Mattias Wallergård har forskat om och med virtual reality de senaste 20 åren. Han säger:
– Virtual reality gör det möjligt att byta både tid och plats, och kombinationen av teknikens stora möjligheter och en spännande fornlämning som Uppåkra gör att jag gärna är med på denna virtuella tidsresa.
Mattias Wallergård är med genom att han är en av experterna i Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Centers (Uppåkrastiftelsens) vetenskapliga råd. Det vetenskapliga rådet hjälper till i utvecklingen av platsen som besöksmål, och ett sätt att stötta är att bidra med idéer om hur den historiska miljön kan upplevas.
Mattias Wallergård har rollen som ”virtual reality-expert” och tillför kompetens som ska möjliggöra virtuella upplevelser i den historiska kontexten.
”En känsla av närvaro”
– Tekniken är perfekt för att besöka miljöer från en avlägsen tid, den skapar en känsla av närvaro och att man är del av ett sammanhang. I en järnåldersstad som Uppåkra kan det handla om att arbeta i smedjan eller göra ett besök i kulthuset. I virtual reality är man med och agerar och får ett mycket starkare lärande.
Just spridning av kunskap är en omfattande del av verksamheten i Uppåkra och en viktig målgrupp är skolklasser.
– Kanske kan virtuella studiebesök bli möjliga genom spel? Uppåkrastiftelsen experimenterar just nu med en spelmiljö där deltagarna kan ta sig runt i järnåldersstaden och få historiska och tidsriktiga upplevelser, säger Mattias Wallergård.
Digitala spel ett sätt att lära och upptäcka
En som har stor erfarenhet av digitala lärospel är Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, samt liksom Mattias Wallergård sakkunnig i Uppåkrastiftelsens vetenskapliga råd. Inom sin forskning har hon arbetat med flera projekt kring undervisning om historiska ämnen med hjälp av digitala lärmiljöer.
Med de lägre årskurserna som målgrupp ansvarar Agneta Gulz för utvecklingen av en digital skattjakt projicerad på fysiska ytor i Uppåkra. Den digitala jakten kombineras med pedagogiska genomgångar både före och efter skattjakten. Hon säger:
– Att förena digitala resurser med undervisning och möten ansikte-mot-ansikte i en fysisk miljö är centralt för inlärning i utbildningssammanhang. Detta tar Uppåkrastiftelsen fasta på i sina satsningar gentemot både yngre och äldre besökare.
Pompeji i 3D en inspirationskälla
Vid en framtidsspaning så vill Agneta Gulz och Mattias Wallergård gärna vidareutveckla det digitala och virtuella Uppåkra. En möjlig samarbetspartner är Nicolo Dell'unto som är professor i arkeologi och föreståndare för Digital Arkeologi Laboratoriet DARK Lab.
Labbet är en resurs för att göra arkeologiska platser och fynd mer tillgängliga med hjälp av 3D-tekniker och virtual reality. Detta har Nicolo Dell'unto tidigare erfarenhet av genom hans arbete med att visualisera den antika staden Pompeji. Tillsammans med andra forskare – både från Lund och andra delar av världen – bidrog han till att Pompeji blev tillgänglig för fler genom att staden dokumenterades med 3D GIS-teknik på plats i Italien från 2011 och några år framåt.
– Plötsligt var det möjligt att besöka och utforska Pompeji utan att resa. Det var mycket användbart för internationella arkeologer och historiker. Även allmänheten bjöds in till virtuella besök i Pompeji här i Lund.
Arbetet med den digitala tidsresan till Pompeji är en inspirationskälla för att visualisera andra historiska miljöer – som exempelvis Uppåkra.
– Jag väntar med spänning på resultaten från det pågående forskningsprojektet ”Hallen på höjden”. När de är tillgängliga vill jag gärna vara med och visualisera järnåldersstaden, säger Nicolo Dell'Unto.
