Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Uråldrigt virus i schimpansers DNA stänger av gen som är aktiv hos människor

Schimpans. Foto: iStock
I studien har forskarna upptäckt att en gammal virusrest i schimpansers arvsmassa stänger av genen LINC00662. Foto: iStock

Människor och schimpanser delar nästan alla sina gener. Trots det har våra hjärnor utvecklats på olika sätt. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en flera miljoner år gammal viruspandemi troligen är en del av förklaringen.

Med tillräckligt stora populationer av djur eller människor har pandemier kunnat uppstå – i dåtid såväl som nutid. Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet, ser hög aktualitet i det som han och forskarkollegorna nu sett i en studie – att ett virus kan få en DNA-sekvens att ändras hos en hel population.

– Det virus vi undersökt drabbade just schimpanser. Men människor och schimpanser har i stort sett samma genuppsättning. Därför är det viktigt att förstå skillnader i hur generna regleras. Våra resultat tyder på att en gen, LINC00662, har en betydande roll under människans tidiga hjärnutveckling, säger Johan Jakobsson.

Det i sin tur, tillägger han, bidrar till förståelsen av hur genreglering kan skydda eller orsaka skada i exempelvis hjärnan.

Gammal virusrest stänger av gen

I den nya studien, publicerad i Science Advances, har forskarna upptäckt att en gammal virusrest i schimpansers arvsmassa stänger av genen LINC00662. Samma gen är däremot aktiv hos människor, och viktig för vår tidiga hjärnutveckling. Virusresten tillhör ett så kallat endogent retrovirus, PTERV1 - ett virus som infekterade schimpanspopulationen för miljontals år sedan. PTERV1-virusets arvsmassa blev kvar i genomet och har sedan förts vidare mellan generationer.

Forskarna såg att PTERV1 har kopierat sig till många platser i schimpansens DNA och att dessa virussekvenser systematiskt stängs av genom så kallad metylering – en mekanism som styr vilka gener som är aktiva eller inaktiva.

För att undersöka hur virusresten påverkar hjärnans utveckling använde forskarna stamceller från människor respektive schimpanser för att skapa hjärnorganoider: tredimensionella miniatyrorgan som liknar riktig hjärnvävnad och som kan visa vissa typiska egenskaper av tidig hjärnutveckling. När forskarna jämförde organoiderna fann de genen LINC00662 var aktiv i de mänskliga modellerna men helt avstängd i schimpansmodellerna.

– Genen uttrycktes starkt i de mänskliga organoiderna, men inte alls i schimpansernas, säger Patricia Gerdes, postdoktor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.

För att pröva om virusresten verkligen var orsaken använde forskarna gensaxen CRISPR-Cas9 för att klippa bort den virala DNA-sekvensen ur schimpansceller. När virusresten försvann började genen uttryckas igen.

– Detta visar att det faktiskt är virusinsättningen som ligger bakom att genen stängs av hos schimpansen, säger Patricia Gerdes.

Forskarna undersökte också vilken funktion genen verkar ha hos människor. När de använde CRISPR för att stänga av LINC00662 i mänskliga hjärnorganoider minskade aktiviteten hos gener som är viktiga för nervcellernas utveckling och för hur nervceller kopplas samman.

Resultaten stärker bilden av att skillnader mellan människor och våra närmaste släktingar inte bara handlar om vilka gener som finns, utan också om vilka gener som faktiskt används. Nästa steg blir att undersöka om andra virusrester kan ha haft liknande effekter under hjärnans evolution och om den här typen av DNA-sekvenser också relaterar till hjärnas sjukdomar.

Johan Jakobsson, foto: Tove Smeds, Lunds universitet

Kontakt

Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet, knuten till de strategiska forskningsområdena MultiPark och StemTherapy.

johan [dot] jakobsson [at] med [dot] lu [dot] se (johan[dot]jakobsson[at]med[dot]lu[dot]se)

+46 70-928 64 43

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Patricia Gerdes, foto: Ingemar Hultquist

Kontakt

Patricia Gerdes, postdoktor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet

patricia [dot] gerdes [at] med [dot] lu [dot] se (patricia[dot]gerdes[at]med[dot]lu[dot]se)

+ 46 72-445 33 57

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Studien i korthet

Stamcellsforskning, hjärnans evolution, genomik // Grundforskning // Experimentell studie // Celler // Experimentell undersökning: In vitro

Publikation

Retroviral insertions contributed to the divergence of human and chimpanzee brains, Science Advances

DOI: 10.1126/sciadv.aeg5791

Finansiering

Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Barncancerfonden, European Union’s Horizon Europe research and innovation programme inom ramen för Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship grant agreement.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.

Anmäl dig genom att klicka på knappen nedan (extern tjänst)