https://www.lu.seTue, 02 Jun 2026 09:12:32 +0000Aktuellt inom e-vetenskaphttps://www.lu.se/artikel/tre-projekt-fran-lunds-universitet-pa-ivas-2026-listaTue, 02 Jun 2026 09:12:32 +0000https://www.lu.se/artikel/tre-projekt-fran-lunds-universitet-pa-ivas-2026-listaTre forskningsprojekt från Lunds universitet har valts ut till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 2026-lista.https://www.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfallFri, 30 Jan 2026 05:30:22 +0000https://www.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfallFallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta med AI-stödd bröstcancerscreening. Studien har redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med traditionell screening.https://www.lu.se/artikel/sa-ska-eu-raddas-fran-digitalt-morkerTue, 25 Nov 2025 07:01:01 +0000https://www.lu.se/artikel/sa-ska-eu-raddas-fran-digitalt-morkerOm inte Sverige och EU stärker sitt digitala oberoende finns risk för katastrofala konsekvenser. Det menar forskaren i datavetenskap Johan Linåker som anser att vi måste börja tänka på kontroll och underhåll av digital infrastruktur på samma sätt vi idag gör för kritisk fysisk infrastruktur som hamnar, flygplatser, vägar, vatten-och elnät.https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandeminWed, 15 Oct 2025 05:53:10 +0000https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandeminUnder covid-19 pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige mer än förväntat – framförall hos barn under fem år och unga vuxna män. Hos barn mellan fem och nio år påskyndade infektionen insjuknandet i diabetes.https://www.lu.se/artikel/ai-stodd-screening-brostcancer-nya-resultat-tyder-pa-annu-hogre-traffsakerhetTue, 04 Feb 2025 07:41:57 +0000https://www.lu.se/artikel/ai-stodd-screening-brostcancer-nya-resultat-tyder-pa-annu-hogre-traffsakerhetNär nya forskningsresultat nu publiceras från Lunds universitets MASAI-studie, är de ännu bättre än de första resultaten från i fjol: AI-stödd bröstscreening hittade 29 procent fler fall av cancer jämfört med traditionell screening. Med AI-stödet hittades även tydligt fler invasiva cancrar i tidigt skede. Nu ska forskningsstudiens sista del fokusera på bröstcancer som missas i screeningen.https://www.lu.se/artikel/fyra-nya-centrum-excellent-forskning-inom-hallbar-och-digital-omstallning-till-lthTue, 05 Sep 2023 13:49:38 +0000https://www.lu.se/artikel/fyra-nya-centrum-excellent-forskning-inom-hallbar-och-digital-omstallning-till-lthVinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri och en digital samhällsomställning. Fyra av dessa hamnhttps://www.lu.se/artikel/lera-ett-urgammalt-material-med-framtiden-sigTue, 30 May 2023 12:01:31 +0000https://www.lu.se/artikel/lera-ett-urgammalt-material-med-framtiden-sigLera är ett material som människor har använt sen urminnes tider för att skydda, bygga och bära saker. Om vi lär oss mer om hur man kan ändra olika egenskaper hos leror, till exempel genom tillsatser av olika molekyler eller salter, så kan vi använda dem till nya och hållbara produkter inom medicin, jordbruk och byggmaterial.https://www.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompassWed, 25 Jan 2023 12:28:11 +0000https://www.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompassOlika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att hantera stora mängder data och även simulera olika faktorer så att forskarna experimentellt kan studera hur deras rutiner rubbas av ändringar i klimatet och av oss. https://www.lu.se/artikel/morgondagens-digitala-kartor-hjalper-oss-att-hitta-battreTue, 29 Mar 2022 13:08:27 +0000https://www.lu.se/artikel/morgondagens-digitala-kartor-hjalper-oss-att-hitta-battreIdag har många av oss digitala kartor nära till hands i våra smartphones, men dessa kartor är inte anpassade för att vägleda oss när vi går till fots eller ska hitta i nya miljöer, till exempel som turister i en ny storstad. Att skapa sådana kartor kräver ingående kunskaper om kartors utformning och kan bli ännu bättre med hjälp av ny teknik som kan hantera stora datamängder. - Vi samarbetar med företag och över olika discipliner inom akademin för att både förstå vilka behoven är och för att utveckla nya metoder baserade på maskinlärning, berättar Lars Harrie, professor i geografisk informationsvetenskap, Lunds universitet. https://www.lu.se/artikel/vad-hander-i-hjarnan-nar-du-fattar-ett-beslut-ny-forskning-visar-vagenTue, 19 Oct 2021 14:24:00 +0000https://www.lu.se/artikel/vad-hander-i-hjarnan-nar-du-fattar-ett-beslut-ny-forskning-visar-vagenDu stressar in på ICA, svärmor ska komma på middag. Men vilka varor hamnar i din varukorg och varför? Forskare har sedan tidigare använt sig av ögonrörelsemätare för att förstå vilka produkter i en affär som lockar dig. Men för att komma närmare sanningen vill man nu använda sig av nya beräkningsmodeller där också hjärnans kognitiva processer spelar stor roll.https://www.lu.se/artikel/ny-algoritm-tar-oss-narmare-delfiners-kommunikationMon, 07 Dec 2020 15:34:03 +0000https://www.lu.se/artikel/ny-algoritm-tar-oss-narmare-delfiners-kommunikationDelfinernas sätt att med ljudsignaler navigera, hitta mat och socialisera – har hittills gäckat forskarna. Josefin Starkhammar, universitetslektor vid avdelningen för Biomedicinsk teknik, har tillsammans med kollegor utvecklat en algoritm som tar oss närmare förståelsen av djurens fenomenala signalsystem. Den nya algoritmen kan i framtiden användas för att skydda delfiner, utveckla ultraljudstekniken inom till exempel medicinsk diagnostik och till materialprovning. https://www.lu.se/artikel/snabbare-och-sakrare-diagnoser-med-artificiell-intelligensTue, 24 Mar 2020 11:25:19 +0000https://www.lu.se/artikel/snabbare-och-sakrare-diagnoser-med-artificiell-intelligensBristen på patologer men även osäkerheten kring bedömningen av cancertumörer är utgångspunkten för ett forskningsprojekt där man använder artificiell intelligens i bedömningen av vävnadsprov. –Tekniken kan leda till snabbare och säkrare diagnoser så att patologerna kan fokusera på det som faktiskt är cancer, säger Ida Arvidsson, doktorand vid Matematikcentrum vid Lunds universitet.https://www.lu.se/artikel/hur-mycket-mark-behover-vi-att-producera-tillrackligt-med-mat-bioenergi-och-skog-ny-digital-teknikThu, 04 Apr 2019 09:37:39 +0000https://www.lu.se/artikel/hur-mycket-mark-behover-vi-att-producera-tillrackligt-med-mat-bioenergi-och-skog-ny-digital-teknikIdag kan det ta veckor och till och med månader att få fram resultat för hur framtidens klimat kan påverka jordbruket. Det vill forskare vid Lunds universitet nu ändra på, och har därför tagit fram förenklade modeller, s.k. emulatorer, för att göra det enklare – och framförallt snabbare – att samköra vegetations- , ekonomi- och klimatmodeller. https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-gravaMon, 10 Dec 2018 09:36:00 +0000https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-gravaSpadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera metoder som 3D-modellering, rumsanalys och till och med laserskannrar och multispektrala  sensorer fästa på drönare.https://www.lu.se/artikel/matematik-visualiserar-klimatforandringarThu, 23 Aug 2018 12:04:30 +0000https://www.lu.se/artikel/matematik-visualiserar-klimatforandringarHur hamnade vi här? Vad ska vi göra för att ta oss härifrån? I klimatforskning är det viktigt att förstå hur världen fungerar om vi ska kunna förändra vårt beteende och förhindra framtida katastrofer. Med matematiska formler försöker forskare visualisera verkligheten för att ta reda på vilka förändringar vi behöver göra.https://www.lu.se/artikel/att-gora-en-flygplansvinge-av-en-fjaderFri, 23 Feb 2018 15:46:08 +0000https://www.lu.se/artikel/att-gora-en-flygplansvinge-av-en-fjaderFåglar är mästerliga flygare och kan till och med prestera bättre än våra flygplan. Exempelvis kan myrspovar flyga från Alaska till Nya Zeeland – 11 600 km – i en åtta dagars non-stopflygning! För att orka med detta måste fåglarna kunna flyga väldigt effektivt. Men hur gör de det – vad har en fjäder som inte en flygplansvinge har?