<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>Aktuellt från våra strategiska forskningsområden</title><link>https://www.lu.se</link><pubDate>Fri, 10 Apr 2026 23:30:02 +0000</pubDate><description>Här kan du läsa om hur våra strategiska forskningsområden skapar samhällsnytta.</description><item><title>Tidiga kilon kan få livslånga konsekvenser</title><link>https://www.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser</link><pubDate>Fri, 10 Apr 2026 23:30:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser</guid><description>Resultaten från studien visar ett tydligt mönster: viktökning tidigt i vuxenlivet har störst betydelse. </description></item><item><title>Samband mellan mycket hög PFAS-exponering och astma hos barn </title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-mycket-hog-pfas-exponering-och-astma-hos-barn</link><pubDate>Thu, 09 Apr 2026 18:03:42 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-mycket-hog-pfas-exponering-och-astma-hos-barn</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har undersökt samband mellan exponering för PFAS och utveckling av astma. Resultaten visar att bland de barn vars mammor hade mycket hög PFAS-exponering under graviditeten var risken för astma betydligt högre än hos barn vars mammor hade lägre PFAS-exponering.</description></item><item><title>Så påverkar bilavgaser stadens fåglar</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar</link><pubDate>Wed, 08 Apr 2026 04:52:19 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar</guid><description>Småfåglar påverkas av städernas luftföroreningar.</description></item><item><title>Lunds universitet föreslås få medel i sex av åtta nya strategiska forskningsområden</title><link>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-foreslas-fa-medel-i-sex-av-atta-nya-strategiska-forskningsomraden</link><pubDate>Tue, 31 Mar 2026 13:34:23 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-foreslas-fa-medel-i-sex-av-atta-nya-strategiska-forskningsomraden</guid><description>Vetenskapsrådet pekar ut Lunds universitet som en central aktör i nästa generations strategiska forskningsområden. </description></item><item><title>Ny AI-modell kan upptäcka flera kognitiva hjärnsjukdomar i samma blodprov</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov</link><pubDate>Tue, 31 Mar 2026 12:16:30 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov</guid><description>Forskare vid LU har utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar från ett enda blodprov.</description></item><item><title>Forskare förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes</title><link>https://www.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes</link><pubDate>Tue, 31 Mar 2026 08:58:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes</guid><description>Forskare har undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. </description></item><item><title>Urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar</title><link>https://www.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar</link><pubDate>Fri, 20 Mar 2026 08:24:11 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar</guid><description>Urskogar lagrar nästan dubbelt så mycket kol som brukade skogar.</description></item><item><title>Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos </title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos</link><pubDate>Thu, 19 Mar 2026 08:29:40 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos</guid><description>De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom. </description></item><item><title>Ny forskning identifierar möjligt behandlingsmål för fettleversjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-identifierar-mojligt-behandlingsmal-fettleversjukdom</link><pubDate>Tue, 24 Feb 2026 09:20:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-identifierar-mojligt-behandlingsmal-fettleversjukdom</guid><description>Metabolt associerad steatotisk leversjukdom (MASLD) kan leda till allvarligare former av leversjukdom, som leversvikt. En ny studie, ledd från Lunds universitet, presenterar nya resultat som kan leda till bättre behandlingsmöjligheter i framtiden. Det internationella forskarlaget identifierade ett förändrat genuttryck i prover från individer med obesitas, MASLD och leverfibros.  </description></item><item><title>En genetisk broms som formar våra muskler </title><link>https://www.lu.se/artikel/en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler</link><pubDate>Wed, 18 Feb 2026 05:00:04 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens förmåga att bilda nya blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar både fysisk prestation, hälsa och återhämtning. Den gynnsamma genvarianten är betydligt vanligare hos elitidrottare i uthållighetsidrotter, jämfört både med elitutövare i explosiva sporter och icke-idrottare.</description></item><item><title>Svamparnas säregna strategier kan påverka skogens kollagring</title><link>https://www.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring</link><pubDate>Fri, 13 Feb 2026 08:19:03 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring</guid><description>Forskare har undersökt hur bra olika svampar är på att återanvända sitt mycel.</description></item><item><title>Klimatvänlig kost gav oväntat goda näringsvärden</title><link>https://www.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden</link><pubDate>Thu, 12 Feb 2026 09:57:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden</guid><description>Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt. Mer överraskande är att personer som äter klimatvänligt också uppvisar näringsvärden som är bättre än forskarna hade väntat sig. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.</description></item><item><title>Rekordintresse för internationell rekrytering – antalet forskare nära fördubblat</title><link>https://www.lu.se/artikel/rekordintresse-internationell-rekrytering-antalet-forskare-nara-fordubblat</link><pubDate>Mon, 02 Feb 2026 06:45:22 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/rekordintresse-internationell-rekrytering-antalet-forskare-nara-fordubblat</guid><description>De 25 utlysta tjänsterna har utökats till 45 – forskare från några av världens främsta universitet är nu på väg till Lund.</description></item><item><title>AI-stöd vid bröstcancerscreening: Färre missade cancerfall</title><link>https://www.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfall</link><pubDate>Fri, 30 Jan 2026 05:30:22 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfall</guid><description>Fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta med AI-stödd bröstcancerscreening. Studien har redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med traditionell screening.</description></item><item><title>Universell metod kan förändra framtidens bentransplantationer</title><link>https://www.lu.se/artikel/universell-metod-kan-forandra-framtidens-bentransplantationer</link><pubDate>Wed, 28 Jan 2026 10:30:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/universell-metod-kan-forandra-framtidens-bentransplantationer</guid><description>Ben- och skelettskador orsakar omfattande och långvariga funktionsnedsättningar globalt. I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet hur en cellfri broskstruktur kan styra benläkning på ett säkert sätt, utan att framkalla starka immunsvar. Transplantatet är framgångsrikt testat i djurmodeller och nästa steg är att utvärdera vävnadstekniken i människa.</description></item><item><title>Så kan din livsstil påverka risken för demens</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-din-livsstil-paverka-risken-demens</link><pubDate>Mon, 26 Jan 2026 13:56:14 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-kan-din-livsstil-paverka-risken-demens</guid><description>Nästan hälften av alla demensfall kan bero på riskfaktorer som vi själva kan påverka, till exempel rökning och högt blodtryck. En ny studie från Lunds universitet visar vilka riskfaktorer som är förknippade med två av våra vanligaste demenssjukdomar - Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. </description></item><item><title>Hälsovinster om städer förtätas på rätt sätt</title><link>https://www.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt</link><pubDate>Thu, 22 Jan 2026 07:24:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt</guid><description>Stadsplanerare har det inte helt lätt. Städer måste byggas tätare eftersom omgivande jordbruksmark och natur måste skyddas - samtidigt som hälsokraven är högt ställda. Under fem år har forskare närstuderat förtätningsplaner i tre städer och hittat nycklar till hur den svåra ekvationen kan lösas. </description></item><item><title>“Receptbok” för omprogrammering av immunceller</title><link>https://www.lu.se/artikel/receptbok-omprogrammering-av-immunceller</link><pubDate>Thu, 15 Jan 2026 12:22:39 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/receptbok-omprogrammering-av-immunceller</guid><description>För att kunna programmera om lättillgängliga celler till specifika immunceller som bekämpar olika sjukdomar, måste man känna till “receptet” för omvandlingen. Nu har forskare vid Lunds universitet skapat ett bibliotek av de 400 faktorer som behövs för omprogrammering och påbörjat arbetet med att hitta rätt kombination – recept – för varje typ av immuncell.  </description></item><item><title>Celler som stoppar kaos i hjärnan – nu kan de skapas</title><link>https://www.lu.se/artikel/celler-som-stoppar-kaos-i-hjarnan-nu-kan-de-skapas</link><pubDate>Fri, 02 Jan 2026 12:19:49 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/celler-som-stoppar-kaos-i-hjarnan-nu-kan-de-skapas</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller.</description></item><item><title>Så stänger cellen ute farliga radikaler</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler</link><pubDate>Mon, 22 Dec 2025 11:23:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler</guid><description>För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet.</description></item><item><title> Fet ost kopplas till lägre risk för demens</title><link>https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens</link><pubDate>Thu, 18 Dec 2025 01:12:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens</guid><description>Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år.</description></item><item><title>Honungsbin tränger undan humlor – även på blomrika ljunghedar</title><link>https://www.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar</link><pubDate>Wed, 10 Dec 2025 08:33:53 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar</guid><description>Honungsbin tränger undan humlor på irländska ljunghedar.</description></item><item><title>Ny forskning utmanar bilden av människan som naturälskande</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande</link><pubDate>Thu, 04 Dec 2025 09:40:28 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande</guid><description>Fler känner oro och ångest inför naturen.</description></item><item><title>Tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom</title><link>https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom</link><pubDate>Tue, 25 Nov 2025 08:45:56 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom</guid><description> En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom.</description></item><item><title>Fagfiske i Lunds universitets botaniska trädgård</title><link>https://www.lu.se/artikel/fagfiske-i-lunds-universitets-botaniska-tradgard</link><pubDate>Wed, 19 Nov 2025 10:11:04 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/fagfiske-i-lunds-universitets-botaniska-tradgard</guid><description>Kompetensportalen, Lucat, Lupin, Lubas och LUCRIS. Det är namnen på några av Lunds universitets administrativa system. Men det är också namnet på fem nya bakteriofager som nyligen upptäckts i dammarna i Botaniska trädgården vid Lunds universitet.&#13;
</description></item><item><title>Så minskar du risken för lymfödem</title><link>https://www.lu.se/artikel/sa-minskar-du-risken-lymfodem</link><pubDate>Tue, 18 Nov 2025 06:27:44 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sa-minskar-du-risken-lymfodem</guid><description>Lymfödem efter huvud- och halscancer, är betydligt vanligare än man tidigare antagit och kan kvarstå länge efter avslutad cancerbehandling. Forskare vid Lunds universitet, har upptäckt att patienter med lägre fysisk aktivitet löper en högre risk att utveckla lymfödem. De har även sett att en lymfscanner objektivt mäter förändringar i tillståndet - en metod som nu har börjat användas i Södra sjukvårdsregionen.</description></item><item><title>Elektroterapi ger hopp vid glioblastom</title><link>https://www.lu.se/artikel/elektroterapi-ger-hopp-vid-glioblastom</link><pubDate>Mon, 17 Nov 2025 09:16:01 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/elektroterapi-ger-hopp-vid-glioblastom</guid><description>Elektroterapi med injicerbara nanopartiklar direkt in i hjärnan, kan öppna upp för nya behandlingsalternativ för glioblastom. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. </description></item><item><title>Skadlig exponering vid metallåtervinning</title><link>https://www.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning</link><pubDate>Wed, 12 Nov 2025 14:24:08 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning</guid><description>Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen.</description></item><item><title>Oralt insulin fördröjde insjuknandet hos vissa barn med förhöjd risk för typ 1-diabetes</title><link>https://www.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes</link><pubDate>Wed, 12 Nov 2025 07:09:44 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes</guid><description>Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit i den internationella studien POInT, som publicerar sina resultat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.</description></item><item><title>Njurarna får en ny chans</title><link>https://www.lu.se/artikel/njurarna-far-en-ny-chans</link><pubDate>Tue, 11 Nov 2025 13:13:43 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/njurarna-far-en-ny-chans</guid><description>Efter mer än ett decennium av stiltje har njurforskningen fått ett lyft. Nya läkemedel och biomarkörer gör det möjligt att upptäcka och bromsa sjukdomsförlopp tidigare – något som länge verkade ouppnåeligt. Och det här kommer att påverka personer med diabetes, där njurskada är en allvarlig långtidskomplikation.&#13;
– Vi står inför en ny era. Det som sker nu liknar det som skedde inom hjärt- kärlsjukvården när statinerna kom, säger Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet.</description></item><item><title>Ny kunskap om hur amning påverkar skelettet - kan ge skjuts åt läkemedel mot benskörhet</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-hur-amning-paverkar-skelettet-kan-ge-skjuts-lakemedel-mot-benskorhet</link><pubDate>Wed, 22 Oct 2025 05:31:34 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-hur-amning-paverkar-skelettet-kan-ge-skjuts-lakemedel-mot-benskorhet</guid><description>Graviditeter urholkar inte kvinnans skelett. Amning, däremot, kan minska bentätheten rejält, visar en forskningsrapport vid Lunds universitet. Men ammande kvinnor behöver inte oroa sig.&#13;
– Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.</description></item><item><title>Diabetes typ-1 ökade för unga under pandemin</title><link>https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandemin</link><pubDate>Wed, 15 Oct 2025 05:53:10 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/diabetes-typ-1-okade-unga-under-pandemin</guid><description>Under covid-19 pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige mer än förväntat – framförall hos barn under fem år och unga vuxna män. Hos barn mellan fem och nio år påskyndade infektionen insjuknandet i diabetes.</description></item><item><title>Därför spelar tidigt eller sent återfall roll vid spädbarns-ALL</title><link>https://www.lu.se/artikel/darfor-spelar-tidigt-eller-sent-aterfall-roll-vid-spadbarns-all</link><pubDate>Mon, 13 Oct 2025 07:12:40 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/darfor-spelar-tidigt-eller-sent-aterfall-roll-vid-spadbarns-all</guid><description>Akut lymfatisk leukemi hos spädbarn är en ovanlig men aggressiv leukemiform. Återfallsrisken är hög och endast runt 30 procent av barnen överlever. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att de genetiska förändringarna bakom ett återfall är olika, beroende på om återfallet sker innan eller efter nio månader. </description></item><item><title>Effektivare behandlingsmetod för mantelcellslymfom</title><link>https://www.lu.se/artikel/effektivare-behandlingsmetod-mantelcellslymfom</link><pubDate>Mon, 06 Oct 2025 07:46:39 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/effektivare-behandlingsmetod-mantelcellslymfom</guid><description>Ett nytt behandlingsalternativ för patienter med den komplexa tumörsjukdomen mantelcellslymfom, ger längre tid till återfall och färre biverkningar. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds och Uppsala universitet. Resultaten är så lovande att det nya behandlingsalternativet redan implementerats i de nyligen publicerade riktlinjerna från European Society for Medical Oncology.</description></item><item><title>Ny mekanism avslöjad: Så lurar blodcancerceller immunförsvaret</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-mekanism-avslojad-sa-lurar-blodcancerceller-immunforsvaret</link><pubDate>Fri, 03 Oct 2025 09:05:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-mekanism-avslojad-sa-lurar-blodcancerceller-immunforsvaret</guid><description>En forskargrupp vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som hjälper akut myeloisk leukemi-celler att undgå kroppens immunförsvar. Genom att utveckla en antikropp som blockerar mekanismen kunde forskarna återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna i laboratorieförsök och i möss. Upptäckten publiceras i Nature Cancer.</description></item><item><title>Sekundärskogar kan bli en nyckel i klimatarbetet – om vi skyddar dem i tid</title><link>https://www.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid</link><pubDate>Fri, 26 Sep 2025 08:05:38 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid</guid><description>Forskare har undersökt vilken roll naturligt återväxande skogar spelar för det globala koldioxidupptaget.</description></item><item><title>Detektiv i proteinvärlden</title><link>https://www.lu.se/artikel/detektiv-i-proteinvarlden</link><pubDate>Tue, 23 Sep 2025 05:04:55 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/detektiv-i-proteinvarlden</guid><description>Gemma Atkinson har tilldelats årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet. Hon forskar på bakteriers proteiner, för att förstå hur bakterier försvarar sig mot infekterande virus, så kallade bakteriofager.</description></item><item><title>Hotfulla hoanden nattetid – då äter rödhaken mindre</title><link>https://www.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre</link><pubDate>Mon, 22 Sep 2025 07:54:23 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre</guid><description>Rödhaken äter mindre när den hör ljud från hoande kattugglor.</description></item><item><title>Nytt digitalt test förbättrar diagnostik av Alzheimers sjukdom</title><link>https://www.lu.se/artikel/nytt-digitalt-test-forbattrar-diagnostik-av-alzheimers-sjukdom</link><pubDate>Mon, 15 Sep 2025 09:08:50 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/nytt-digitalt-test-forbattrar-diagnostik-av-alzheimers-sjukdom</guid><description>Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett digitalt kognitivt test för diagnostisering av Alzheimers sjukdom, avsett att användas i primärvården.&#13;
– Med det digitala testet, som patienten genomför själv, förbättras primärvårdsläkares möjlighet att tidigt i utredningsskedet avgöra vem som bör undersökas vidare genom blodprov för alzheimerpatologi, säger professor Oskar Hansson som lett studien tillsammans med Pontus Tideman.</description></item><item><title>Ny AI-modell från Lund med stor potential att minska kirurgi i armhålan vid bröstcancer</title><link>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer</link><pubDate>Thu, 04 Sep 2025 07:57:24 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer</guid><description>I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.</description></item><item><title>Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes </title><link>https://www.lu.se/artikel/biomarkorer-avslojar-risk-hjart-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes</link><pubDate>Thu, 07 Aug 2025 14:56:25 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/biomarkorer-avslojar-risk-hjart-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes</guid><description>Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine. </description></item><item><title>Rekordstor studie fördjupar förståelsen av Alzheimers</title><link>https://www.lu.se/artikel/rekordstor-studie-fordjupar-forstaelsen-av-alzheimers</link><pubDate>Wed, 16 Jul 2025 09:13:19 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/rekordstor-studie-fordjupar-forstaelsen-av-alzheimers</guid><description>I en studie ledd från Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, har forskare analyserat hjärnavbildning med PET på över 12 000 personer från hela världen. Studien som är den största i sitt slag, undersöker kopplingen mellan genetisk predisposition, kön, ålder i förhållande till Alzheimers sjukdom. Studien publiceras i Nature neuroscience.</description></item><item><title>Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom  </title><link>https://www.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom</link><pubDate>Mon, 14 Jul 2025 08:09:33 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom</guid><description>Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Downs syndrom. </description></item><item><title>Aggressiv hudcancer drivs av mitokondriella processer – som kan blockeras med befintliga läkemedel</title><link>https://www.lu.se/artikel/aggressiv-hudcancer-drivs-av-mitokondriella-processer-som-kan-blockeras-med-befintliga-lakemedel</link><pubDate>Wed, 02 Jul 2025 12:04:45 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/aggressiv-hudcancer-drivs-av-mitokondriella-processer-som-kan-blockeras-med-befintliga-lakemedel</guid><description>En ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet tyder på att melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, i vissa fall drivs av mitokondriella processer – och dessa kan bromsas med läkemedel som redan finns tillgängliga. I laboratoriestudier med cellodlingar kunde forskarna stoppa melanomceller med hjälp av antibiotika och andra substanser som påverkar mitokondriernas funktion.</description></item><item><title>Liten, fet och livsviktig – möt framtidens medicinkurir</title><link>https://www.lu.se/artikel/liten-fet-och-livsviktig-mot-framtidens-medicinkurir</link><pubDate>Tue, 01 Jul 2025 09:46:06 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/liten-fet-och-livsviktig-mot-framtidens-medicinkurir</guid><description>När covid-19-pandemin svepte över världen 2020 blev mRNA-vaccinerna räddningen för många – men i bakgrunden fanns en annan, mindre känd hjälte: lipidnanopartikeln. Utan dessa små ”fettdroppar” hade vaccinet aldrig kunnat levereras in i kroppens celler. Och faktum är att den lär få fler uppdrag framöver. Det kan vara den som löser leverans av gensaxen och de nya genterapierna in i kroppen.</description></item><item><title>Samband mellan fiberfattig kost och farligare plack i kranskärlen</title><link>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-fiberfattig-kost-och-farligare-plack-i-kranskarlen</link><pubDate>Mon, 16 Jun 2025 05:55:26 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-fiberfattig-kost-och-farligare-plack-i-kranskarlen</guid><description>En svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen, sådana som kan utlösa propp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostmönstret till plackens sammansättning, alltså hur potentiellt farliga de är. &#13;
</description></item><item><title>Donation till forskning om typ 1-diabetes ger skjuts åt studie om kost och fysisk aktivitet </title><link>https://www.lu.se/artikel/donation-till-forskning-om-typ-1-diabetes-ger-skjuts-studie-om-kost-och-fysisk-aktivitet</link><pubDate>Wed, 11 Jun 2025 13:10:37 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/donation-till-forskning-om-typ-1-diabetes-ger-skjuts-studie-om-kost-och-fysisk-aktivitet</guid><description>En generös gåva ger skjuts åt forskningen om typ 1-diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum. Under våren startade det första projektet som får stöd från stiftelsen som har bildats tack vare gåvan. Diabetesforskaren Helena Elding Larsson ska undersöka om kost och fysisk aktivitet kan förebygga sjukdomen hos små barn med förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes.</description></item><item><title>Genvarianter som kraftigt ökar risken för blodpropp</title><link>https://www.lu.se/artikel/genvarianter-som-kraftigt-okar-risken-blodpropp</link><pubDate>Wed, 21 May 2025 11:11:27 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/genvarianter-som-kraftigt-okar-risken-blodpropp</guid><description>Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener. Men orsakerna bakom skiljer sig åt, liksom konsekvenserna och möjligheterna att förebygga blodpropp. I Sverige har nästan hälften av alla fall av venös blodpropp en genetisk förklaring. Nu har ett forskarteam från Lunds universitet upptäckt tre genvarianter som ökar risken för benpropp med upp till 180 procent. </description></item><item><title>Återknyt kontakten med naturen – forskarens tre bästa tips</title><link>https://www.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips</link><pubDate>Wed, 21 May 2025 09:17:33 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips</guid><description>Det är inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det.</description></item><item><title>Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias</title><link>https://www.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias</link><pubDate>Tue, 20 May 2025 05:00:02 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias</guid><description>Blommor pollineras lika effektivt på natten som på dagen, visar forskning från Lunds universitet.</description></item><item><title>90 miljoner till doktorandprogram i regenerativ medicin och ATMP</title><link>https://www.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp</link><pubDate>Thu, 15 May 2025 07:43:46 +0000</pubDate><guid>https://www.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp</guid><description>Lunds universitet har tilldelats EU-bidrag på 90 miljoner kronor för ett nytt internationellt doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel. Målet är att stärka miljön för regenerativa medicin och ATMP i Europa och underlätta samarbetet mellan forskning och klinisk tillämpning. </description></item></channel></rss>
