Det är nationalekonomerna Jerker Holm och Margaret Samahita som undersökt hur vi vårdar vår sociala image på nätet i ett spelteoretiskt experiment där försökspersonerna tjänade riktiga pengar.
Det har tidigare gjorts kontrollerade studier av hur anonymitet påverkar vår sociala image och vilja att agera socialt. Internet med sina sociala medier har medfört en ny miljö där vi har möjlighet att redigera den bild vi ger av oss själva i efterhand, och man kan därför förvänta sig att delvis andra och mindre impulsiva mekanismer styr vårt beteende. Syftet med denna studie är att förstå beteendet i den nya miljön bättre.
I experimentet fick försökspersonerna delta i en samarbetssituation med en för dem okänd person. De kunde välja att vara goda och samarbeta mycket, vilket var kostsamt, eller mindre goda och samarbeta i liten utsträckning, vilket kostade mindre. Därefter fick de veta att deras namn och information om hur mycket de faktiskt samarbetat kunde publiceras på nätet, men att publicering kunde undvikas om de betalade för det. Experimentet visade att de som valt att behålla sina pengar istället för att samarbeta ville censurera denna information.
– Att bilden människor delar av sig själv är ”softad” på internet misstänkte nog många. Det nya med studien är att detta visas vetenskapligt under experimentell kontroll och att viljan att filtrera information om sig själv är så stark att man är beredd att betala för det, säger Jerker Holm.
Innan samarbetssituationen presenterades, fick en grupp av försökspersonerna ta en selfie, vilket inte den andra gruppen fick göra. En fråga var vilken effekt en selfie har på viljan att dela med sig av känslig information.
– Selfien kan sägas vara mer utlämnande och att kombinera denna med informationen om deras samarbete, ökade deras värdering av censur. Detta gällde i synnerhet för de som samarbetade i låg utsträckning, enligt Holm.
En annan effekt som överraskade forskarna var att personer som rapporterat innan experimentet att de ofta tar selfies, visade sig bli mindre samarbetsvilliga av att ta selfien än övriga deltagare.
– En tolkning är att ta en selfie sätter igång en temporär självfokusering bland vissa grupper som tränger ut andra motiv, som till exempel att samarbeta med andra. Vi vill dock se fler studier om denna effekt innan den kan anses vetenskapligt etablerad, avslutar Jerker Holm.
Bakgrund
Forskarnas intresse för hur vi vårdar vår sociala image på internet väcktes av dess stora mänskliga och ekonomiska konsekvenser. Exempelvis finns en stor mängd fall där människor tragiskt omkommit i samband med att de velat ta en häftig selfie i farliga situationer. Att vårda vår sociala image får också konsekvenser på arbetsmarknaden då arbetsgivare i allt större utsträckning använder information från sociala medier för att kontrollera jobbsökanden när de anställer. Dessutom visar en amerikansk studie att ungefär var tredje arbetstagare går in på Facebook under arbetstid för att ta en ”mental paus" – något som får konsekvenser i miljardklassen enbart i USA.
Experimentet genomfördes i olika sessioner i ett datorrum på Ekonomihögskolan i Lund och finansierades av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse. Försökspersonerna utgjordes av 233 studenter som anmält sig till studien. Experimentet tog 75 minuter och deltagarna tjänade i genomsnitt 285 kronor. De kunde betala upp till 200 kronor för att censurera information om sig själva.
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Economic Behavior & Organization.
Läs mer: Curating social image: Experimental evidence on the value of actions and selfies.