Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Unika kromosomer bevarade i skånskt fossil

Ormbunksfossil
Ormbunksfossil i tvärsnitt med stjälk och grenar. Foto: Benjamin Bomfleur.

Forskare från Lunds universitet och Naturhistoriska Riksmuseet har gjort ett unikt fynd i en välbevarad ormbunke som levde för 180 miljoner år sedan. Såväl oförstörda cellkärnor som enskilda kromosomer har hittats i växtfossilet. Detta tack vare skånska vulkaner.

Det välbevarade fossilet av en skånsk ormbunke väcker nu uppmärksamhet i forskarvärlden. Växten levde för cirka 180 miljoner år sedan, under juraperioden, då Skåne var ett tropiskt landskap med en fauna dominerad av dinosaurier och där vulkaner utgjorde ett vanligt inslag. Ormbunksfossilet har studerats med mikroskop, röntgen och geokemiska tekniker. Undersökningarna avslöjar att växten har bevarats ögonblickligen, innan nedbrytning hann sätta igång. Växten täcktes abrupt av vulkaniska flöden.

– Bevaringen var så snabb att vissa celler till och med är bevarade i olika stadier av celldelningsfasen, säger Vivi Vajda, geologiprofessor vid Lunds universitet.

Tack vare omständigheterna kring ormbunkens hastiga död har det känsliga cellinnehållet alltså bevarats. Forskarna har hittat cellkärnor, cellmembran och även enskilda kromosomer. Sådana strukturer är utomordentligt sällsynta fynd i fossila sammanhang, konstaterar Vivi Vajda.

– Och det leder onekligen tanken till att där måste finnas mer att upptäcka, det är inte svårt att föreställa sig vad mer som kan ligga inkapslat i vulkanflödena vid Korsaröd i Skåne, säger Vivi Vajda.

Studien av ormbunksfossilet har hon gjort tillsammans med två forskare från Naturhistoriska Riksmuseet, Benjamin Bomfleur och Stephen McLoughlin. Den fossila ormbunken tillhörde familjen Osmundaceae, kungsbräken. I vårt eget tidevarv är kungsbräken vilt förekommande i den svenska naturen och dessutom en vanlig trädgårdsväxt. Nulevande representanter av denna familj är till utseendet mycket lika det jurassiska fossilet, vilket tyder på att enbart en begränsad evolutionär förändring har skett under årmiljonerna. Genom att jämföra storleken på cellkärnorna hos den fossila växten med dess nu närmast levande släktingar visar forskarna att kungsbräken har en enastående evolutionär stabilitet.

– Kungsbräken ser i princip likadan ut idag som under juraperioden och utgör därmed ett utmärkt exempel på ett så kallat levande fossil, säger Vivi Vajda.

Forskarna har även daterat bergarterna som omger fossilet. Analysen avslöjar att de vulkaniska flödena är ungefär 180 miljoner år gamla, det vill säga från tidig jura. Dessa resultat har avsevärt förfinat tidigare radiometriska dateringar utförda på närbelägna vulkaniska käglor. Forskningsstudien visar vidare att sporer från kungsbräken tillsammans med sporer från andra kärlkryptogamer samt barrträdspollen, bland annat från cypress och kottepalm, återfinns i mängder i de vulkaniska bergarterna. Detta visar på en varierad vegetation och att ett varmt och fuktigt klimat rådde då landskapet begravdes i samband med ett katastrofalt vulkanutbrott.

Det unika ormbunksfossilet insamlades redan på 1960-talet, nära Korsaröd i centrala Skåne, av lantbrukaren Gustav Andersson som sedan donerade fossilet till Naturhistoriska Riksmuseet. Fossilet förblev bortglömt i museets samlingar i över 40 år innan forskarna fick upp ögonen för det. Nu publiceras forskningsresultaten i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.

Lena Björk Blixt

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.