Yuliya Voytenko Palgan är universitetslektor på Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, och bosatt i Sverige sedan 2011. Hon växte upp i Tjernihiv i norra Ukraina inte långt från gränsen till Ryssland och Vitryssland och det var därifrån som hennes föräldrar flydde den 4 mars. En vecka senare anlände de med färjan från Swinoujscie till Trelleborg och för första gången sedan kriget började fick Yuliya Voytenko Palgan sova mer än två timmar i sträck.

– Det blev lite mer sömn när de kom. Fram till dess vaknade jag jätteofta och kollade nyheter och meddelanden.

Diskuterat med rektor

Yuliya Voytenko Palgan har varit lite av en nagel i ögat på universitetsledningen när hon under krigets första dagar tyckte att Lunds universitet inte snabbt nog tog ställning mot Ryssland och invasionen.

– När kriget började så förväntade jag mig snabba reaktioner från universitetet, men det tog fyra, fem dagar innan något hände. Det har blivit bättre och nu är jag imponerad över att det finns webbsidor som är dedikerade åt Ukraina, säger hon.

Engagemanget och hennes envishet att ligga på universitetsledningen har tagit skruv. Tillsammans med sin far, Volodymyr Voitenko, har hon träffat rektor Erik Renström och vicerektor Per Mickwitz.  

– Vi pratade om hur universitetet kan stödja och hjälpa ukrainare och jag och min far sa vad vi tycker. Vi håller kontakten och ska diskutera framtida, strategiska sätt att stödja.  

Erik Renström tyckte också att mötet var värdefullt:

– Det var bra att träffas. Vi informerade om vad vi gör och vi fick idéer att jobba vidare med. Vi behöver fler inspel för vi har inte den fulla bilden av vad vi behöver göra.

Stöd och motivation

För många kanske det kan tyckas att uttalanden och manifestationer långt från krigets centrum inte spelar så stor roll. Yuliya Voytenko Palgan menar tvärtom – allt stöd behövs. Inte minst fördömanden av kriget och uttalanden till stöd för Ukraina. Därför är det viktigt att till exempel rektorer för svenska universitet uttalar sig.

– Det handlar inte bara om att stödja alla som drabbas, det handlar lika mycket om att motivera mig och andra, både i och utanför Ukraina, att fortsätta kämpa. Sådana uttalanden uppmärksammas i Ukraina inte minst via sociala medier, säger hon.

Hon har också engagerat sig på andra sätt i kampen mot kriget. Tillsammans med kollegor på Internationella Miljöinstitutet anordnade hon en manifestation den 1 mars. Hon är också med i en volontärgrupp på universitetet som bland annat lagt upp ett googleformulär där alla som kan och vill kan anteckna vad just de har möjlighet att hjälpa till med. Allt ifrån att ställa upp med husrum åt flyktingar till att skänka leksaker och kläder eller ge av sin egen tid.  Volontärgruppen nått resultat.

– Vi har ordnat boende åt ungefär 30 vuxna och 30 barn genom vårt nätverk, säger Yuliya Voytenko Palgan.

Hon och de andra volontärerna har kontakt med andra grupper som skickar mediciner och annan hjälp till Ukraina. Engagemanget har hjälpt hennes ukrainska kollega att fokusera på att hjälpa istället för att sörja och vara ledsen.

– Hon var ledsen de första dagarna när kriget började, men jag sa att vi måste mobilisera och göra allt vi kan för att hjälpa. Och nu är hon väldigt drivande i volontärgruppen och hjälper till med allting.

Långa kvällar och helgarbete

Yuliya Voytenko Palgan berättar att hon jobbar som vanligt trots all tid hon lägger kampen för Ukraina.

– Det blir långa kvällar och jobb på helgerna, men jag måste jobba för det är viktigt. Just nu håller jag på med en ansökan om forskning på kriser och hur våra städer kommer tillbaka efter kriser. Med min forskning vill jag föreslå olika möjligheter för att bygga och upprätthålla motståndskraftiga, rättvisa och hållbara städer. Jag tänker att det kan vara viktigt när Ukraina ska byggas upp igen, säger hon. 

När ryssarna invaderade Ukraina den 24 februari ville föräldrarna inte fly. Efter ett par dagar i lägenheten och i en bunker på gården plus ytterligare ett par dagar på landet hos vänner insåg de till sist det ohållbara i situationen och beslutade sig för att sätta sig i bilen och fly.

– Jag satt vid datorn och guidade dem och berättade vilka vägar som förmodligen var bäst att ta. Jag har också ett ganska stort nätverk i Ukraina och jag hjälpte dem så att de kunde övernatta på några platser innan de till sist kom till Polen.

Hjälp med språkkurser

I och med att EU aktiverat massflyktsdirektivet vissa miniminormer som gäller alla flyktingar från Ukraina. En sak som de flyktingar som kommer till Sverige inte har rätt till enligt massflyktsdirektivet är undervisningen svenska för invandrare, SFI. Det är på det området som Yuliya Voytenko Palgan hoppas att universitetet kan göra en insats.

– Att lära sig grundläggande svenska är jätteviktigt om de ska kunna försörja sig här. Men många har inga pengar och kan inte betala för en kurs i svenska. Kanske kan universitetet erbjuda några kurser i svenska för de ukrainare som kommer.