Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik

Bild på EU-flaggor framför EU-byggnaden.
Seminarium
Statsvetenskapliga institutionen bjuder in till ett heldagsseminarium.

Vilken betydelse har samtidens medielandskap, och ny teknologi, på det politiska landskapet? Vilken roll spelar svenska politiker i Europa, och hur påverkas Sverige av olika politiska strömningar i EU?

Vi vågar lova ett seminarium som både kommer stilla och väcka din nyfikenhet på vad som sker i de parlamentariska rummen i Europa, och hur det förmedlas via sociala och traditionella medier.

Anmälan

Anmäler du dig i god tid bjuder vi på både fika och lunch.

Anmäl dig här

Dagen kommer att livesändas på denna sida:


Programmet


08.30: Insläpp föranmälda gäster

08.50: Insläpp oanmälda gäster (i mån av plats)

09.00: Välkomna
 

Medier, (des)information, (o)kunskap –  EU


09.15: Integration och fragmentering i dagens – och morgondagens – Europa
Dagens Europa kännetecknas av komplexa och motstridiga trender. Å ena sidan ser vi att EU-samarbetet utmanas genom Brexit och nationalism, oroväckande demokratisk utveckling i flera medlemsländer och svårigheter att solidariskt enas om exempelvis migrationspolitiken. Å andra sidan så expanderar samtidigt det europeiska samarbetet, integrationen inom EU fortsätter att fördjupas, inte minst på det ekonomiska området men även inom säkerhetspolitiken, och det folkliga stödet för EU ökar, bland annat i Sverige. Hur kan vi förstå denna utveckling? Vilken väg går EU framöver?

Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar främst om europeisk integration, säkerhetspolitik och internationella relationer.

09.45: EU mot desinformation?
Sedan Ukrainakrisen 2014 har frågan om gemensamma åtgärder mot desinformation och ”fake news” diskuterats i EU. Från början ville de flesta medlemsländerna att dessa frågor skulle hanteras på nationell nivå men det har blivit allt tydligare att EU-frågor är särskilt utsatta för förvrängning och felaktig nyhetsrapportering, inte minst efter Brexit-kampanjen i Storbritannien. Vilka insatser inom området har gjorts inför Europaparlamentsvalet och kommer de att räcka?

Elsa Hedling är statsvetare och disputerade i slutet av förra året med en avhandling om EUs digitala diplomati som bland annat omfattar arbetet mot desinformation.

10.15: Fika

10.45: Knowledgeless, Disinformed, and Media Lies: Lessons of Brexit for Swedish Voices in Europe
Britain is the first long-term victim of the wave of far-right politics washing across Europe. The impact of the combination of far-right, ultra-conservative, and neo-liberal politics leading to the illegal referendum result and ‘Brexit’ has many lessons for Swedish voices in Europe. The British lack of knowledge, widespread disinformation, and media lies on the EU, together with the negative and highly gendered consequences of leaving the EU, have huge lessons for Swedish membership of the EU.

Ian Manners is professor of political science at the University of Copenhagen. Ian’s research is on British, Danish, and Swedish membership of the European Union.

11.15: Informationsmonopolet – att outsourca valrörelsen till Facebook
I januari 2019 meddelade Facebook att man avsåg att skärpa upp reglerna för politisk annonsering inför Europaparlamentsvalet. Facebook och andra digitala informationsjättar har länge försökt att framstå som neutrala plattformar men tvingas alltmer in i situationer där de utsätts för starka krav på reglering eftersom de har blivit ”too big to fail”. Vilka är effekterna av ”informationsmonopolet” och vilka konsekvenser kan det få för EU-valet?

Nils Gustafsson är statsvetare och lektor i strategisk kommunikation och har forskat om politiska aspekter av sociala medier i mer än tio år. 

11.45: Teknologi, desinformation och politik på sociala medier
Den senaste AI-tekniken har gjort det möjligt att skapa falskt digitalt innehåll som ser helt realistiskt ut. Den så kallade "djupa falska" videon är ett exempel på denna utveckling. Genom maskininlärning skapar datorn överlappande bilder som, mycket övertygande, till exempel skulle kunna visa hur en president, eller premiärminister, förklarar krig mot en motståndare. 

Men desinformation behöver inte handla om avancerad vetenskap. I flera länder har illvilliga aktörer lyckats manipulera valkampanjer endast med hjälp av funktioner som redan finns i sociala medieplattformar. 

Vilken teknik ligger bakom olika informationskampanjer, och hur bör den här utmaningen hanteras?

Anamaria Dutceac Segesten är lektor i europastudier och vice-föreståndare för Centrum för Europaforskning på Lunds Universitet. Hennes forskning handlar om sociala mediernas inverkan på politiskt deltagande.

12.45: Lunch
 

Nationalism, traditionalism, feminism - EU


13.45: Feministisk utrikespolitik och populistiska bakslag
Sverige har sedan 2014 bedrivit en feministisk utrikespolitik som syftar till att stärka framförallt kvinnors och flickors rättigheter. Länder såsom Australien, Canada och Storbritannien har även de verkat för en världsordning som tar hänsyn till kvinnors rättigheter och frigörelse. FN:s resolution 1325 (kvinnor, fred och säkerhet) ligger till grund för denna politik. Inom EU och FN har Sverige propagerat för 1325-resolutionens implementering globalt. Samtidigt har populistiska, rasistiska och antifeministiska krafter fått fotfäste inom och bortom EU:s gränser. Annikas inlägg kretsar kring dessa motsättningar.

Annika Bergman Rosamond är docent och lektor i statsvetenskap och internationella relationer vid Lunds universitet.

14.15: Feminism – tydligaste motståndet mot nationalism
Under ett års tid reste Gudrun Schyman, tillsammans med forskaren och författaren Christina Wassholm, runt i 15-talet EU länder. De genomförde en studie, finansierad med EU-medel från S&D-gruppen (socialdemokratiska), som resulterade i rapporten: Feminist responses to growing nationalism in the European union.

– Jag är väldigt oroad över att den politiska kartan i Sverige och Europa har flyttats över åt det nationalistiska hållet. Men samtidigt ser jag också hur feminister runt om i Europa organiserar sig som en motkraft till nationalismen.

Efter att ha avgått som partiledare för Feministiskt initiativ presenterar Gudrun Schyman sig återigen som frilansfeminist.

14.40: Ett Europeiskt förbud mot nyfascistiska och nynazistiska grupper
Europaparlamentet ser med oro på den ökande normaliseringen av fascism, rasism, homo- och transfobi inom EU. I höstas antogs därför, med majoritet, en resolution om det ökande nyfascistiska våldet i Europa. Varför kommer en sådan resolution just nu, och vilken effekt kan den få?

Soraya Post är ledamot för Feministisk initiativ i Europaparlamentet och medlem i den näst största politiska partigruppen i EU-parlamentet: Progressiva förbundet av Socialdemokrater, S&D.

15.05: Fika

15.30: EU som fredsprojekt, inte en militärallians
EU kan till exempel göra stor skillnad i sitt närområde genom att arbeta för en lösning i Israel-Palestinakonflikten, mänskliga rättigheter i Turkiet och rätt till självbestämmande i Västsahara.

Bodil har engagerat sig för fred och mänskliga rättigheter runt om i världen, bland annat för att stoppa vapenexporten till Saudiarabien, för att frige politiska meningsmotståndare i Katalonien och för att stoppa inskränkningarna i aborträtten i El Salvador.

Bodil Valero är ledamot för Miljöpartiet i Europaparlamentet och medlem i Gruppen: De gröna/Europeiska fria alliansen, Gröna/EFA-gruppen.

15.55: Högerpopulism, nationalism och maskulinitet i Sverige och Europa
I en tid präglad av ökad osäkerhet har populistiska partier och rörelser fått allt större genomslag. Det förestående EU-valet visar också hur parti efter parti på den politiska högerkanten mobiliserar för att öka sin makt på den europeiska arenan. Vad ligger bakom högerpopulismens framväxt i Sverige, Europa och stora delar av övriga världen? Hur kan vi förstå attraktionskraften bakom de budskap som högerpopulistiska ledare använder sig av och hur är dessa sammankopplade med känslor av osäkerhet, nationalism, främlingsfientlighet och maskulinitet?

Catarina Kinnvall är professor i statsvetenskap och politisk psykologi. Hennes forskning är fokuserad på frågor kring globalisering och säkerhet, religion och nationalism samt migration och politisk psykologi med ett specifikt fokus på Sydasien och Europa. 

16.25: Vilket Europa väljer du?
Kampen om de vinningar vi har gjort i kvinnokampen är hotad av konservativa krafter. Trump-feminism försöker trycka tillbaka våra mänskliga rättigheter. Vad behöver göras och vem ska göra det?

Abir al-Sahlani är riksdagsledamot och kandidat till Europaparlamentet (står på andra plats på Centerpartiets lista inför EU-valet). Hon kommer att driva jämlikhetsfrågor med fokus på jämställdhet i kommande valrörelse.

16.50: Skydda vem och till vilket pris?
I vår strävan efter att skydda exempelvis barn och unga främjar vi metoder som går att använda som vapen mot demokratin.
Vilka medel är ok att ta till för en stat? Hur harmlöst är exempelvis ett filter på nätet? Vem vill man skydda? Och varför? Vad händer när det inte längre är ”de goda” som styr men har tillgång till samma medel?

Det är alltid samma grupperingar som först blir lidande när makten börjar göra inskränkningar i mänskliga fri- och rättigheter. När maktapparaten slår till med sina verktyg är det kvinnor, Hbtq-personer, minoriteter, barn och unga som drabbas först. Det sluttande planet ändras i små steg och skapar en acceptans vilket gör att det är svårt att veta när det är dags att sätta stopp. Därför måste demokratier alltid vara vaksamma inför vilka verktyg man väljer att använda, hur gott syftet än verkar vara vid en första granskning.

Christina Örnebjär är tidigare riksdagsledamot, ledamot i Kulturutskottet och barnrättspolitisk talesperson för Liberalerna. Då också bland annat aktiv i riksdagens SRHR-nätverk och tvärpolitiska barnrättsgrupp. Christina har ett stort engagemang i mänskliga rättigheter.

17.15: Bensträckare

17.30: Panelsamtal

18.15: Tack för idag!

 

Välkommen!

 

Tid: 
2019-03-15 09:00 till 18:00
Plats: 
Edens hörsal, Paradisgatan 5, hus H, Lund
Kontakt: 
jessica.blom-larsson [at] svet.lu.se

Om händelsen

Tid: 
2019-03-15 09:00 till 18:00
Plats: 
Edens hörsal, Paradisgatan 5, hus H, Lund
Kontakt: 
jessica.blom-larsson [at] svet.lu.se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen