Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Våra matvanor i snabb förändring

Kvinna äter framför datorn
Måltidsordningen har alltid hängt samman med arbetslivet. Idén om frukost, lunch, och middag luckras upp när arbetsdagen för många blir mer utsträckt över tid, med mer småätande som en konsekvens. Det menar etnologen Håkan Jönsson. Foto: MostPhotos.

Vad och hur kommer vi att äta i framtiden? I takt med att människorna på jorden blir fler och odlingsytan krymper tilltar uppfinningsrikedomen. Enligt matetnologen Håkan Jönsson kommer livsmedel allt oftare tillverkas av sådant som vi idag kastar bort. När det gäller måltidsvanor befinner vi oss i en brytningstid.

Hade man sagt till någon som levde på 1950-talet hur många människor som skulle bo på jorden ett halvsekel senare, och att de allra flesta av dem skulle få mat för dagen, hade man nog inte blivit trodd.

Dagens livsmedelsförsörjning är, åtminstone ur det perspektivet, något av en framgångssaga.  

Mer mat av avfall 

Men klimatförändringar och befolkningsökning tvingar oss till att tillvarata jordens resurser effektivare och skonsammare än idag. Broccoli är ett exempel.

– Trots att hela plantan går att äta använder vi bara toppen. Resten plöjs ner i åkermarken igen, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet. 

Genom att tillvarata sidoströmmar, det vill säga sådant som idag lämnas därhän eller i bästa fall blir djurfoder, blir det möjligt för företag att såväl hitta nya intäkter som att signalera hållbart ansvarstagande. 

Fallet med broccolin kan tyckas enkel att ändra på. I många andra fall krävs avancerad teknologi för att få till återvinningen.

Idag läggs ett alldeles för stort ansvar på konsumenterna generellt. 

Bara på Lunds universitet pågår flera projekt. De handlar bland annat om att vaska fram kolhydrater ur havrekli, aminosyror från rester från rapsoljetillverkningen och proteiner från svamp. Andra försöker göra livsmedel av potatisstärkelse eller av dranken från vodkatillverkningen. 

Lantbrukare avfärdas som särintresse

Idén om cirkulära lösningar innebär delvis en återgång till det gamla jordbrukssamhället, då tillgång till begränsade resurser tvingade fram en hållbar fördelning mellan växter, foder och djur. 

– Problemen uppstod när det gamla platsbundna bysamhället övergick till en nationell och internationell jordbruksmarknad. De gamla principerna om cirkularitet ersattes inte av några nya.  

Håkan Jönsson önskar att de som utformar regelverken idag skulle lyssna mer på lantbrukare.

– Som det är idag får jordbrukare anpassa sig väldigt mycket, inte utifrån sin egen kunskap om vad jorden kan bära, utan snarare vilka typer av bidrag som det finns att hämta i olika regelverk. Lantbrukare borde ges mer utrymme att experimentera, istället avfärdas de som ett särintresse.

”Fisk och växter kan odlas i hav och sjöar betydligt mer än idag”

Några ”havsbrukare” har dock människan aldrig blivit – förrän helt nyligen. 

– Det är lite av en historiens ironi att det skulle ta 10 000 år efter att vi blev jordbrukare på land innan vi började bruka havet. Till havs har vi aldrig lämnat jägarstenåldern. Fisk och växter kan odlas i hav och sjöar betydligt mer än idag. 

Viktigt blir att utmana invanda mönster och vanor, anser Håkan Jönsson. Exempelvis vore det mer hållbart att äta den ”skräpfisk” som laxen föds upp på. 

– Sill och skarpsill är alldeles utmärkta matfiskar. Samtidigt är laxen mer hållbar än tonfisk som ibland används i exempelvis sushi.

Politiker borde ta ett mycket större ansvar att få till en mer hållbar fiskkonsumtion, anser Håkan Jönsson.

– Fiskindustrin är till hög grad politiskt styrd, så den är relativt enkel att ställa om. Idag läggs ett alldeles för stort ansvar på konsumenterna generellt. 

Mer småätande när arbetslivet förändras 

Mat handlar också hur och när vi äter. Måltidsordningen har alltid hängt samman med arbetslivet, förklarar Håkan Jönsson som menar att vi befinner oss mitt i ett skifte. 

– I det gamla bondesamhället fanns en måltidsordning som såg annorlunda ut än den i industrisamhället.

Ordningen frukost, lunch och middag är uppbyggd efter åtta timmars arbetsdag och på att jobbet är en plats i närheten men inte i hemmet.

När det idag talas om ”frukostering” och” grazing”, det vill säga småätande, är det ett resultat av att arbetsdagen blivit mer utsträckt över tid och på senare tid även inneburit en hel del hemarbete. 

Måltidsgemenskapen behövs

Digitaliseringen medför också att vi numera lever i många fler gemenskaper, vilka dessutom sällan är platsbundna. 

De sociala formerna kring måltiderna har ännu inte satt sig. Varje generation behöver uppfinna nya former för att få till dem, ”annars blir vi olyckliga”, understryker Håkan Jönsson.

– Just nu befinner vi oss i en speciell situation när vi skall återanpassa oss efter pandemins påverkan på våra måltidsvanor.

Relaterat material:

Etnolog om matbutikens förändring | Lunds universitet

Matetnologen skönjer nya ideal efter decennier av livsstilsätande | Lunds universitet

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.