<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>Aktuellt inom neurovetenskap</title><link>https://www.lu.se</link><pubDate>Tue, 31 Mar 2026 12:16:30 +0000</pubDate><description>Aktuellt inom neurovetenskap</description><item><title>Ny AI-modell kan upptäcka flera kognitiva hjärnsjukdomar i samma blodprov</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov</link><pubDate>Tue, 31 Mar 2026 12:16:30 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov</guid><description>Forskare vid LU har utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar från ett enda blodprov.</description></item><item><title>Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos </title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos</link><pubDate>Thu, 19 Mar 2026 08:29:40 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos</guid><description>De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom. </description></item><item><title>Så kan din livsstil påverka risken för demens</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-din-livsstil-paverka-risken-demens</link><pubDate>Mon, 26 Jan 2026 13:56:14 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-din-livsstil-paverka-risken-demens</guid><description>Nästan hälften av alla demensfall kan bero på riskfaktorer som vi själva kan påverka, till exempel rökning och högt blodtryck. En ny studie från Lunds universitet visar vilka riskfaktorer som är förknippade med två av våra vanligaste demenssjukdomar - Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. </description></item><item><title>Celler som stoppar kaos i hjärnan – nu kan de skapas</title><link>https://www.lu.se/artikel/celler-som-stoppar-kaos-i-hjarnan-nu-kan-de-skapas</link><pubDate>Fri, 02 Jan 2026 12:19:49 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/celler-som-stoppar-kaos-i-hjarnan-nu-kan-de-skapas</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller.</description></item><item><title>Goda läsare har annorlunda hjärnor</title><link>https://www.lu.se/artikel/goda-lasare-har-annorlunda-hjarnor</link><pubDate>Mon, 16 Dec 2024 10:31:21 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/goda-lasare-har-annorlunda-hjarnor</guid><description>Goda läsare har distinkta drag i hjärnans anatomi. Det visar en ny studie av fonetikern Mikael Roll, publicerad i NeuroImage. Men det är viktigt att veta att hjärnan är formbar. Den förändras när vi lär oss en ny färdighet eller övar på en redan förvärvad sådan.</description></item><item><title>Blodprov testat i vården – identifierar alzheimer med hög träffsäkerhet </title><link>https://www.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet</link><pubDate>Sun, 28 Jul 2024 11:13:33 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet</guid><description>Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården. &#13;
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien.&#13;
</description></item><item><title>Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers </title><link>https://www.lu.se/artikel/blodprov-minst-lika-bra-som-ryggvatskeprov-pa-att-upptacka-alzheimers</link><pubDate>Tue, 05 Mar 2024 14:09:27 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/blodprov-minst-lika-bra-som-ryggvatskeprov-pa-att-upptacka-alzheimers</guid><description>I en studie som publicerats i Nature Medicine visar forskare att ett blodprov, som inom kort blir tillgängligt i USA, är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov.&#13;
– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom den internationella studien. </description></item><item><title>Lundaforskare tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin </title><link>https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-tilldelas-torsten-soderbergs-akademiprofessur-i-medicin</link><pubDate>Thu, 22 Feb 2024 10:24:32 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-tilldelas-torsten-soderbergs-akademiprofessur-i-medicin</guid><description>Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, för sin banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. </description></item><item><title>Test på fem minuter ger indikation på ADHD</title><link>https://www.lu.se/artikel/test-pa-fem-minuter-ger-indikation-pa-adhd</link><pubDate>Mon, 18 Dec 2023 10:45:47 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/test-pa-fem-minuter-ger-indikation-pa-adhd</guid><description>Genom ett enkelt, billigt test på fem minuter kan man få en första indikation om ett barn har ADHD. Det visar nu en forskargrupp vid Lunds universitet som kopplar de förändringar som finns i lillhjärnan vid ADHD, till ett test med finger-tapping. Testet kan användas som ett komplement till nuvarande diagnostiska metoder.</description></item><item><title>Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom </title><link>https://www.lu.se/artikel/forskare-har-lost-gata-om-arftlig-ataxisjukdom</link><pubDate>Mon, 04 Dec 2023 15:57:57 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/forskare-har-lost-gata-om-arftlig-ataxisjukdom</guid><description>Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av dessa svårlösta fall och där en forskargrupp i Lund nu identifierat vilken gen som ligger bakom de svåra sjukdomssymtomen. </description></item><item><title>Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-forlorad-hjarnfunktion-aterstalldes-efter-stroke</link><pubDate>Thu, 30 Nov 2023 14:22:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-forlorad-hjarnfunktion-aterstalldes-efter-stroke</guid><description>I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­– Efter stroke förändras kommunikationen mellan nervceller i stora delar av hjärnan och vi visar att den delvis återställs med behandlingen, säger Tadeusz Wieloch, seniorprofessor i neurovetenskap vid Lunds universitet. </description></item><item><title>Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan</title><link>https://www.lu.se/artikel/svar-skallskada-aktiverar-vilande-kroppsegna-retrovirus-i-hjarnan</link><pubDate>Wed, 15 Nov 2023 08:45:16 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/svar-skallskada-aktiverar-vilande-kroppsegna-retrovirus-i-hjarnan</guid><description>I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som förvärrar hjärnskadan. Studien är publicerad i Cell Reports. </description></item><item><title>Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050</title><link>https://www.lu.se/artikel/stroke-kan-komma-att-orsaka-nara-pa-10-miljoner-dodsfall-arligen-ar-2050</link><pubDate>Tue, 10 Oct 2023 10:43:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/stroke-kan-komma-att-orsaka-nara-pa-10-miljoner-dodsfall-arligen-ar-2050</guid><description>Om inget görs kommer antalet personer som dör i stroke globalt att öka med 50 procent fram till 2050, från 6,6 miljoner årligen till 9,7 miljoner. </description></item><item><title>Det osynliga blir synligt: mikroskopiska bilders magi</title><link>https://www.lu.se/artikel/det-osynliga-blir-synligt-mikroskopiska-bilders-magi</link><pubDate>Wed, 04 Oct 2023 13:26:16 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/det-osynliga-blir-synligt-mikroskopiska-bilders-magi</guid><description>I dagens vetenskapliga värld har mikroskopiska bilder blivit en kraftfull resurs för forskningen. Med tillgång till avancerade mikroskop kan forskare nu skapa unika bilder av strukturer och objekt. Vackra och fängslande bilder som också kan förmedla komplexa sammanhang till en bredare publik.</description></item><item><title>Stort NIH-anslag till svensk alzheimerforskning</title><link>https://www.lu.se/artikel/stort-nih-anslag-till-svensk-alzheimerforskning</link><pubDate>Tue, 05 Sep 2023 14:27:19 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/stort-nih-anslag-till-svensk-alzheimerforskning</guid><description>Kan det amerikanska sjukvårdssystemet dra nytta av ett forskningsprojekt i skånska primärvården? Ja, det tycker USA’s nationella forskningsfinansiär NIH. Ett anslag på 33 miljoner kronor går nu till Oskar Hansson vid Lunds universitet och hans senaste projekt inom alzheimerforskning.</description></item><item><title>Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom</title><link>https://www.lu.se/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom</link><pubDate>Tue, 18 Jul 2023 12:56:30 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom</guid><description>Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet, visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd, som publiceras i Nature Medicine och presenteras under Alzheimer's Association International Conference, visar också att nedsatt luktförmåga är starkt kopplat till Lewybodysjukdom redan innan andra tydliga symtom hunnit utvecklats.</description></item><item><title>Wallenberg Clinical Scholars förlängning 2023 </title><link>https://www.lu.se/artikel/wallenberg-clinical-scholars-forlangning-2023</link><pubDate>Tue, 28 Mar 2023 06:53:42 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/wallenberg-clinical-scholars-forlangning-2023</guid><description>Cancerforskaren Thoas Fioretos och neuroforskaren Oskar Hansson utsågs 2018 till Wallenberg Clinical Scholars – en satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stötta landets främsta kliniska forskare. Nu får de båda forskarna förlängt anslag med 3 miljoner kronor vardera per år under ytterligare fem år. </description></item><item><title>Bättre epilepsidiagnostik - med immunsvaret som ledtråd</title><link>https://www.lu.se/artikel/battre-epilepsidiagnostik-med-immunsvaret-som-ledtrad</link><pubDate>Mon, 13 Mar 2023 09:14:29 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/battre-epilepsidiagnostik-med-immunsvaret-som-ledtrad</guid><description>Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter ett misstänkt anfall. En forskargrupp från Lunds universitet har i kliniska studier upptäckt en biomarkör, ett protein som var förhöjt både före, under och efter ett epileptiskt anfall. Biomarkören spåras genom ett enkelt blodprov.</description></item><item><title>Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad</title><link>https://www.lu.se/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad</link><pubDate>Tue, 28 Feb 2023 05:14:44 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad</guid><description>Den 13 februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds universitet. </description></item><item><title>Nervcellerna som kan förändra Parkinsonbehandlingen</title><link>https://www.lu.se/artikel/nervcellerna-som-kan-forandra-parkinsonbehandlingen</link><pubDate>Wed, 14 Dec 2022 06:26:34 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nervcellerna-som-kan-forandra-parkinsonbehandlingen</guid><description>I slutet av oktober 2022 gav Läkemedelsverket klartecken för klinisk prövning av den stamcellsbaserad terapin STEM-PD, för behandling av Parkinsons sjukdom. Bakom ligger flera års utveckling av de celler som genererats från embryonala stamceller och som nu ska transplanteras till patienter med Parkinsons för att ersätta de nervceller som förlorats under sjukdomen.</description></item><item><title>Framtidens avancerade behandlingar snart här</title><link>https://www.lu.se/artikel/framtidens-avancerade-behandlingar-snart-har</link><pubDate>Wed, 14 Dec 2022 06:24:59 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/framtidens-avancerade-behandlingar-snart-har</guid><description>Stamceller som programmeras till att producera insulin vid typ 1-diabetes eller som kan reparera hjärtmuskeln efter en infarkt. Gen- och cellterapier som vässar cancerbehandlingar. Dessa nya och innovativa terapier har potential att bota, lindra och behandla sjukdomar där traditionella läkemedel idag inte räcker. </description></item><item><title>Så kan hjärnans immunceller triggas att bromsa Alzheimer</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hjarnans-immunceller-triggas-att-bromsa-alzheimer</link><pubDate>Mon, 28 Nov 2022 20:39:52 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hjarnans-immunceller-triggas-att-bromsa-alzheimer</guid><description>Hjärnans storätande immunceller kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie som nu publiceras i Nature Aging.</description></item><item><title>Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom</title><link>https://www.lu.se/artikel/alzheimers-kan-diagnostiseras-innan-symtom</link><pubDate>Mon, 14 Nov 2022 12:53:14 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/alzheimers-kan-diagnostiseras-innan-symtom</guid><description>En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien.</description></item><item><title>Klinisk studie godkänd: ny stamcellsbaserad behandling av Parkinsons sjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/klinisk-studie-godkand-ny-stamcellsbaserad-behandling-av-parkinsons-sjukdom</link><pubDate>Thu, 20 Oct 2022 11:01:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/klinisk-studie-godkand-ny-stamcellsbaserad-behandling-av-parkinsons-sjukdom</guid><description>Den stamcellsbaserade terapin för behandling av Parkinsons sjukdom, STEM-PD, har blivit godkänd av Läkemedelsverket för klinisk fas 1 och 2a-studie. Forskningen har sedan tidigare etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten, och teamet som leds från Lunds universitet, är därmed redo att gå vidare med den kliniska prövningen.</description></item><item><title>Ny forskningsmodell ska ge svar om Huntingtons sjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-forskningsmodell-ska-ge-svar-om-huntingtons-sjukdom</link><pubDate>Mon, 15 Aug 2022 13:03:34 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-forskningsmodell-ska-ge-svar-om-huntingtons-sjukdom</guid><description>Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons.</description></item><item><title>Blodprov upptäcker alzheimers hos personer med Downs syndrom</title><link>https://www.lu.se/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom</link><pubDate>Tue, 26 Jul 2022 14:34:24 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom</guid><description>Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.</description></item><item><title> Fosterrörelser i livmodern – avgörande för uppkoppling kropp, ryggmärg och hjärna </title><link>https://www.lu.se/artikel/fosterrorelser-i-livmodern-avgorande-uppkoppling-kropp-ryggmarg-och-hjarna</link><pubDate>Mon, 04 Jul 2022 15:58:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fosterrorelser-i-livmodern-avgorande-uppkoppling-kropp-ryggmarg-och-hjarna</guid><description>Ett svenskt-amerikanskt forskarteam har nyligen publicerat två artiklar i Journal of Neurophysiology där de med ett nytt modellsystem förklarar ryggmärgens tidiga inlärning och hur centrala nervsystemet lär sig kontrollera kroppen. Det vill säga, hur kopplingarna mellan ryggmärgen och kroppen skapas samt hur andra delar av hjärnan kopplar in sig mot ryggmärgen. </description></item><item><title>Huntingtons - en komplex hjärnsjukdom som påverkar rörelser, tankar och känslor</title><link>https://www.lu.se/artikel/huntingtons-en-komplex-hjarnsjukdom-som-paverkar-rorelser-tankar-och-kanslor</link><pubDate>Tue, 10 May 2022 09:43:00 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/huntingtons-en-komplex-hjarnsjukdom-som-paverkar-rorelser-tankar-och-kanslor</guid><description>Huntingtons sjukdom är ärftlig, genetisk och debuterar vanligtvis i åldersspannet 30 till 50 år. I Sverige har omkring 1000 personer diagnosen och flera tusen lever med risk att insjukna. Ännu fler har en koppling till sjukdomen då symptomen också i hög grad påverkar de anhöriga. Sjukdomen leder till för tidig död och det finns ingen bromsande behandling. </description></item><item><title>Kan hjärnans veckningar under fosterstadiet påverka insjuknandet i demens?</title><link>https://www.lu.se/artikel/kan-hjarnans-veckningar-under-fosterstadiet-paverka-insjuknandet-i-demens</link><pubDate>Mon, 25 Apr 2022 09:53:33 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kan-hjarnans-veckningar-under-fosterstadiet-paverka-insjuknandet-i-demens</guid><description>Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar och kunskapen om vad som orsakar sjukdomen är förhållandevis liten. Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som sjukdomen bryter ut.</description></item><item><title>Psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom </title><link>https://www.lu.se/artikel/psykiska-symptom-vid-alzheimers-sjukdom</link><pubDate>Tue, 12 Apr 2022 11:29:04 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/psykiska-symptom-vid-alzheimers-sjukdom</guid><description>Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom. Fynden har publicerats i Biological Psychiatry. </description></item><item><title>Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning</title><link>https://www.lu.se/artikel/skadad-nerv-bakom-elitidrottares-langvariga-besvar-efter-hjarnskakning</link><pubDate>Wed, 30 Mar 2022 11:31:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/skadad-nerv-bakom-elitidrottares-langvariga-besvar-efter-hjarnskakning</guid><description>Depression, yrsel, svårighet att fokusera blicken och balansproblem. Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.&#13;
 </description></item><item><title>Tre Lundaforskare får 20 miljoner kronor var från Europeiska forskningsrådet</title><link>https://www.lu.se/artikel/tre-lundaforskare-far-20-miljoner-kronor-var-fran-europeiska-forskningsradet</link><pubDate>Thu, 17 Mar 2022 11:29:51 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tre-lundaforskare-far-20-miljoner-kronor-var-fran-europeiska-forskningsradet</guid><description>Tre Lundaforskare får dela på 60 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet.</description></item><item><title>Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med verktyget Manage PD</title><link>https://www.lu.se/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd</link><pubDate>Mon, 15 Nov 2021 10:35:54 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd</guid><description>Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. </description></item><item><title>Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik</title><link>https://www.lu.se/artikel/smartlindring-utan-biverkningar-med-sjograsmjuk-teknik</link><pubDate>Mon, 11 Oct 2021 09:31:08 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/smartlindring-utan-biverkningar-med-sjograsmjuk-teknik</guid><description>Traditionell och stark smärtlindring med läkemedel ger ofta stora biverkningar och kan påverka förmågan att fungera i vardagen för den drabbade. Nu har forskare vid Lunds universitet vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas. </description></item><item><title>Outforskat DNA förklarar skillnaden mellan människa och schimpans</title><link>https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans</link><pubDate>Thu, 07 Oct 2021 16:53:07 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans</guid><description>Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.</description></item><item><title>Sambandet migrän och menstruation</title><link>https://www.lu.se/artikel/sambandet-migran-och-menstruation</link><pubDate>Mon, 20 Sep 2021 11:32:09 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sambandet-migran-och-menstruation</guid><description>Internationellt forskarteam, lett av migränforskaren Lars Edvinsson, publicerar hypotes om en migränhämmare i reproduktionscykeln.</description></item><item><title>Känslohjärnan –  en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/kanslohjarnan-en-nyckel-i-kampen-mot-huntingtons-sjukdom</link><pubDate>Mon, 30 Aug 2021 08:00:16 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/kanslohjarnan-en-nyckel-i-kampen-mot-huntingtons-sjukdom</guid><description>Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främst fokuserat på sjukdomens rörelsestörningar, ett senare symtom. Ny forskning visar att känslohjärnan påverkas tidigare i sjukdomsförloppet och därför bör ges mer fokus vid utvecklingen av nya behandlingar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Neuropathologica. </description></item><item><title>Nya forskningsfynd kan komma att förändra behandling av hjärnskador och stroke</title><link>https://www.lu.se/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke</link><pubDate>Mon, 23 Aug 2021 11:01:35 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke</guid><description>Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och tidigare helt okänt sätt.  Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. &#13;
&#13;
Resultaten tyder på att hormonblockerande preparat kan användas för att motverka rörelseproblemen. Upptäckten, som av tongivande internationella forskare beskrivits som banbrytande, kan få en revolutionerande betydelse för behandling av hjärnskador och stroke. </description></item><item><title>Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?</title><link>https://www.lu.se/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna</link><pubDate>Mon, 02 Aug 2021 07:49:14 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna</guid><description>I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral.  Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära placken som bildas efterhand som sjukdomen fortskrider.</description></item><item><title>Ny biobank ger insikter om Parkinsons sjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-biobank-ger-insikter-om-parkinsons-sjukdom</link><pubDate>Tue, 25 May 2021 15:08:57 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-biobank-ger-insikter-om-parkinsons-sjukdom</guid><description>Idag lider cirka 20 000 svenskar av Parkinsons sjukdom men ännu finns bara symptomlindrande behandlingar. Genom en ny biobank får forskarna tillgång till 1 000 parkinsonpatienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil och sjukdomshistoria.</description></item><item><title>Ny studie: enkelt diagnostiskt verktyg förutsäger risken för alzheimer på individnivå</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva</link><pubDate>Mon, 24 May 2021 15:25:28 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva</guid><description>Under de senaste åren har såväl forskare vid Lunds universitet som flera andra internationella forskargrupper framgångsrikt publicerat nya rön kring tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar. Men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik.  Nu har lundaforskarna utvecklat en prognostisk algoritm som väger samman enklare blodprov med snabba minnestester för att med stor säkerhet kunna förutsäga vem som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom. Deras fynd publiceras i Nature Medicine.</description></item><item><title>Ny studie: Alzheimers sjukdom – fyra distinkta subtyper </title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper</link><pubDate>Thu, 29 Apr 2021 15:35:13 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper</guid><description>En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser.</description></item><item><title>Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS</title><link>https://www.lu.se/artikel/amnesomsattning-och-somn-nycklar-till-gatan-als</link><pubDate>Thu, 15 Apr 2021 08:56:18 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/amnesomsattning-och-somn-nycklar-till-gatan-als</guid><description>Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar. Resultaten har publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.</description></item><item><title>Ny studie på möss om ECT och Alzheimers-protein</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein</link><pubDate>Tue, 13 Apr 2021 14:47:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein</guid><description>ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har publicerats i tidskriften Scientific Reports.</description></item><item><title>Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor </title><link>https://www.lu.se/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor</link><pubDate>Thu, 25 Mar 2021 11:51:37 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor</guid><description>Det sjukdomsalstrande proteinet tau tycks ansamlas fortare hos kvinnor än män. Det visar en studie från Lunds universitets strategiska forskningsområde MultiPark och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain.</description></item><item><title>Nya rön om astrocyternas roll vid Parkinson </title><link>https://www.lu.se/artikel/nya-ron-om-astrocyternas-roll-vid-parkinson</link><pubDate>Wed, 24 Mar 2021 15:26:47 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nya-ron-om-astrocyternas-roll-vid-parkinson</guid><description>Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskar vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår. Resultaten publiceras i Cell Reports. </description></item><item><title>Prestigefyllda ”The Brain Prize” till migrän-pionjär</title><link>https://www.lu.se/artikel/prestigefyllda-brain-prize-till-migran-pionjar</link><pubDate>Fri, 05 Mar 2021 09:05:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/prestigefyllda-brain-prize-till-migran-pionjar</guid><description>I början av 1970-talet klev Lars Edvinsson för första gången in genom dörrarna på Lunds universitet. Då som nyantagen läkarstudent och nyfiken blivande forskare på Histologen på Biskopsgatan. Drygt 50 år senare tilldelas han världens mest prestigefyllda pris och utmärkelse inom hjärnforskning, ”The Brain Prize”, som varje år delas ut av Lundbeckfonden. Han får priset för sin banbrytande forskning om migrän.</description></item><item><title>Genvariant tros orsaka stroke</title><link>https://www.lu.se/artikel/genvariant-tros-orsaka-stroke</link><pubDate>Mon, 25 Jan 2021 13:01:13 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/genvariant-tros-orsaka-stroke</guid><description>Forskare vid Lunds universitet tror sig ha identifierat en genvariant som kan orsaka småkärlssjukdom i hjärnan och stroke.</description></item><item><title>Ny forskning: hjärnans reningsverk fångat på 3D-film</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-hjarnans-reningsverk-fangat-pa-3d-film</link><pubDate>Sun, 13 Dec 2020 08:54:54 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-hjarnans-reningsverk-fangat-pa-3d-film</guid><description>Hjärnan har sitt eget reningsverk som gör sig av med skadliga ämnen när vi sover och på så vis skyddar hjärnan från sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom. Neuroforskare vid Lunds universitet har nu lyckats fånga reningsverket i 3D-film som visar att det är avsevärt mer utvecklat än vad man hittills trott. – Det ger överblick av rengöringssystemets arkitektur med en detaljrikedom som aldrig tidigare visats i ett stort däggdjur, säger forskaren Iben Lundgaard som lett studien.</description></item><item><title>Tre i rad – hattrick för hjärnelektroder </title><link>https://www.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder</link><pubDate>Thu, 10 Dec 2020 12:00:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder</guid><description>För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat.&#13;
</description></item><item><title>Validerade biomarkörer förutsäger individens risk att utveckla alzheimer</title><link>https://www.lu.se/artikel/validerade-biomarkorer-forutsager-individens-risk-att-utveckla-alzheimer</link><pubDate>Mon, 30 Nov 2020 16:14:10 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/validerade-biomarkorer-forutsager-individens-risk-att-utveckla-alzheimer</guid><description>Forskare publicerar nya rön om validerade biomarkörer för individens risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Med en modell som kombinerar nivåerna av två specifika proteiner i blodet hos personer med lättare minnessvårigheter kan forskarna förutsäga risken att utveckla alzheimerdemens på individnivå. Forskarna har även utvecklat en onlinetjänst, en app där läkaren skriver in patientens undersökningsresultat för att få fram en riskbedömning.</description></item></channel></rss>
