Brandsäsongen blir längre för varje år i Kalifornien, bränderna i Amazonas och Australien ökar drastiskt och i somras tog storbränderna ett grepp om södra Europa. De mer extrema och oförutsägbara bränderna kommer oftare och är svåra att bekämpa.
Gruppen Wildfires in the Anthropocene vid Pufendorfsinstitutet sammankopplar forskare från hela Lunds universitet som studerar bränder ur olika perspektiv: klimatförändringar, hälsa, miljösäkerhet, brandsäkerhet och biologisk mångfald. Tillsammans vill de utforska orsakerna bakom och effekterna av skogsbränder. Fotoutställningen med sina vackra och skrämmande bilder hoppas forskarna ska få besökarna att känna något och väcka nyfikenhet.
Skogsbränder – en ögonöppnare?
Vi kan inte ignorera skogsbränder, menar Lina Eklund, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och Centrum för Mellanösternstudier.
– Vi kan se hur skadorna drabbar oss akut och kanske blir det en ögonöppnare för oss att få igång fler diskussioner om klimatförändringarna på jorden. Skogsbränder är här för att stanna. Hur lär vi oss leva med det och vad behöver vi göra för att minska bränderna?
Vem eller vad sätter egentligen igång en eld?
Debatten om vad som orsakar skogsbränder är på flera plan. Ska forskare förlita sig på hårda miljödata eller behöver de även forska kring hur politiska och ekonomiska system styr och påverkar klimatet?
Statsvetaren Pinar Dinc, knuten till Centrum för Mellanösternstudier, forskar kring förhållanden mellan konflikter och bränder i Mellanöstern. Kan vi hitta korrelationer mellan olika nivåer på konflikter och ökade förekomster av bränder? Att djupare analysera orsakerna bakom konflikter och klimatförändringar har de senaste åren fått mer uppmärksamhet.
– Men det är lite knepigt. Vem eller vad sätter egentligen igång en eld? Är det staten, är det en marginaliserad grupp människor, är det torkan? Det vi kan se är att det är politiska problem som blandas med miljömässiga orsaker som orsakar skogsbränder.
Politisk press
Lina Eklund specialiserar sig på fjärranalys, där hon genom att titta på satellitbilder och mätdata kan se vad som händer över stora landområden över tid. Ett arbete som hon har kopplat till konfliktområden i Mellanöstern, där man vanligtvis analyserar politiska och religiösa villkor.
– Mitt fokus är att se hur landskapet, till exempel jordbruksmark, förändras över tid. Min forskning visar även att när konflikter trappas upp, och fler människor dör så ökar också antalet bränder.
Både Lina Eklund och Pinar Dinc ser att avskogningen som följer efter en storbrand utmanar samhället att hitta nya sätt att leva på och det sätter press på en politisk nivå för att nå en förändring.
– Ju mer jag arbetar inom detta område desto mer tänker jag kring hur grupper - speciellt marginaliserade - behöver göra motstånd mot vad som händer på deras mark, säger Pinar Dinc.
Lina Eklund har med hjälp av satellitbilder kunnat se sedan i mars bränder i området kring Tjernobyl. Bränder som troligtvis orsakats av konflikten i området. Elden kan frigöra de radioaktiva partiklar som finns kvar i jorden efter kärnkraftsolyckan1986.
– Vad betyder bränderna för dessa farliga ämnen som kan hamna i atmosfären? Tidigare bränder kring Tjernobyl har inte lett till att partiklarna frigjorts på en farlig nivå, men det är skrämmande att det kan brinna i ett sådant här speciellt område.
Gränslösa eldar
Eld känner inte av några gränser, en skogsbrand kan sprida sig från ett land till ett annat. Hus förstörs, jordbruksmark blir obrukbar och kan tvinga fram tvångsförflyttning. Hur hanterar vi det, vilka strategier behövs i varje enskilt land och tillsammans internationellt? I många länder finns det en brist på centralisering, som i Sverige märktes tydligt under den heta sommaren 2018. Ett 50-tal bränder bröt ut och för att få läget under kontroll hjälpte EU till med släckningsarbete från bland annat Italien och Frankrike. Och det är just samarbete som Pinar Dinc och Lina Eklund efterlyser.
– Det är viktigt att vi breddar perspektiven även inom forskningen och tittar på politiska och ekonomiska motiv som kan ligga bakom bränder. Men det är frustrerande att vi forskare tar fram fakta som skulle kunna användas för att förbättra världen, men politiker inte alltid vill ta emot underlaget, säger Pinar Dinc.
Lina Eklund och Pinar Dinc ser en framtid där vi lär oss mer om orsakerna till skogsbränder och hur vi bekämpar dem, och samtidigt hittar sätt att leva med dessa bränder för att bättre anpassa våra samhällen till en varmare värld.
– Det är inte naturen som i slutändan kommer att förstöras, det är mänskligheten. Naturen kommer alltid vara vinnaren, säger Pinar Dinc.
Lina Eklund och Pinar Dinc är koordinatorer för gruppen Wildfires in the Anthropocene, vid Pufendorfinstitutet.
I utställningen ingår fotografier och texter som belyser frågor kring skogsbränder som studerats av forskarna inom gruppen Wildfires in the Anthropocene. Utställningen visas i Pufendorfinstitutets trädgård och pågår fram till den 10 oktober.