<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>Aktuellt inom historia, kultur och arkeologi</title><link>https://www.lu.se</link><pubDate>Wed, 17 Jun 2026 06:00:33 +0000</pubDate><description>Aktuellt inom historia, kultur och arkeologi</description><item><title>Ålderdomen i 1800-talets Stockholm i nytt ljus</title><link>https://www.lu.se/artikel/alderdomen-i-1800-talets-stockholm-i-nytt-ljus</link><pubDate>Wed, 17 Jun 2026 06:00:33 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/alderdomen-i-1800-talets-stockholm-i-nytt-ljus</guid><description>Ny forskning går på tvärs med en romantiserad föreställning om att äldre förr levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn.</description></item><item><title>Avancerade tekniker ställer arkeologer inför nya dilemman</title><link>https://www.lu.se/artikel/avancerade-tekniker-staller-arkeologer-infor-nya-dilemman</link><pubDate>Tue, 16 Jun 2026 07:56:29 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/avancerade-tekniker-staller-arkeologer-infor-nya-dilemman</guid><description>Användningen av avancerade tekniker kräver noggrann eftertanke kring hur de kan påverka känsliga kulturarvsföremål.</description></item><item><title>Lunds universitet får nyckelroller i två EU-finansierade forskningsprojekt om Europas framtid</title><link>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-nyckelroller-i-tva-eu-finansierade-forskningsprojekt-om-europas-framtid</link><pubDate>Fri, 05 Jun 2026 07:24:48 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-nyckelroller-i-tva-eu-finansierade-forskningsprojekt-om-europas-framtid</guid><description>Lunds universitet kommer att delta i och samordna två forskningsprojekt som rör den europeiska demokratins framtid. Det ena projektet ska undersöka extremism och polarisering, medan det andra ska granska EU:s utvidgning.</description></item><item><title>Hur sprids kunskap i vår tid? Nytt centrum söker svaren</title><link>https://www.lu.se/artikel/hur-sprids-kunskap-i-var-tid-nytt-centrum-soker-svaren</link><pubDate>Fri, 08 May 2026 14:08:57 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/hur-sprids-kunskap-i-var-tid-nytt-centrum-soker-svaren</guid><description>Ekonomisk kunskap, digital samhällsomvandling och ett skiftande medielandskap står i fokus för den nya satsningen Centrum för kunskapsspridning och samtidshistoria (CEKOS). Centrumet ska studera hur kunskapsspridning har förändrats sedan 1980-talet och se till att forskarnas kunskap sprids utanför de ”vanliga” rummen i akademin. </description></item><item><title>Lunds universitet tar täten för humaniora som samhällskraft</title><link>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-tar-taten-humaniora-som-samhallskraft</link><pubDate>Fri, 08 May 2026 07:19:10 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-tar-taten-humaniora-som-samhallskraft</guid><description>Ett nytt nav för humaniora, innovation och samhälle växer fram i Lund. Den 8 maj lanserar Lunds universitet och samarbetspartners inom näringsliv och civilsamhälle Lund Humanities Village, som ska bli en ny plattform för kunskap och innovation där humaniora och teologi kopplas närmare dagens samhällsutmaningar.</description></item><item><title>Debatt i Lund: Vem bryr sig om Europa längre?</title><link>https://www.lu.se/artikel/debatt-i-lund-vem-bryr-sig-om-europa-langre</link><pubDate>Wed, 06 May 2026 07:33:18 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/debatt-i-lund-vem-bryr-sig-om-europa-langre</guid><description>När allt fler länder rör sig bort från demokrati prövas Europas självbild. EU:s värderingar och soft power diskuterades under Debatt i Lund. </description></item><item><title>4 000 år gamla texter når nya målgrupper i banbrytande digitalt projekt</title><link>https://www.lu.se/artikel/4-000-ar-gamla-texter-nar-nya-malgrupper-i-banbrytande-digitalt-projekt</link><pubDate>Tue, 05 May 2026 09:56:55 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/4-000-ar-gamla-texter-nar-nya-malgrupper-i-banbrytande-digitalt-projekt</guid><description>Forskare vid Lunds universitet medverkar i ett internationellt projekt som förändrar tillgången till några av världens äldsta skriftliga källor.</description></item><item><title>Jakten på skönhet – historien bakom dagens kroppsideal</title><link>https://www.lu.se/artikel/jakten-pa-skonhet-historien-bakom-dagens-kroppsideal</link><pubDate>Thu, 09 Apr 2026 10:10:08 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/jakten-pa-skonhet-historien-bakom-dagens-kroppsideal</guid><description>Drömmen om ett lyckligare liv genom ett förbättrat yttre är inte ny. Men när började egentligen kommersialiseringen av våra kroppar?</description></item><item><title>Nya studier utmanar fransk språkdebatt</title><link>https://www.lu.se/artikel/nya-studier-utmanar-fransk-sprakdebatt</link><pubDate>Thu, 26 Mar 2026 07:00:01 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nya-studier-utmanar-fransk-sprakdebatt</guid><description>I Frankrike har länge pågått en hätsk strid om könsinkluderande språk, där kritiker varnar för svårlästa texter. En ny avhandling visar dock att formerna fungerar som tänkt. De gör kvinnor mer synliga i läsarens föreställningar, utan att försämra läsbarheten i någon större utsträckning.</description></item><item><title>Gallupundersökningens väg in i svensk samhällsdebatt</title><link>https://www.lu.se/artikel/gallupundersokningens-vag-i-svensk-samhallsdebatt</link><pubDate>Thu, 22 Jan 2026 07:25:16 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/gallupundersokningens-vag-i-svensk-samhallsdebatt</guid><description>Opinionsundersökningar känns självklara idag – men deras historia är kort och fylld av debatt. En ny avhandling vid Lunds universitet visar hur Gallupundersökningen blev ett verktyg som förändrade synen på folkviljan och formade både politik och reklam i efterkrigstidens Sverige.</description></item><item><title>Universitet - tusenårig institution som måste värna sin frihet</title><link>https://www.lu.se/artikel/universitet-tusenarig-institution-som-maste-varna-sin-frihet</link><pubDate>Fri, 12 Dec 2025 03:48:20 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/universitet-tusenarig-institution-som-maste-varna-sin-frihet</guid><description>Dagens universitet växte fram under medeltiden och har överlevt krig och orostider. Men hur hållbart är universitetssystemet framåt?</description></item><item><title>Fingeravtryck från forntida sjöfarare hittat på Skandinaviens äldsta plankbåt</title><link>https://www.lu.se/artikel/fingeravtryck-fran-forntida-sjofarare-hittat-pa-skandinaviens-aldsta-plankbat</link><pubDate>Thu, 11 Dec 2025 08:46:55 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fingeravtryck-fran-forntida-sjofarare-hittat-pa-skandinaviens-aldsta-plankbat</guid><description>Ett fingeravtryck har hittats i den tjära som användes för att bygga den äldsta kända träplankbåten i Skandinavien, vilket ger en direkt koppling till de sjöfarande plundrare som använde båten för över 2 000 år sedan. Genom att analysera själva tjäran är forskare vid Lunds universitet närmare att lösa det långvariga mysteriet om varifrån angriparna kom.</description></item><item><title>Sällsynt Copernicus-fynd vid Lunds universitet </title><link>https://www.lu.se/artikel/sallsynt-copernicus-fynd-vid-lunds-universitet</link><pubDate>Tue, 09 Dec 2025 09:00:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sallsynt-copernicus-fynd-vid-lunds-universitet</guid><description>Boken ”De revolutionibus orbium coelestium” av astronomen Nicolaus Copernicus har hittats i Lunds universitetsbiblioteks gömmor.</description></item><item><title>Hundars utseendemässiga mångfald är tusentals år äldre än vad vi trott</title><link>https://www.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott</link><pubDate>Mon, 17 Nov 2025 08:44:39 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott</guid><description>Hundars utseendemässiga skillnader uppstod för minst 11 000 år sedan.</description></item><item><title>Lundaarkeolog tilldelas ERC Synergy Grant</title><link>https://www.lu.se/artikel/lundaarkeolog-tilldelas-erc-synergy-grant</link><pubDate>Thu, 06 Nov 2025 11:00:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lundaarkeolog-tilldelas-erc-synergy-grant</guid><description>Arkeologen Peter Jordan har tillsammans med forskarkollegor från Storbritannien och USA fått forskningsanslaget – ERC Synergy Grant – för det internationella projektet FORAGER. Forskningen vill kasta nytt ljus över demografin i jägar-samlarsamhällen och kan potentiellt förändra vår förståelse av människans historia under de senaste 10 000 åren helt och hållet.</description></item><item><title>Halloweens främsta symbol hade lika gärna kunnat vara en rova</title><link>https://www.lu.se/artikel/halloweens-framsta-symbol-hade-lika-garna-kunnat-vara-en-rova</link><pubDate>Fri, 24 Oct 2025 06:54:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/halloweens-framsta-symbol-hade-lika-garna-kunnat-vara-en-rova</guid><description>Opeppad på att karva fram ännu en lykta ur en slemmig pumpa? Som tur är slipper du kämpa med en stenhård rova. Katarzyna Herd förklarar varför.</description></item><item><title>Kan vi lita på ChatGPT?</title><link>https://www.lu.se/artikel/kan-vi-lita-pa-chatgpt</link><pubDate>Tue, 07 Oct 2025 13:19:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kan-vi-lita-pa-chatgpt</guid><description>Googlande leder till källor vi kan granska. Språkmodeller ger svar utan transparens. Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, varnar för en AI-vardag där källorna försvinner och källkritiken urholkas – allt för att vi ska få snabba svar.</description></item><item><title>Anna-Lena Laurén är årets Rausingföreläsare </title><link>https://www.lu.se/artikel/anna-lena-lauren-ar-arets-rausingforelasare</link><pubDate>Fri, 29 Aug 2025 08:09:58 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/anna-lena-lauren-ar-arets-rausingforelasare</guid><description>Årets Rausingföreläsning, som anordnas av Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, äger i år rum den 24 september och hålls av journalisten och författaren Anna-Lena Laurén.</description></item><item><title>Gribshundens artilleri ger ny kunskap om europeisk kolonialisering </title><link>https://www.lu.se/artikel/gribshundens-artilleri-ger-ny-kunskap-om-europeisk-kolonialisering</link><pubDate>Mon, 25 Aug 2025 10:47:34 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/gribshundens-artilleri-ger-ny-kunskap-om-europeisk-kolonialisering</guid><description>Arkeologer vid Lunds universitet har genomfört nya undersökningar av de senmedeltida kanonerna och vapnen från vraket av det danska-norska flaggskeppet Gribshunden. Skeppsvraket är det enda kända i sitt slag från medeltiden – både skeppet och vapnen är nästan identiska med de som användes av de tidiga spanska och portugisiska upptäcktsresande. Den nya studien visar hur den sena medeltidens sjöfarare var utrustade för att utöva makt och inleda kolonisering världen över.</description></item><item><title>Seglande arkeolog identifierar möjliga vikingahamnar längs Norges kust </title><link>https://www.lu.se/artikel/seglande-arkeolog-identifierar-mojliga-vikingahamnar-langs-norges-kust</link><pubDate>Wed, 21 May 2025 03:10:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/seglande-arkeolog-identifierar-mojliga-vikingahamnar-langs-norges-kust</guid><description>Greer Jarrett har seglat som en viking under tre år - kan visa att vikingarna seglade längre bort från Skandinavien än man trott var möjligt.</description></item><item><title>Forskare: Attacken på lärosäten i USA saknar motstycke</title><link>https://www.lu.se/artikel/forskare-attacken-pa-larosaten-i-usa-saknar-motstycke</link><pubDate>Wed, 30 Apr 2025 08:21:39 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/forskare-attacken-pa-larosaten-i-usa-saknar-motstycke</guid><description>     </description></item><item><title>Varför är häxan så populär i litteraturen?</title><link>https://www.lu.se/artikel/varfor-ar-haxan-sa-popular-i-litteraturen</link><pubDate>Thu, 10 Apr 2025 04:31:22 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/varfor-ar-haxan-sa-popular-i-litteraturen</guid><description>Redan under antiken förekom häxor i litteraturen och har sedan dess haft en självklar plats i böcker och berättelser. Häxans funktion som en projektionsyta för vår egen rädsla, ilska och begär kan vara en förklaring. Det menar litteraturforskaren Amanda Landegren.</description></item><item><title>Nazikollaboratörer avslöjas efter 80 år</title><link>https://www.lu.se/artikel/nazikollaboratorer-avslojas-efter-80-ar</link><pubDate>Wed, 09 Apr 2025 18:50:28 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nazikollaboratorer-avslojas-efter-80-ar</guid><description>En hemlig lista på 774 nazikollaboratörer är på väg att avslöjas i Kanada. Bakom upptäckten står bland andra Lundahistorikern Per Anders Rudling. </description></item><item><title>Ravensbrückarkivet vid Universitetsbiblioteket i Lund nominerat till världsminne</title><link>https://www.lu.se/artikel/ravensbruckarkivet-vid-universitetsbiblioteket-i-lund-nominerat-till-varldsminne</link><pubDate>Thu, 20 Mar 2025 04:45:35 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ravensbruckarkivet-vid-universitetsbiblioteket-i-lund-nominerat-till-varldsminne</guid><description>I ett unikt arkiv förvaras 500 djupintervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück. Är nominerat av Unesco för att bli världsminne.</description></item><item><title>Är apokalypsen nära?</title><link>https://www.lu.se/artikel/ar-apokalypsen-nara</link><pubDate>Fri, 27 Dec 2024 05:15:05 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ar-apokalypsen-nara</guid><description>Apokalyptiska föreställningar är lika gammalt som människan själv. Nu försöker forskare förstå varför vi dras till berättelser om alltings ändlighet?</description></item><item><title>Glitter, glamour och klädberg</title><link>https://www.lu.se/artikel/glitter-glamour-och-kladberg</link><pubDate>Fri, 27 Dec 2024 05:00:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/glitter-glamour-och-kladberg</guid><description>Nyårsafton är en av de få tillfällen då vi verkligen kan ta ut svängarna med vår klädsel, oavsett om det är till en stor fest eller en liten bjudning. Modevetaren Emma Severinsson berättar om bakgrunden och den mörkare sidan av nyårsmode. </description></item><item><title>Framstående sydafrikansk forskare blir hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten</title><link>https://www.lu.se/artikel/framstaende-sydafrikansk-forskare-blir-hedersdoktor-vid-humanistiska-fakulteten</link><pubDate>Fri, 29 Nov 2024 08:33:41 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/framstaende-sydafrikansk-forskare-blir-hedersdoktor-vid-humanistiska-fakulteten</guid><description>Elmi Muller, professor i medicin vid Stellenbosch University, utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.</description></item><item><title>Tidiga möten mellan européer och nordamerikanska ursprungsbefolkningar avslöjade </title><link>https://www.lu.se/artikel/tidiga-moten-mellan-europeer-och-nordamerikanska-ursprungsbefolkningar-avslojade</link><pubDate>Tue, 01 Oct 2024 08:51:38 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tidiga-moten-mellan-europeer-och-nordamerikanska-ursprungsbefolkningar-avslojade</guid><description>Genom att undersöka dna från valrossar har ett internationellt forskarlag under ledning av Lunds universitet spårat handelsvägarna för valrosselfenben under medeltiden. De fann att nordiska vikingar och arktiska ursprungsbefolkningar troligen träffades och handlade med elfenben i avlägsna delar av högarktiska Grönland, flera århundraden innan Christopher Columbus ”upptäckte” Nordamerika.  Studien publiceras nu i Science Advances.</description></item><item><title>Ukrainakännare årets Rausingpristagare</title><link>https://www.lu.se/artikel/ukrainakannare-arets-rausingpristagare</link><pubDate>Tue, 20 Aug 2024 12:04:05 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ukrainakannare-arets-rausingpristagare</guid><description>Den stundande Humanist- och teologdagen på Lunds universitet anordnas i anslutning till Kulturnatten. I samband med detta hålls traditionsenligt en föreläsning av årets Rausingpristagare, som varje år utses av Humanistiska och teologiska fakulteterna. I år går priset till en forskare inom humaniora, nämligen Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier.</description></item><item><title>Populärt att odla växter som har ett kulturarv</title><link>https://www.lu.se/artikel/populart-att-odla-vaxter-som-har-ett-kulturarv</link><pubDate>Tue, 02 Jul 2024 13:38:07 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/populart-att-odla-vaxter-som-har-ett-kulturarv</guid><description>Låt Alma Janssons flox leva vidare i ditt trädgårdsland eller plantera en Predikoväcka i din örtagård. Att odla växter med ett kulturarv har blivit alltmer populärt. Trenden används i marknadsföringen och fungerar även som en bevarandestrategi. Forskare från Lunds och Göteborgs universitet har forskat om företeelsen.</description></item><item><title>Empati var ett ideal i 1800-talets behandling av psykisk ohälsa</title><link>https://www.lu.se/artikel/empati-var-ett-ideal-i-1800-talets-behandling-av-psykisk-ohalsa</link><pubDate>Tue, 18 Jun 2024 10:12:44 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/empati-var-ett-ideal-i-1800-talets-behandling-av-psykisk-ohalsa</guid><description>Samma frågor som ställs inom dagens psykoterapi och psykiatri ställdes av behandlare under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Tvärtemot vad vi kanske tror var medkänsla ett viktigt ideal. Dåtidens psykiatriker och psykoterapeuter kunde klaga över att de kämpade i motvind för sina patienter. Det berättar Cecilia Riving, historiker vid Lunds universitet, i en ny bok.</description></item><item><title>Kan du förstå vad våra förfäder säger?</title><link>https://www.lu.se/artikel/kan-du-forsta-vad-vara-forfader-sager</link><pubDate>Wed, 05 Jun 2024 08:37:36 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kan-du-forsta-vad-vara-forfader-sager</guid><description>Det svenska språket har rötter som sträcker sig tillbaka till ur-indoeuropeiskan, ett språk som talades för 6 000 år sedan. Men om du reste tillbaka i tiden, skulle du då kunna förstå vad våra förfäder säger? </description></item><item><title>2020-talet är ett eko av 1920-talet </title><link>https://www.lu.se/artikel/2020-talet-ar-ett-eko-av-1920-talet</link><pubDate>Tue, 21 May 2024 06:14:43 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/2020-talet-ar-ett-eko-av-1920-talet</guid><description>Historieprofessorerna Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon uppgraderar 1920-talets betydelse i en ny bok. Från att mest ha betraktats som en transportsträcka mellan två världskrig hävdar de båda forskarna att dagens samhälle och världssyn till stor del föddes under detta decennium. Och att likheterna mellan då och nu är påfallande många. </description></item><item><title>Felräkning av konsumentprisindex kan få stora följder</title><link>https://www.lu.se/artikel/felrakning-av-konsumentprisindex-kan-fa-stora-foljder</link><pubDate>Thu, 02 May 2024 13:46:14 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/felrakning-av-konsumentprisindex-kan-fa-stora-foljder</guid><description>Ekonomi-historikern Jonas Ljungberg har upptäckt att flera historiska KPI råkat bli fel i databaser och forskningsartiklar. </description></item><item><title>När pigorna blev kontorister – nya rön om inkomstojämlikhet i Stockholm under 100 år</title><link>https://www.lu.se/artikel/nar-pigorna-blev-kontorister-nya-ron-om-inkomstojamlikhet-i-stockholm-under-100-ar</link><pubDate>Tue, 05 Mar 2024 17:37:29 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nar-pigorna-blev-kontorister-nya-ron-om-inkomstojamlikhet-i-stockholm-under-100-ar</guid><description>Nya rön visar att strukturella förändringar av vilken typ av arbeten som fanns var avgörande för att minska inkomstskillnader under 1900-talet.</description></item><item><title>Skandinaviens första bönder kan ha slaktat jägar- och samlarbefolkningen</title><link>https://www.lu.se/artikel/skandinaviens-forsta-bonder-kan-ha-slaktat-jagar-och-samlarbefolkningen</link><pubDate>Tue, 06 Feb 2024 09:29:17 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/skandinaviens-forsta-bonder-kan-ha-slaktat-jagar-och-samlarbefolkningen</guid><description>Skelettstudie visar på två näst intill totala befolkningsförändringar i Danmark.</description></item><item><title>Förste vice riksbankschefen och amerikansk nationalekonom nya hedersdoktorer vid Ekonomihögskolan</title><link>https://www.lu.se/artikel/forste-vice-riksbankschefen-och-amerikansk-nationalekonom-nya-hedersdoktorer-vid-ekonomihogskolan</link><pubDate>Thu, 21 Dec 2023 08:30:59 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/forste-vice-riksbankschefen-och-amerikansk-nationalekonom-nya-hedersdoktorer-vid-ekonomihogskolan</guid><description>Professor Martha Bailey och förste vice riksbankschef Anna Breman har utsetts till 2024 års hedersdoktorer på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.</description></item><item><title>"Love Actually" och "The Holiday" som julritualer</title><link>https://www.lu.se/artikel/love-actually-och-holiday-som-julritualer</link><pubDate>Thu, 14 Dec 2023 15:20:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/love-actually-och-holiday-som-julritualer</guid><description>Med julen kommer tiden för romantiska, vintriga komedier som ”Love Actually” och ”The Holiday”. </description></item><item><title>Tema ondska – Konsthistorikern: Ondska väcker  människans kreativitet</title><link>https://www.lu.se/artikel/tema-ondska-konsthistorikern-ondska-vacker-manniskans-kreativitet</link><pubDate>Thu, 14 Dec 2023 11:03:29 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tema-ondska-konsthistorikern-ondska-vacker-manniskans-kreativitet</guid><description>Genom historien har begreppet ondska ständigt fascinerat konstnärer.&#13;
– Ondska verkar väcka människans kreativitet och fantasi mer än det goda, säger Max Liljefors, professor i konsthistoria.</description></item><item><title>Tema ondska – Filosofen: Den goda människan gläds åt andras framgång</title><link>https://www.lu.se/artikel/tema-ondska-filosofen-den-goda-manniskan-glads-andras-framgang</link><pubDate>Thu, 14 Dec 2023 11:01:39 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tema-ondska-filosofen-den-goda-manniskan-glads-andras-framgang</guid><description>Vad en människa är benägen eller motiverad att göra är ofta det som filosofer anser avgör ifall en individ räknas till de onda eller goda. </description></item><item><title>Fem tips för att ta sin tid inför julen</title><link>https://www.lu.se/artikel/fem-tips-att-ta-sin-tid-infor-julen</link><pubDate>Thu, 14 Dec 2023 10:34:17 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fem-tips-att-ta-sin-tid-infor-julen</guid><description>Historikern David Larsson Heidenblad har skrivit självhjälpsboken ”Ta din tid: Gör mindre men bättre”. Han säger att en av de värdefullaste sakerna för framgång och ett lugnare liv är att ha ingenting att göra. De erfarenheterna har han samlat till fem tips inför julen.</description></item><item><title>Donationer bidrar till att uppmärksamma konstverk från Förintelselägret </title><link>https://www.lu.se/artikel/donationer-bidrar-till-att-uppmarksamma-konstverk-fran-forintelselagret</link><pubDate>Wed, 13 Dec 2023 09:01:13 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/donationer-bidrar-till-att-uppmarksamma-konstverk-fran-forintelselagret</guid><description>I en aktuell bok med reproduktioner av konstverk från koncentrationslägret Ravensbrück berättas historien om den fruktansvärda verklighet som dess kvinnliga fångar fick utstå. Boken har uteslutande tillkommit tack vare privata donationer. </description></item><item><title>Historiker och författare blir hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten</title><link>https://www.lu.se/artikel/historiker-och-forfattare-blir-hedersdoktorer-vid-humanistiska-fakulteten</link><pubDate>Mon, 04 Dec 2023 13:40:20 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/historiker-och-forfattare-blir-hedersdoktorer-vid-humanistiska-fakulteten</guid><description>Historikern Jan Grabowski och författaren Ulf Peter Hallberg utses till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten.</description></item><item><title>Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet</title><link>https://www.lu.se/artikel/antje-jackelen-anstalls-som-senior-radgivare-vid-lunds-universitet</link><pubDate>Mon, 13 Nov 2023 11:21:41 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/antje-jackelen-anstalls-som-senior-radgivare-vid-lunds-universitet</guid><description>Före detta ärkebiskopen Antje Jackelén knyts som senior rådgivare till Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.</description></item><item><title>Ökad antisemitism kopplad till Israel och Palestina</title><link>https://www.lu.se/artikel/okad-antisemitism-kopplad-till-israel-och-palestina</link><pubDate>Wed, 08 Nov 2023 07:32:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/okad-antisemitism-kopplad-till-israel-och-palestina</guid><description>Varje våldsam upptrappning av Israel-Palestina-konflikten har lett till ökad antisemitism i många länder.</description></item><item><title>Riksbankens Jubileumsfond ger 50 miljoner till program och projekt på HT </title><link>https://www.lu.se/artikel/riksbankens-jubileumsfond-ger-50-miljoner-till-program-och-projekt-pa-ht</link><pubDate>Tue, 07 Nov 2023 13:58:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/riksbankens-jubileumsfond-ger-50-miljoner-till-program-och-projekt-pa-ht</guid><description>Marianne Gullberg med flera forskare får hela 29 miljoner av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) till ett program om språkinlärning och flerspråkighet. Dessutom får ytterligare fyra projekt på HT-fakulteterna finansiering av RJ i år.</description></item><item><title>Kreativ universitetslärare får Allhemsstiftelsens pris till Einar Hansens Minne</title><link>https://www.lu.se/artikel/kreativ-universitetslarare-far-allhemsstiftelsens-pris-till-einar-hansens-minne</link><pubDate>Tue, 07 Nov 2023 13:52:55 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kreativ-universitetslarare-far-allhemsstiftelsens-pris-till-einar-hansens-minne</guid><description>Danska kan vara knepigt för svensktalande. Språket har diftonger och upplevs ibland som grötigt, men efter en tids dansk-svenskt språkbad kan svenskar och danskar kommunicera utan större problem menar danskläraren Lone Koldtoft vid Lunds universitet.&#13;
Nu prisas hon med Allhemsstiftelsens pris till Einar Hansens Minne 2023.</description></item><item><title>Gästkrönika: Tvärvetenskapliga grepp  om den digitala ojämlikheten </title><link>https://www.lu.se/artikel/gastkronika-tvarvetenskapliga-grepp-om-den-digitala-ojamlikheten</link><pubDate>Thu, 26 Oct 2023 07:49:31 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/gastkronika-tvarvetenskapliga-grepp-om-den-digitala-ojamlikheten</guid></item><item><title>Det började med ett mejl över Atlanten – om Lunds koppling till årets Ekonomipristagare</title><link>https://www.lu.se/artikel/det-borjade-med-ett-mejl-over-atlanten-om-lunds-koppling-till-arets-ekonomipristagare</link><pubDate>Thu, 12 Oct 2023 13:13:21 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/det-borjade-med-ett-mejl-over-atlanten-om-lunds-koppling-till-arets-ekonomipristagare</guid><description>Lundaprofessorn Maria Stanfors berättar om 2023 års Ekonomipristagare Claudia Goldin – forskaren som hon inspirerats av under hela sin forskargärning.</description></item><item><title>Hedersdoktor från Ekonomihögskolan är årets Ekonomipristagare</title><link>https://www.lu.se/artikel/hedersdoktor-fran-ekonomihogskolan-ar-arets-ekonomipristagare</link><pubDate>Mon, 09 Oct 2023 10:18:44 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/hedersdoktor-fran-ekonomihogskolan-ar-arets-ekonomipristagare</guid><description>Harvardprofessorn – och hedersdoktorn vid Lunds universitet – Claudia Goldin får 2023 års ”Nobelpriset i ekonomi” .</description></item><item><title>Uppåkras historia avslöjas med ny teknik</title><link>https://www.lu.se/artikel/uppakras-historia-avslojas-med-ny-teknik</link><pubDate>Thu, 14 Sep 2023 11:03:18 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/uppakras-historia-avslojas-med-ny-teknik</guid><description>Varför ligger det hundratals människoben huller om buller på marken i Uppåkra? Det är ett av mysterierna som arkeologer vid Lunds universitet hoppas kunna lösa de kommande åren. ­Till sin hjälp har de bland annat toppmodern dna-teknik.</description></item></channel></rss>
