folkmord, som exempelvis förintelselägret Auschwitz-Birkenau, har en positiv effekt på deras förmåga att se händelserna från offrens perspektiv. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Varje år besöker människor museer och minnesplatser som rests till minne av folkmord. Många skolor besöker exempelvis ett koncentrations- eller förintelseläger, såsom Auschwitz-Birkenau, som en del av undervisningen om Förintelsen. Andra reser till minnesplatser kopplade till folkmord, som minnesmonument över de muslimska män och pojkar som mördades i Srebrenica i Bosnien eller folkmordsmuseet Tuol Sleng i Kambodja.

– Skolresornas syfte är bland annat att främja empati för offren och öka vår identifiering med offren som grupp. Vår studie visar att resorna verkar få just den önskvärda effekten, säger Magnus Lindén, forskare och ansvarig för studien vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Magnus Lindén har tillsammans med Fredrik Björklund, även han forskare vid Institutionen för psykologi, följt 143 gymnasieelever i åldern 17–18 år från Malmö. Forskarna har undersökt hur de 46 gymnasieelever som reste till Auschwitz-Birkenau och deltog i en kort kurs om Förintelsen har påverkats, i jämförelse med elever som inte fått motsvarande resa eller utbildning. 

– Enkelt uttryckt har vi undersökt effekten av att besöka minnesplatser för folkmord. Påverkas ungas empati och identifiering med offren som grupp? säger Fredrik Björklund.

Studien visar att elever som deltog i en kort utbildning om Förintelsen och dessutom besökte ett koncentrationsläger, i högre utsträckning identifierade sig med offren jämfört med dem som inte åkte. Studien visar också att de elever som rest i väg beskriver en känsla av ökad närhet med judar som grupp.

– Studiens resultat tyder på att utbildning om folkmord kan bidra till att skapa en bred förståelse för offrens liv och kultur. Resor och utbildning kan alltså ses som viktiga verktyg för elever när det gäller att sätta sig in i en grupps situation. Detta är avgörande i en tid då både förintelseförnekelse och inte minst islamofobi ökar, säger Magnus Lindén.

Forskningsgruppen kommer nu att genomföra fler studier för att undersöka huruvida resor till minnesplatser leder till en förändrad moral, attityd och beteende bland gymnasieelever i Sverige.

Studien publicerades i juli 2024 i tidskriften Holocaust Studies. 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.