Den färska rapporten visar att universitetet år 2018 släppte ut totalt 54 400 ton kol­dioxidekvivalenter (ett mått på utsläppen av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser påverkar klimatet olika mycket). Som jämförelse kan nämnas att det motsvarar över 32 200 tur- och returresor med flyg mellan Köpenhamn och New York. I förfjol, 2020, var utsläppen 41 100 ton koldioxid­ekvivalenter. Någon siffra för 2021 finns ännu inte. Målet i nuvarande hållbarhetsplan är att siffran från 2018 ska vara halverad nästa år.

– En slutsats är att det krävs mer arbete för att få ner utsläppen från inköp av forskningsutrustning och varor. Den här rapporten bekräftar hur viktigt det är att jobba med inköp och upphandling, säger universitetets miljöchef Claes Nilén.

Utrustning tyngsta posten

Att han pekar på utrustning och varor beror på att det är den enskilt största utsläppsposten i konsultfirman Swecos rapport. Dessutom har den knappt förändrats från 2018 till 2020. Rapporten är en så kallad miljöspendanalys, en analys som utgår från ekonomiska data och tar hänsyn till allt som universitetet betalar för. Dessa ­kostnader kopplas sedan till SCB:s nyckeltal för olika branscher för att räkna ut antalet så kallade koldioxidekvivalenter.

Sweco har delat upp universitetets samlade kostnader i fem kategorier: resor och transporter, varor och utrustning, lokaler, personal och övrigt, och slutligen utbildningstjänster, forskningsuppdrag och konsulttjänster. De tre första stod både 2018 och 2020 för omkring 80 procent av universitetets samlade klimatavtryck.

Universitetet har tagit fram rapporter även tidigare år, men de har när det gäller klimatpåverkan enbart tagit hänsyn till tjänsteresor. Miljöspendanalysen visar att år 2018, innan pandemin började, stod resor och transporter för en fjärdedel av universitetets totala utsläpp. Klimatpåverkande utsläpp från all annan verksamhet har fram till nu varit en vit fläck.

Grov men heltäckande

– Den stora fördelen med miljöspend­analysen är att vi får en heltäckande bild. Nackdelen är att bilden är grov och översiktlig, säger miljösamordnaren Marianne Dalbro.

I kategorin personal och övrigt ingår bland annat kostnader för catering och representation. I analysen syns hur mycket pengar som lagts på detta, men inte vad man har köpt. Miljöspendanalysen visar således inte om universitetet betalat för kött eller vegetariskt.

Universiteten i Uppsala och Umeå har gjort motsvarande typ av kartläggning de senaste åren. Enligt Claes Nilén är resultaten likvärdiga med Lunds och det är samma kategorier som är de stora miljöbovarna.

– Det ser nästan likadant ut som hos oss när man tittar på deras totala klimatavtryck per anställd, student eller omsatt krona, säger han.

Till grund för hållbarhetsplanen

Miljöspendanalysen kommer att ligga till grund för revideringen av universitetets hållbarhetsplan, ett arbete som ska göras i år. I översynen kommer man bland annat att titta på om målet att halvera 2018 års utsläpp av växthusgaser redan nästa år måste ändras. Parallellt med detta granskas behovet av lokaler och hur de används. Det kan också bli tal om ändrade föreskrifter för tjänsteresor.

Fotnot: Slutrapporten över LU:s totala klimatavtryck finns på Medarbetarwebben.