Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men vår livgivande följeslagare kan också orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigörs mer energi. Den kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar. När solstormar äger rum är svårt att förutspå. Men den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum, under den så kallade solfläckscykeln. Men i en ny artikel, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, kan ett internationellt forskarlag visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.
– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36. Dessa produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden och kan sedan lagras i is och sediment.
– Det är ett avancerat analysarbete. Därför blev vi glatt överraskade när vi hittade en sådan topp som indikerar en hittills okänd gigantisk solstorm i samband med låg solaktivitet, säger Raimund Muscheler.
Internationell riskbedömning
Om en solstorm av den digniteten hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet fått förödande konsekvenser. Förutom strömavbrott och strålningsskador på satelliter hade den kunnat innebära en fara för luft- och rymdfart samt en kollaps för olika kommunikationssystem.
– Dessa enorma stormar är för närvarande inte tillräckligt inkluderade i den internationella riskbedömningen. Det är av yttersta vikt att analysera vad dessa händelser skulle kunna innebära för dagens teknologi och hur vi kan skydda oss, säger Raimund Muscheler.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i studien: British Antarctic Survey, Alfred-Wegener-Institut Helmholtz-Zentrum für Polar- und Meeresforschung, University of Göttingen, University of Bern, Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology, Laboratory of Ion Beam Physics ETH Zürich.
Studien publiceras i tidskriften Nature Communications: ”Cosmogenic radionuclides reveal an extreme solar particle storm near a solar minimum 9125 years BP”