Från patient till innovatör – så förändrar Lao Saals blodprov cancervården

Osäkerhet är en del av vardagen för många patienter som behandlats för bröstcancer. Mammografin kan se normal ut och symtomen saknas – ändå kan sjukdomen ha återvänt någonstans i kroppen. 

Det här har länge varit en av de stora utmaningarna inom bröstcancervården. För cancerforskaren Lao Saal är frågan om tidigare upptäckt av återfall personlig. Som tonåring diagnostiserades han med leukemi och deltog under tre år i en klinisk studie i USA. När han tillfrisknat kunde han ha valt att lägga det bakom sig. Istället gjorde han tvärtom.  

– Jag sökte upp några av läkarna som hade behandlat mig och frågade om deras forskning. De bjöd in mig till labbet och där och då insåg jag att jag ville forska, säger Lao.

Och så blev det. 

Blodprovet som upptäcker cancer

Senare tog forskningen honom till Sverige och Lunds universitet, till en miljö där man forskat på bröstcancer i årtionden. Här finns också en av de största befolkningsstudierna i sitt slag – som samlat data och material från, hittills, cirka 23 000 bröstcancerpatienter.
 

Det är en guldgruva för oss forskare att kunna följa en så stor befolkningsgrupp, säger Lao.
 

Tack vare de omfattande patientdata som samlats in växte både ny kunskap och nya frågor fram. Skulle det gå att upptäcka återfall i bröstcancer tidigare med hjälp av blodprov innan symtom uppstår – och tidigare än man kan med dagens metoder?

Det visade sig möjligt.

Upptäcker det osynliga

Vid en klinik i Waxahachie, söder om Dallas i Texas, USA, har bröstcancerkirurgen Valerie Gorman följt bröstcancerpatienter under mer än två decennier.

– Historiskt sett har vi inte haft något riktigt bra blodprov för att följa upp patienter med bröstcancer. Vi har saknat tillförlitliga markörer som kan tala om för oss om behandlingen fungerar eller om sjukdomen i det tysta återkommit någonstans i kroppen, säger Valerie Gorman.

I stället har uppföljningen byggt på samtal med patienten och bilddiagnostik. Men mammografi är fokuserad på brösten.

– Vi har egentligen inte haft något bra sätt att upptäcka metastaser i till exempel skelettet förrän patienten börjar få ont, säger Valerie.

Då kan sjukdomen ha pågått under lång tid.

Eureka-ögonblicket

Cancerceller är rätt röriga till sin natur. När de växer kan delar av deras DNA brytas loss och sättas ihop igen i fel ordning – ungefär som om sidor i en bok rivs ut och placeras tillbaka på slumpmässiga ställen. Dessa ovanliga DNA-mönster, så kallade kromosomala omarrangemang, fungerar som unika fingeravtryck för en tumör. 

Eftersom tumörer hela tiden avger små mängder genetiskt material till blodbanan kan ett enkelt blodprov, så kallad vätskebiopsi, fungera som ett fönster in till vad som händer i tumören. Där kan man se de här ovanliga DNA-mönstrena från tumören.

– Vi fick ett aha-ögonblick när vi i teamet insåg att vi kunde använda oss av de här kromosomala omarrangemangen.

Och det var så idén om ett blodtest för att spåra cancern, som senare kom att kallas Pathlight, föddes. 

Studier har visat att testet kan upptäcka extremt små mängder tumör-DNA med hög träffsäkerhet och en mycket låg andel falska positiva resultat. Tecken på återfall upptäcktes 13,7 månader tidigare än med konventionella metoder (räknat i medianvärde). Hos vissa patienter har återfall kunnat avslöjas så mycket som tre till fyra år tidigare. 

Testet har lanserats i USA för bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. I maj 2025 godkändes det för bröstcancer i Medicaid, vilket gör det tillgängligt för fler patienter. 

Valerie Gormans team kunde börja använda testet i oktober 2025. Och det har redan hjälpt till att upptäcka små metastaser hos i övrigt symtomfria kvinnor.
 

Vi hade inte ens vetat att vi skulle leta efter dem om det inte varit för testet, säger Valerie.

Testet ger en bild av prognosen – om patienten löper lägre eller högre risk – och data visar att det också kan ge en indikation på hur patienter svarar på behandling över tid.

Att ligga steget före cancern

Att upptäcka återfall i ett tidigt skede gör det möjligt att påbörja behandling snabbare. På sikt kan tekniken också hjälpa vården att avgöra vilka patienter som verkligen behöver mer behandling – och vilka som inte behöver det. 

– Kanske kommer vi att lära oss att vissa patienter inte behöver all den behandling vi ger i dag, säger Valerie. 

För många patienter har de återkommande proverna också fått en känslomässig betydelse:
 
– Det blir som ett tillfälle att fira när de får sin ”nolla” på svaret.