Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vem vinner valet?

Tre valbås med folk som röstar. Foto.

Botten Ada är ett slags poll of polls som vid valet 2022 exakt lyckades förutspå valresultatet. Inför årets val anger den just nu att det rödgröna regeringsunderlaget med cirka 85 procents sannolikhet kommer få majoritet i riksdagen.

Vid förra riksdagsvalet var Botten Adas prognoser mest träffsäkra av alla. Verktyget har utvecklats av Jonas Wallin, statistikforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tillsammans med Måns Magnusson, statistikforskare på Uppsala universitet, samt datajournalisten Jens Finnäs och det används bland annat av Svenska Dagbladets ”Vem vinner valet?”.

Vad gör er mer träffsäkra än andra?

Pricksäkerheten från år 2022 beror enligt Jonas Wallin beror på en del tur men även skicklighet till följd av en del unika byggstenar.

– Vi tittar på opinionsundersökningar långt bakåt i tiden och från alla olika mätinstitut, som sedan viktas utifrån hur rätt de har haft i tidigare val. Viktningar sker också utifrån hur de enskilda partiernas valresultat skilt sig från opinionsmätningar historiskt. säger Jonas Wallin.

Något ytterligare som särskiljer är den statistiska bearbetningen.

– Vi använder materialet i en statistisk modell som simulerar verkligheten och vi kör detta flera, flera gånger för att få en genomsnittlig prediktion på vad som kommer att hända.

Med den statistiska modellen kan Botten Ada på så sätt presentera sannolikheter att ena sidan vinner, eller att ett visst parti hamnar under riksdagsspärren.

I maj gavs Liberalerna 40 procents sannolikhet att klara riksdagsspärren, men nu är den siffran nere på 30 procent. Kan sådana siffror röra sig snabbt både uppåt och nedåt?

– Ju närmare valet vi kommer desto säkrare blir siffrorna. I maj var det fortfarande så långt till valet att de osäkra variablerna var fler. Låga siffror så här sent kan ha en dämpande effekt på väljares benägenhet att stödrösta. Samtidigt har det hänt förr att plötsliga enskilda händelser även sent i en valrörelse haft stor påverkan, säger Wallin.

Han nämner som ett exempel valstugeskandalen från valet 2002, där en moderat lokalpolitiker i Kristianstad uttryckte sig främlingsfientligt inför dold kamera, vilket ledde till en väsentlig nedgång i partisympatier på mycket kort tid.

Finns det andra viktiga skäl till att opinionsundersökningar skiljer sig från valresultatet?

Förutom enskilda utspel tenderar fler väljare att bestämma sig allt senare under valrörelsen. 

– Ett mönster vi funnit som skiljer opinionsmätningar från valresultatet är att de som svarar på opinionsundersökningar skiljer sig något från populationen i dess helhet. Dels är det väldigt få som svarar på dem och vi tror att de är mer politiskt intresserade än allmänheten i stort.

Vad ger Botten Ada för valprognos nu, bara några dagar före valet?

– Just nu anger den att Magdalena Anderssons regeringsunderlag med ca 85 procents sannolikhet kommer få majoritet i riksdagen. 

Botten Adas hemsida.

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.

Anmäl dig genom att klicka på knappen nedan (extern tjänst)