<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>Aktuellt inom epidemiologi</title><link>https://www.lu.se</link><pubDate>Wed, 08 Jul 2026 05:00:06 +0000</pubDate><description>Aktuellt inom epidemiologi</description><item><title>Bygg upp en hjärnbuffert!</title><link>https://www.lu.se/artikel/bygg-upp-en-hjarnbuffert</link><pubDate>Wed, 08 Jul 2026 05:00:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/bygg-upp-en-hjarnbuffert</guid><description>Redan i 30-årsåldern saktar det mentala tempot ner och det är dags att börja sätta in på hjärnkontot. </description></item><item><title>Avhandling stärker rättsmedicinska bedömningar vid misstänkta knivdåd</title><link>https://www.lu.se/artikel/avhandling-starker-rattsmedicinska-bedomningar-vid-misstankta-knivdad</link><pubDate>Mon, 15 Jun 2026 05:48:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/avhandling-starker-rattsmedicinska-bedomningar-vid-misstankta-knivdad</guid><description>En ny avhandling från Lunds universitet visar hur rättsmedicin kan bli mer träffsäker och rättssäker.</description></item><item><title>Samband mellan minskad slutenvård och suicid</title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-minskad-slutenvard-och-suicid</link><pubDate>Wed, 15 Apr 2026 09:32:50 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-minskad-slutenvard-och-suicid</guid><description>En studie från Lunds universitet visar ett statistiskt samband mellan färre psykiatriska vårdplatser och högre suicidtal.</description></item><item><title>Tidiga kilon kan få livslånga konsekvenser</title><link>https://www.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser</link><pubDate>Fri, 10 Apr 2026 23:30:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser</guid><description>Resultaten från studien visar ett tydligt mönster: viktökning tidigt i vuxenlivet har störst betydelse. </description></item><item><title>Samband mellan mycket hög PFAS-exponering och astma hos barn </title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-mycket-hog-pfas-exponering-och-astma-hos-barn</link><pubDate>Thu, 09 Apr 2026 18:03:42 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-mycket-hog-pfas-exponering-och-astma-hos-barn</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har undersökt samband mellan exponering för PFAS och utveckling av astma. Resultaten visar att bland de barn vars mammor hade mycket hög PFAS-exponering under graviditeten var risken för astma betydligt högre än hos barn vars mammor hade lägre PFAS-exponering.</description></item><item><title>Klimatvänlig kost gav oväntat goda näringsvärden</title><link>https://www.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden</link><pubDate>Thu, 12 Feb 2026 09:57:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden</guid><description>Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt. Mer överraskande är att personer som äter klimatvänligt också uppvisar näringsvärden som är bättre än forskarna hade väntat sig. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.</description></item><item><title>Hälsovinster om städer förtätas på rätt sätt</title><link>https://www.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt</link><pubDate>Thu, 22 Jan 2026 07:24:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt</guid><description>Stadsplanerare har det inte helt lätt. Städer måste byggas tätare eftersom omgivande jordbruksmark och natur måste skyddas - samtidigt som hälsokraven är högt ställda. Under fem år har forskare närstuderat förtätningsplaner i tre städer och hittat nycklar till hur den svåra ekvationen kan lösas. </description></item><item><title> Fet ost kopplas till lägre risk för demens</title><link>https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens</link><pubDate>Thu, 18 Dec 2025 01:12:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens</guid><description>Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år.</description></item><item><title>Tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom</title><link>https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom</link><pubDate>Tue, 25 Nov 2025 08:45:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom</guid><description> En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom.</description></item><item><title>Skadlig exponering vid metallåtervinning</title><link>https://www.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning</link><pubDate>Wed, 12 Nov 2025 14:24:08 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning</guid><description>Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen.</description></item><item><title>Ny kunskap om hur amning påverkar skelettet - kan ge skjuts åt läkemedel mot benskörhet</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-hur-amning-paverkar-skelettet-kan-ge-skjuts-lakemedel-mot-benskorhet</link><pubDate>Wed, 22 Oct 2025 05:31:34 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-hur-amning-paverkar-skelettet-kan-ge-skjuts-lakemedel-mot-benskorhet</guid><description>Graviditeter urholkar inte kvinnans skelett. Amning, däremot, kan minska bentätheten rejält, visar en forskningsrapport vid Lunds universitet. Men ammande kvinnor behöver inte oroa sig.&#13;
– Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.</description></item><item><title>Diabetes typ-1 ökade för unga under pandemin</title><link>https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandemin</link><pubDate>Wed, 15 Oct 2025 05:53:10 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandemin</guid><description>Under covid-19 pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige mer än förväntat – framförall hos barn under fem år och unga vuxna män. Hos barn mellan fem och nio år påskyndade infektionen insjuknandet i diabetes.</description></item><item><title>Fyra forskare får ERC Advanced Grant – Lunds universitets mest framgångsrika år hittills</title><link>https://www.lu.se/artikel/fyra-forskare-far-erc-advanced-grant-lunds-universitets-mest-framgangsrika-ar-hittills</link><pubDate>Tue, 17 Jun 2025 10:00:04 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fyra-forskare-far-erc-advanced-grant-lunds-universitets-mest-framgangsrika-ar-hittills</guid><description>Johan Malmström, Eric Warrant, Anders Rantzer och Staffan Bensch får alla ERC Advanced Grant. Detta tillsammans med övriga bidrag från ERC gör det till det mest framgångsrika året hittills för Lunds universitet med totalt 16 beviljade projekt.</description></item><item><title>Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom</title><link>https://www.lu.se/artikel/cellforandringar-aven-under-gransvardet-sexvart-krom</link><pubDate>Tue, 25 Feb 2025 07:12:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/cellforandringar-aven-under-gransvardet-sexvart-krom</guid><description>En ny forskningsstudie visar att även arbetare som exponeras för krom under det svenska gränsvärdet, uppvisar betydande cellförändringar.</description></item><item><title>AI är bättre än människan på att bedöma långtids-EKG</title><link>https://www.lu.se/artikel/ai-ar-battre-manniskan-pa-att-bedoma-langtids-ekg</link><pubDate>Mon, 10 Feb 2025 12:22:47 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ai-ar-battre-manniskan-pa-att-bedoma-langtids-ekg</guid><description>Forskare har testat om AI kan ersätta människan för analys och bedöming av långtids-EKG. Resultat: 14 gånger färre missade diagnoser till AI:s fördel.</description></item><item><title>Så snabbt kan du få covid-19 via luften</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-snabbt-kan-du-fa-covid-19-luften</link><pubDate>Fri, 27 Dec 2024 06:00:05 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-snabbt-kan-du-fa-covid-19-luften</guid><description>Vintersäsongens virus har slagit till – och covid-19 är fortsatt en del av vardagen. Men till skillnad från under pandemin har vi nu mer kunskap om hur viruset sprids via utandningsluften. Forskningsresultat från Lunds universitet visar att det räcker med några minuter i samma rum som en smittad person för att själv få viruset.</description></item><item><title>Gps för mikroorganismer kan revolutionera polisarbete</title><link>https://www.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete</link><pubDate>Tue, 05 Nov 2024 13:48:18 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete</guid><description>Forskare har skapat ett slags gps för mikroorganismer.</description></item><item><title>Kraftig övervikt kopplas till ökad risk för 31 cancerformer</title><link>https://www.lu.se/artikel/kraftig-overvikt-kopplas-till-okad-risk-31-cancerformer</link><pubDate>Thu, 03 Oct 2024 05:30:17 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kraftig-overvikt-kopplas-till-okad-risk-31-cancerformer</guid><description>Forskare vid Lunds universitet visar i en studie att kraftig övervikt, obesitas, ökar risken för fler cancerformer än vad man tidigare känt till. </description></item><item><title>Forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom</title><link>https://www.lu.se/artikel/forskning-visar-samband-mellan-tatueringar-och-lymfom</link><pubDate>Thu, 23 May 2024 13:55:04 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/forskning-visar-samband-mellan-tatueringar-och-lymfom</guid><description>Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.</description></item><item><title>Vi blir äldre och tyngre – sjukdomen artros ökar</title><link>https://www.lu.se/artikel/vi-blir-aldre-och-tyngre-sjukdomen-artros-okar</link><pubDate>Thu, 15 Jun 2023 10:56:37 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/vi-blir-aldre-och-tyngre-sjukdomen-artros-okar</guid><description>Sedan 1950-talet har antalet patienter med artros ökat explosionsartat. Idag är sjukdomen tillsammans med diabetes en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen. I ett nytt forskningsprojekt undersöker Andrea Dell’Isola, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper Lunds universitet, kopplingen mellan artros och metabola sjukdomar.</description></item><item><title>Ny kunskap om viruspartiklar i luften kan minska smittspridning på sjukhus</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-viruspartiklar-i-luften-kan-minska-smittspridning-pa-sjukhus</link><pubDate>Mon, 11 Apr 2022 09:06:20 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-viruspartiklar-i-luften-kan-minska-smittspridning-pa-sjukhus</guid><description>Risken att exponeras för viruspartiklar från covid-19 ökar ju närmare en patient man befinner sig, ju mer smitta en patient bär på och om ventilationen är otillräcklig. Mätningar av virus i luften på sjukhus som gjorts av forskare vid Lunds universitet ger ny kunskap om hur man bäst anpassar vården för att minska risken för smittspridning. Förhoppningen är att de internationella riktlinjer som finns inom vården i dag ändras.</description></item><item><title>Bättre metoder behövs för att förstå sockrets effekter på kroppen</title><link>https://www.lu.se/artikel/battre-metoder-behovs-att-forsta-sockrets-effekter-pa-kroppen</link><pubDate>Wed, 16 Feb 2022 14:41:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/battre-metoder-behovs-att-forsta-sockrets-effekter-pa-kroppen</guid><description>Mindre än tio procent av energin från mat bör komma från tillsatt socker, enligt nuvarande nordiska näringsrekommendationer. För vuxna motsvarar det ungefär 50 - 75 gram tillsatt socker per dag och en burk läsk innehåller cirka 30 gram socker.&#13;
- Att dricka läsk behöver inte vara farligt för en enstaka individ men på gruppnivå, i en hel population, kan vi däremot se effekter, säger Stina Ramne, legitimerad dietist och nutritionsforskare. &#13;
</description></item><item><title>Timmarna du sover betyder mer än du tror</title><link>https://www.lu.se/artikel/timmarna-du-sover-betyder-mer-du-tror</link><pubDate>Tue, 24 Aug 2021 12:27:48 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/timmarna-du-sover-betyder-mer-du-tror</guid><description>I en ny studie har forskare vid Lunds och Uppsala universitet sett ett tydligt samband mellan hur länge man sover och ett antal biomarkörer kopplade till kardiometabola sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. &#13;
– Med en ökad kunskap om själva mekanismerna för utveckling av sjukdom ökar möjligheterna för en mer specifik och riktad behandling, säger Sölve Elmståhl, en av forskarna bakom studien.</description></item><item><title>Osäkra pandemimodeller bidrar till förståelse </title><link>https://www.lu.se/artikel/osakra-pandemimodeller-bidrar-till-forstaelse</link><pubDate>Wed, 26 May 2021 11:13:43 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/osakra-pandemimodeller-bidrar-till-forstaelse</guid><description>Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.</description></item><item><title>Smittämnen klarar sig bättre än väntat i luften</title><link>https://www.lu.se/artikel/smittamnen-klarar-sig-battre-vantat-i-luften</link><pubDate>Fri, 02 Oct 2020 08:57:32 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/smittamnen-klarar-sig-battre-vantat-i-luften</guid><description>Ny forskning från LTH visar att smittämnen som man inte tidigare trott klarar sig i luften faktiskt gör det. </description></item><item><title>Viruskampen</title><link>https://www.lu.se/artikel/viruskampen</link><pubDate>Wed, 01 Apr 2020 10:48:36 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/viruskampen</guid><description>Just nu handlar allt om att klara av corona­viruset. Men även före Covid-19 ökade viruspandemierna i världen och ”vanliga” influensavirus och förkylningsvirus kostar samhället enorma pengar varje år. Svenska virusforskare menar att de med hjälp av ökade resurser och ökad kunskap skulle kunna förbättra världen. I Lund startar snart ett nytt viruscentrum.</description></item><item><title>20 miljoner till forskning om arvets och miljöfaktorernas betydelse vid alkoholmissbruk </title><link>https://www.lu.se/artikel/20-miljoner-till-forskning-om-arvets-och-miljofaktorernas-betydelse-vid-alkoholmissbruk</link><pubDate>Fri, 28 Feb 2020 10:03:58 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/20-miljoner-till-forskning-om-arvets-och-miljofaktorernas-betydelse-vid-alkoholmissbruk</guid><description>Professor Kristina Sundquists forskargrupp vid Centrum för primärvårdsforskning har tilldelats 20 miljoner kronor av National Institute on Alcohol Abuse and Alcohol, National Institutes of Health (NIH), USA.</description></item><item><title>Spelberoende, nätbaserade högriskspel och skuldsättning</title><link>https://www.lu.se/artikel/spelberoende-natbaserade-hogriskspel-och-skuldsattning</link><pubDate>Thu, 13 Feb 2020 09:39:30 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/spelberoende-natbaserade-hogriskspel-och-skuldsattning</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har studerat sambandet mellan problematiskt spelande och överskuldsättning. Nu publiceras studien som visar att personer som spelat på nätkasino betydligt oftare skuldsatt sig för att finansiera sitt spelande, jämfört med andra spelformer. Spelproblematiken var särskilt markant för kvinnor i den aktuella studien.</description></item><item><title>Ju mer socker desto färre vitaminer</title><link>https://www.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer</link><pubDate>Wed, 12 Feb 2020 09:13:37 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer</guid><description>Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Men forskarna anser inte att deras studie ensam räcker som underlag för ändra dagens kostrekommendationer om hur mycket tillsatt socker vi bör äta.</description></item><item><title>CASE &amp; EPI@LUND: Stora anslag från Formas främjar tvärvetenskapligt samarbete</title><link>https://www.lu.se/artikel/case-epilund-stora-anslag-fran-formas-framjar-tvarvetenskapligt-samarbete</link><pubDate>Fri, 13 Dec 2019 12:43:07 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/case-epilund-stora-anslag-fran-formas-framjar-tvarvetenskapligt-samarbete</guid><description>Samarbete och tvärvetenskap lönar sig. Så leendena var breda när samarbetsprojekten mellan forskningscentrumet CASE och forskargruppen EPI@LUND nyligen tilldelades två stora anslag på totalt elva miljoner kronor från Formas forskarråd. Utlysningen "Hållbara vistelsemiljöer" är en av Formas största satsningar inom samhällsbyggande någonsin. Tilldelningen innebär att samarbetet mellan CASE och EPI@LUND nu stärks. Dessutom fick en av forskarna inom CASE ett projektanslag om tre miljoner kronor inom Formas årliga utlysning.</description></item><item><title>Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av depression och vaskulär demens</title><link>https://www.lu.se/artikel/vasaloppsakare-drabbas-mer-sallan-av-depression-och-vaskular-demens</link><pubDate>Tue, 26 Nov 2019 10:31:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/vasaloppsakare-drabbas-mer-sallan-av-depression-och-vaskular-demens</guid><description>Det var några av de samband som forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet upptäckte när de jämförde cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar. </description></item><item><title>Strokeforskare prisas </title><link>https://www.lu.se/artikel/strokeforskare-prisas</link><pubDate>Wed, 16 Oct 2019 06:27:23 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/strokeforskare-prisas</guid><description>Martin Söderholm får Sparbanken Skånes Forskningspris 2019 för sin forskning kring riskfaktorer vid en allvarlig form av stroke, så kallad subaraknoidalblödning (SAB). Priset delas ut den 29 oktober på Strokedagen i Lund  –  en dag med populärvetenskapliga föreläsningar om stroke för allmänheten.</description></item><item><title>Samband mellan assisterad befruktning och risk för prostatacancer</title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-assisterad-befruktning-och-risk-prostatacancer</link><pubDate>Thu, 26 Sep 2019 06:46:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-assisterad-befruktning-och-risk-prostatacancer</guid><description>I en ny nationell registerstudie från Lunds universitet har forskare studerat kopplingen mellan prostatacancer och infertilitet. Studien som publiceras i the British Medical Journal omfattar över en miljon svenska män.&#13;
– Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg, säger Yvonne Lundberg Giwercman, professor i experimentell patologi med inriktning mot cancer vid Lunds universitet.&#13;
</description></item><item><title>Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie</title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-glutenmangd-och-risk-celiaki-bekraftas-i-stor-studie</link><pubDate>Tue, 13 Aug 2019 15:23:27 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-glutenmangd-och-risk-celiaki-bekraftas-i-stor-studie</guid><description>En stor studie bekräftar att mängden gluten sannolikt inverkar på risken att utveckla celiaki. I den nya långtidsstudien från Lunds universitet ingår barn från flera länder. </description></item><item><title>Låg risk för missbildningar hos barn till fäder behandlade för testikelcancer</title><link>https://www.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer</link><pubDate>Wed, 05 Jun 2019 05:07:05 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer</guid><description>I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar.</description></item><item><title>Gott åldrande i Skåne – kartläggning av hur framtidens vård ska planeras</title><link>https://www.lu.se/artikel/gott-aldrande-i-skane-kartlaggning-av-hur-framtidens-vard-ska-planeras</link><pubDate>Thu, 09 May 2019 14:00:48 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/gott-aldrande-i-skane-kartlaggning-av-hur-framtidens-vard-ska-planeras</guid><description>I Sverige kommer antalet personer över 80 års ålder att öka från 500 000 till 800 000 inom de närmaste tio åren – en ökning med 300 000 personer, samtidigt som sjukvården inom samma period kommer påverkas av stora pensionsavgångar.&#13;
&#13;
– Detta är en av de absolut största utmaningarna någonsin för svensk hälso- och sjukvård, säger Sölve Elmståhl, professor och överläkare i geriatrik och projektledare för studien Gott åldrande i Skåne (GÅS).&#13;
</description></item><item><title>Ekonomisk utvärdering av mindfulness-gruppterapi </title><link>https://www.lu.se/artikel/ekonomisk-utvardering-av-mindfulness-gruppterapi</link><pubDate>Wed, 19 Dec 2018 13:57:40 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ekonomisk-utvardering-av-mindfulness-gruppterapi</guid><description>Behovet av psykoterapi för patienter på vårdcentralerna är stort, men äventyras av brist på psykoterapeuter. En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning i Malmö och Hälsoekonomiska enheten vid Lunds universitet, visar på ekonomiska fördelar med mindfulnessbehandling som utförs på gruppbasis och egna mindfulnessövningar i hemmet, som ett alternativ till individuell terapi, vilket främst handlar om kognitiv beteendeterapi (KBT).</description></item><item><title>Hälften så många spermier hos söner till rökande pappor</title><link>https://www.lu.se/artikel/halften-sa-manga-spermier-hos-soner-till-rokande-pappor</link><pubDate>Thu, 22 Nov 2018 08:10:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/halften-sa-manga-spermier-hos-soner-till-rokande-pappor</guid><description>Mammans rökning under graviditeten har i upprepade studier förknippats med minskat spermieantal hos sönerna. Men nu har en forskargrupp vid Lunds universitet upptäckt att, oberoende av nikotinexponeringen från modern, så hade män vars pappa rökte vid tiden för graviditeten, hälften så många spermier som de med icke-rökande fäder.</description></item><item><title>Även en ”klenis” kan klara sig bra – om att födas för liten</title><link>https://www.lu.se/artikel/aven-en-klenis-kan-klara-sig-bra-om-att-fodas-liten</link><pubDate>Thu, 23 Aug 2018 10:43:19 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/aven-en-klenis-kan-klara-sig-bra-om-att-fodas-liten</guid><description>Alla har vi en gång varit små nyfödda barn. Men en del av oss har kanske varit för små som nyfödda? Att ett barn föds ”liten för tiden” innebär att det inte växer enligt sin normalkurva under fosterperioden. Genom att studera gruppen små nyfödda i så kallade epidemiologiska (register-) studier kan forskare följa vad som händer dessa barn senare i livet. Denna kunskap är av stor betydelse då mycket talar för att vuxen ohälsa kan påverkas av att man exempelvis växt för dåligt under sin tid som foster.</description></item><item><title>Lev hälsosamt – för dina framtida barns skull</title><link>https://www.lu.se/artikel/lev-halsosamt-dina-framtida-barns-skull</link><pubDate>Thu, 23 Aug 2018 10:31:49 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lev-halsosamt-dina-framtida-barns-skull</guid><description>Det som formar vår hälsa senare i livet är inte bara hur vi själva lever, eller hur vi hade det i barndomen, eller i moderlivet. Nej, redan hur våra föräldrar mådde och levde när vi blev till, kan bidra till att påverka vår hälsa. Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, vill att det satsas brett på hälso- och livsstilsrådgivning för ungdomar och för dem som planerar att få barn.</description></item><item><title>Vilket matmönster har du?</title><link>https://www.lu.se/artikel/vilket-matmonster-har-du</link><pubDate>Mon, 02 Jul 2018 08:42:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/vilket-matmonster-har-du</guid><description>Äter du mycket kyckling, pasta, ost, dressing och oljor? Eller hör du till gruppen som konsumerar mycket yoghurt med flingor men avhåller dig från kaffe och kött? Forskare vid Lunds universitet har studerat hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Vissa konsumtionsmönster är mer hälsosamma än andra.</description></item><item><title>Nytt ljus över sambandet mellan cancer hos män och risk för missbildning hos deras barn</title><link>https://www.lu.se/artikel/nytt-ljus-over-sambandet-mellan-cancer-hos-man-och-risk-missbildning-hos-deras-barn</link><pubDate>Wed, 27 Jun 2018 07:27:28 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nytt-ljus-over-sambandet-mellan-cancer-hos-man-och-risk-missbildning-hos-deras-barn</guid><description>Tidigare forskning visar att barn till män som behandlats för cancer har förhöjd risk för medfödda missbildningar. En ny registerstudie från Lunds universitet kastar  nytt ljus över ämnet. Studien visar att även barn födda långt före cancerbehandlingen har ökad risk för missbildningar.</description></item><item><title>Bakterier – viktiga för magkänslan</title><link>https://www.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan</link><pubDate>Fri, 23 Feb 2018 16:20:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan</guid><description>I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan.&#13;
&#13;
–   Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.</description></item><item><title>Kopplingen tarmbakterier och fetma</title><link>https://www.lu.se/artikel/kopplingen-tarmbakterier-och-fetma</link><pubDate>Thu, 22 Feb 2018 09:59:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kopplingen-tarmbakterier-och-fetma</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. &#13;
Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kan kopplas till både fetma och till tarmbakteriernas sammansättning.</description></item></channel></rss>
