Textversion av poddavsnittet om Naturvetenskapliga kandidatprogrammet i biologi

Om poddavsnittet

Lunds universitets podd "Plugga naturvetenskap - Biologi"
Inspelningsdatum: 15 februari 2021

Medverkande:

• Hedda Thomson Ek, moderator och miljövetarstudent
• Louise Albertson, biologistudent 
• Caroline Isaksson, universitetslektor och koordinator

Intro

Hur kan exkursioner öka förståelsen för naturen? Och vad är skillnaden på vit och grön biologi? Du lyssnar på Plugga Naturvetenskap där vi i det här avsnittet ska lära oss mer om kandidatprogrammet i biologi vid Lunds universitet. 

Om oss som deltar i podden

Hedda: Välkomna till ännu ett avsnitt av Plugga Naturvetenskap. I det här avsnittet ska vi prata om kandidatprogrammet i biologi. Mitt namn är Hedda och jag är student vid Lunds universitet. Idag sitter jag ensam i studion men med mig på datorn har jag två gäster, det är universitetslektorn Caroline Isaksson och  biologistudenten Louise Albertson. Välkomna hit! Jag lämnar över bollen till er att introducera er, Louise, vem är du?
 
Louise: Jag heter Louise och jag pluggar kandidaten i biologi. Jag har studerat i två och ett halvt år nu, så jag är strax färdig med den. Jag började på Lunds Tekniska Högskola med kemiteknik men blev inte riktigt tagen av det. Sen gick jag över och testade biologi, och det har varit det roligaste jag någonsin har gjort, det är fantastiskt. Det grundar sig egentligen i ett intresse för biologi som jag har haft hela livet. Det har varit riktigt roligt att träffa människor som delar dem åsikterna, och vi har gjort mycket utanför studierna också vilket är riktigt kul. Jag har inte tittat tillbaka en endaste sekund.
 
Hedda: Det låter verkligen som ett toppenbetyg på utbildningen. I undervisningen har både du och jag haft Caroline som föreläsare, Caroline vad gör du på intuitionen?
 
Caroline: Jag är universitetslektor på biologiska institutionen, och jag är även koordinator för kandidatutbildningen i biologi.

Vad är biologi?

Hedda: Kul att ha er båda här, då ska vi prata om ämnet biologi. Biologi är ju ett ämne som de flesta känner igen från grundskolan, och många har även studerat det på gymnasiet. Men det är kanske inte självklart vad man gör när man pluggar biologi på universitet. Jag tänkte börja med att ställa frågan; vad är biologi?
 
Caroline: Ja biologi är ett jättestort ämne. Det handlar om att studera livet och organismer, att förstå hur organismer är uppbyggda och hur de anpassar sig i deras ekologi, fysiologi och morfologi. Det är ett otroligt spännande och brett ämne. Vi studerar allt från mikroorganismer och cellers uppbyggnad till elefanterna på savannen och hur de lever, så från de minsta formerna av liv till de största.

Varför valde ni att studera biologi?

Hedda: Spännande med biologi, läran om livet. Och Louise du lämnade kemitekniken bakom dig för att studera biologi, vad var det som lockade dig?
 
Louise: Det har alltid varit det roligaste ämnet i skolan. Djur och natur har alltid varit spännande, och jag har varit uppväxt med att titta på naturfilmer, såsom Planet Earth och har känt att det är något jag vill lära mig mer om. När man kommer in i den världen så inser man att det är så brett som Caroline säger att det är, och det innebär att jag kan välja precis det jag tycker är intressant. 
För varje person som tycker att det du är intresserad av är konstigt, så är det någon som älskar det. Det är nästan det roligaste, att alla har sin nisch, och det finns så mycket att välja på. Det är också lite tråkigt att man måste välja: jag tycker om både växter och vatten, men jag måste nu välja det ena eller andra. Jag har valt att fokusera på alger som har blivit lite av min nisch.
 
Hedda: Och varför blev det just alger?
 
Louise: Jag har ett rätt stort hobbyintresse av växter, och sen fick jag min kandidat inom akvatisk biologi och insåg att vatten också är roligt. Sen gjorde jag en praktik som handlade om ålgräs, och insåg att det finns ju växter under vattnet också, så då kunde jag faktiskt kombinera dessa två intressen. Det kommer nog bli att jag går in och kollar på alger, tång och undervattensväxter. Jag märker också att det inte finns så mycket kring det, så jag ser en möjlighet att kanske utveckla det området lite mer.
 
Hedda: Kul att du vill upptäcka livet under ytan. Under en ekologi kurs som jag läste fick vi lära oss mer om ålgräsängar som verkar ha jättestor potential, men jag kan tänka mig att det låter nischat för många. Vad säger dina vänner när du berättar om sjögräs, ålgräs eller något annat marint som du vill specialisera dig inom?
 
Louise: Ja många av mina vänner är ju biologer och dem är ju exakt likadana. Caroline pratade om fåglar, och vi har två killar som är superintresserade av fåglar. De pratar om fåglar, jag pratar om alger och sen har vi några som är intresserade av växter och ytterligare någon som tycker att primater är jättekul. Jag skulle vilja säga att generellt är det kul att lyssna på något som den är intresserad av så jag upplever i alla fall att dem tycker det är rätt coolt.
 
Hedda: Det låter ju härligt att kunna nörda ned sig i biologin, så som det blir lite oavsett vilket ämne man läser. Caroline du har ju haft en hel karriär att nörda ned dig i frågor nu, hur var det du hittade till biologin?
 
Caroline: Precis som för Louise så började mitt intresse för biologin när jag var väldigt ung, redan på mellanstadiet var jag engagerad i miljögrupper som vi startade på skolan. Då var det en väldig debatt om sälar i Östersjön och sådana saker, så redan då började det här miljö- och biologi-intresset att väckas. 
På gymnasiet hade jag miljöinriktning så jag stod sen och valde mellan om jag skulle läsa vidare med miljö eller biologi. Sen började jag faktiskt att läsa till kemi och biologilärare för gymnasiet. Men efter två år på det programmet så insåg jag att jag ville lära mig mer om djur. Jag tog då flera kurser separat, allt från djurs beteende, evolution och djurens fysiologi, och ville sen satsa på biologi istället. Jag fick en doktorandtjänst, och jag har varit runt om hela världen och gjort postdoctoral research åt olika forskningsprojekt, och sen hamnade jag i Lund som lektor.

Finns det några fördomar kring biologer?

Hedda: Caroline och Louise ni har ju båda varit intresserade av biologi väldigt länge. Jag kan tänka mig att man i biologin, som i många andra ämnen stöter på fördomar om biologin. Har ni stött på några fördomar om biologi-yrket eller om hur man ska vara som biolog.
 
Caroline: Absolut, kanske inte lika mycket idag, men när jag började inom biologi så var det väldigt få tjejer inom den gröna biologin. Så jag har fått stå på mig rätt mycket för att visa att jag är tjej och jag kan, och jag gillar att skåda fågel och att vara ute i skogen och bli smutsig. Så absolut har det varit fördomar under tiden, men det är bättre nu tror jag, eller vad säger du Louise?
 
Louise: Fördomsmässigt tycker jag nog inte att det har varit så mycket. Man får ju ibland den här frågan: vad ska du jobba med då? Jag tror att många upplever att biologi är så pass brett, och så svårt att ta tag i så då får man ofta den frågan. Och det vet jag inte än vad jag kommer jobba med men det kommer att vara genom biologi på något sätt. Allteftersom man tar sig igenom utbildningen dyker det upp fler och fler alternativ, och det är mycket jag kan tänka mig att jobba med. Det är nog den fördomen jag skulle säga finns, att man inte kan jobba med det men det tycker jag absolut att man kan.

Caroline: Ja det är många som tror att man är expert på allt inom biologin, bara för att man säger att man är biolog. Många tror att de kan fråga mig om pelargoner och alla andra biologiska fenomen, men man är ju inte expert på allt. Det är nog också en av fördomarna, man tror att man är allmänt kunnig inom allt i biologin.

Vad kan man jobba med som biolog?

Hedda: Nej man kan ju inte förvänta sig att en biolog ska kunna allt inom ett så stort ämne. Men som du sa Louise så kan man ju absolut jobba med biologin, och biologer behövs inom många olika delar av vårt samhälle, men vad är det man kan jobba med? Hur tänkte du Caroline när du valde inriktning efter studierna?
 
Caroline: Jag kom ju in på forskarutbildningen direkt efter min utbildning och det är ju många biologer som vill gå den vägen, för man vill fortsätta att grotta- och nörda ned sig i biologins värld och man vill ha den här möjligheten som man har inom forskning - att vara ute i fält och studera sin organism som man är intresserad av och så blir det ju varierat.
Men förutom forskarutbildningen så är det många som vidareutbildar sig just till gymnasielärare eller mellanstadielärare, eller journalistik kanske en del väljer att gå in på. Sen är det såklart de mer rena biologijobben som finns på myndigheter eller länsstyrelsen, eller konsultföretag som exempelvis Calluna och Ekologgruppen som många biologer hamnar på.
 
Hedda: Louise vet du vad du vill göra när du har studerat klart?
 
Louise: Jag tror nog att jag vill vara kvar inom akademin just av den anledningen att jag vill fortsätta att grotta ned mig i det hela. Jag tycker det låter jättekul det som du gör Caroline att vara lektor, och få prata om mitt ämne för andra och ha en liten predikan om ämnet. Men sen får man ju se vart livet tar en. Jag har märkt att just den här utbildningen ska man inte försöka sätta i sten utan, jag tycker att det bästa är att bara låta dig dras med. Ta och välj vad du känner är riktigt kul. Jag planerar på att ta en master, men vad som händer efter det vet jag inte. Jag får se.
 
Caroline: Nästan alla våra studenter på kandidatnivå fortsätter med en master, antingen inom de olika masterspåren vi har eller inom miljövetenskap. Men det är ju där inriktningen börjar och man kan välja den akvatiska delen som Louise vill göra, eller sinnesbiologi, växtekologi, evolutionsbiologi eller många andra. Naturvård är väldigt populärt.
 
Hedda: Så det finns en hel del olika inriktningar som man kan välja. När man är klar med kandidaten. Och någonting som du har varit inne på Caroline är att biologin finns över hela världen. Caroline du berättade att du har erfarenhet av att inte bara jobba i Sverige men även i andra länder. Hur har det varit när du arbetat utomlands?
 
Caroline: Det är en otrolig möjlighet att få bo i andra länder en viss del av sin tid. Jag har bott i Australien i många år, även i England och Holland. Det är verkligen erfarenheter, både att se hur andra universitet är uppbyggda men också att förstå helt andra ekosystem och djurarter som man inte nödvändigtvis stöter på när man är i Sverige. Jag har fått jättemycket kunskaper och erfarenheter av att få utvecklas i andra länder.
 
Hedda: Och det öppnar ju upp arbetsmarknaden ytterligare när man kan arbeta utomlands. Vad var det för något du arbetade med?
 
Caroline: Det här var ju då efter att jag hade doktorerat. Så då sökte jag pengar från vetenskapsråd och gjorde en så kallad postdoc, så i Australien studerade jag en brun sånglärka, som har världens största sexuella dimorfism, så hannen är väldigt mycket större än honan är och jag ville förstå varför det var så. Så det var väldigt hårt arbete under ganska tuffa förhållanden: det var mycket flugor och ormar, och det var varmt, men det var spännande. Och så jobbade jag också med olika arter av ödlor där jag ville förstå hur kostsam deras reproduktion är så kollade jag på fysiologiska biomarkörer.
I England jobbade jag med talgoxar och det är det jag har fortsatt att jobba med. I Holland var det mycket om fåglar och försöka förstå kostnader av liv genom att titta på olika fysiologiska biomarkörer.

Hedda: Och förutom att jobba utomlands så brukar man också kunna studera utomlands, hur ser den möjligheten ut?

Caroline: Ja det finns otroligt många möjligheter. Det finns ju samarbetsprogram inom Europa som heter Erasmus och som många använder sig av, både våra studenter som åker utomlands, men sen finns det många Erasmus-studenter som kommer till Lund. Sen är det samarbete med Australien, Nya Zeeland, Nordamerika och så vidare. Det finns vissa terminer som är valfria under kandidatprogrammet och då har man möjlighet att studera i ett annat land om man vill det.

Hur är programmet upplagt?

Hedda: Jag förstår att det finns olika typer av biologi. Det finns vit, grön och blå biologi och alla dem här delarna får man lära sig lite mer om under grundutbildningen. Hur är programmet upplagt?
 
Caroline: Precis, det finns olika färgkoder i biologin. Den vita biologin syftar till det mer molekylära, och det börjar man att läsa i kandidatprogrammet. Man läser om cellens uppbyggnad, om mikrobiologi, genetik och evolution och den typen av kurser, så då är det mycket att man är inne på labbet och tittar i mikroskop. Och sen fortsätter man till de större organismerna, och till ekologin där man vill förstå både växter och djurs fysiologi och morfologi och taxonomi. Man vill lära sig om olika arter. Där ingår både den gröna och blå biologin. Den blå är den akvatiska biologin, och den gröna är den terrestra biologin (på land). Den första terminen är den vita biologin och de två andra terminerna är mer en grön-blå röra.
 
Hedda: Louise vad tycker du har varit roligast i programmet, är det någon kurs som sticker ut lite extra?
 
Louise: Det är en jättesvår fråga. Jag tycker nog att ekologin var absolut roligast. Det är lite grundat i att den har jättemycket exkursioner vilket är superroligt. Det är många kurser som har exkursioner men ekologin är packad till högsta nivå och det är nästan det roligaste. Åka ut i fält titta och peta, bli lite skitig och ta med prover hem och försöka att göra någonting med det hela, det känns så mycket mer riktigt än att bara titta på litteraturen kring det hela. Så den tycker jag har varit roligast än så länge.
 
Hedda: Exkursioner låter ju väldigt härligt, och Caroline du undervisar på ekologin eller hur?
 
Caroline: Det gör jag, jag har varit kursansvarig för den i några år, och nu är jag det tillsammans med Magne Friberg. Jag tycker också att det är en jättebra kurs som är väldigt bred och rolig. Man har projektarbete och är ute i fält, det är första kursen som studenterna får göra egna arbeten och samla in egen data. 

Hedda: Och att åka ut på exkursioner är jättekul, men de är ju inte bara roliga utan de fyller ett syfte också. Varför är det viktigt att få vara ute i fält och inte bara gå på föreläsningar.
 
Caroline: Det är ju jättebra att få se djur och natur i verkligheten och inte bara läsa det såklart, det är en grundpelare i hur man väcker intresse men också inlärningen, att man lär sig genom att göra, exempelvis att få se en talgoxe och inte bara läsa om talgoxar. Fält-momenten är otroligt viktiga. Och de är jätteuppskattade av alla våra studenter, precis som ni säger.
 
Hedda: Är det någon särskild exkursion, eller något särskilt labbmoment som du minns särskilt väl Louise?
 
Louise: Jag tror att den roligaste exkursionen gjorde vi på introduktionsperioden då vi åkte upp till Klippans kommun. Det var en heldag med olika stationer där man fick testa på lite akvatiskt, lite med insekter, lite om ekologi. Jag var åtta år mer eller mindre igen, och metade krabbor bland stenarna. Jag tyckte det var jätteroligt. Vi var där en riktigt fin dag, med vindstilla och sol. Det var fantastiskt, och min favoritexkursion. Jag tyckte nog att dem här zoologi-labbarna var speciella. Vi satt och identifierade djur och och det var vissa dissektions-moment och det var väldigt intressanta, för det var en slags “hands on experience” med djuren på något sätt. Så den labben sticker nog ut mer än de andra har gjort.
 
Hedda: Hur ser balansen ut mellan de olika momenten med exkursion, labb och föreläsningar?
 
Caroline: Vi försöker hålla en-till-tre principen, så att man har en tredjedel praktiska moment, som kan vara antingen fält eller labb. Sen en tredjedel seminarier och grupparbeten, och sen en tredjedel föreläsningar. Då får man variation under en veckas arbete. Det är ungefär 20 timmar per vecka som är schemalagt, och resten är tid som man ska använda till att studera på. Sen skiljer det såklart mellan kurser hur mycket föreläsningar och exkursioner de har.

Hedda: Och hur många brukar ni vara i klassen?

Caroline: Det varierar lite, men det brukar ligga runt 30 ungefär.

Vad har varit det mest utmanande med utbildningen?

Hedda: Det låter bra att få blandningen mellan laborationer, exkursioner och föreläsningar. Finns det något som ni tycker har varit mer utmanande med utbildningen?
 
Louise: Som student måste jag säga att statistiken är en riktigt pärs att ta sig igenom. Det är otroligt tungt och det har varit lite häxkonst över det hela ibland. Ofta klickar det tillslut, men det står ofta lite tyngre statistik och väntar runt hörnet, vilket jag tycker är lite kämpigt. Det är nog den största utmaningen tycker jag, att korrekt processa den data man har samlat in. Vi kan samla in hur mycket data som helst men vi måste göra något vettigt av det också. 
 
Caroline: Ja statistik är en viktig del av att kunna förstå den biologiska data man samlar in för ofta har data väldigt mycket variation och man behöver kraftfulla statistiska analyser för att kunna bena ut vad som händer. Det är också min känsla att studenter tycker att det är lite kämpigt. Men vi har ju tagit till oss det och har nu en enskild kurs i statistisk analys för biologer och försöksdesign för att vara väl förberedda för kandidatarbetet och master program, så det finns en bra grund för att man ska lära sig det.

Hur skiljer sig biologiutbildningen i Lund från andra biologiutbildningar?

Hedda: Så statistik är en utmanande men också välbehövligt. Och statistiken är säkert krånglig var man än läser biologi, för det det finns biologi på andra universitet. Varför valde ni att studera och arbeta här i Lund och skiljer sig kandidatprogrammen mellan de olika universiteten?
 
Caroline: Kandidatutbildningen är väldigt lik i alla universitet i Sverige som ger den utbildningen. Här vill man ha bredden och grunden för att sen specialisera sig. Så det är sen när man ska specialisera sig som man vill välja en utbildning som man är mer intresserad av. Här i Lund har vi väldigt bra limnologi, sinnesbiologi och djurs ekologi. Man ska nog kanske titta ett steg längre för att veta vilket universitet man ska söka sig till, men såklart är Lund jättebra.
 
Hedda: Varför valde du att studera i Lund Louise?
 
Louise: Jag är uppväxt i Skåne och jag bodde i Lund redan från början så därför var det otroligt smidigt att studera här. Sen är det också ett trovärdigt universitet, så det var lite kaka på kaka. Vad det gäller just biologin så har Skåne ganska hög biodiversitet, så att när man ska ut på alla de här exkursionerna så finns det väldigt mycket i närheten att se, vilket jag tror är en stark fördel för just kandidaten. Det finns mycket att visa relativt lätt. 

Caroline: Något som är viktigt för just vår utbildning är att alla lektorer har sin egen forskargrupp, så utbildningen är väldigt nära kopplad till den egna forskningen. Det tror jag är något som attraherar många studenter till att söka sig till Lund, eftersom kvaliteten är väldigt hög på de lektorer som jobbar här.
 
Hedda: Det måste vara kul att bli så kunnig i ett ämne som man kan använda till vardags, se runt omkring sig och också kunna dela med sig av sin kunskap.
 
Louise: Ja jag gillar att veta saker, och där är biologin perfekt. Man kan nämna intressant fakta om växterna och också folktro. Sen kan det vara lite av en förbannelse för man inte kan gå och ta det lugnt längre för man går bara runt och spanar och tänker på allt som man ser och vet vad det är.

Caroline: Det är lite speciellt eftersom det är en hobby samtidigt som det blir ens yrke, så dem två blir ju lite ihopkopplade. Varje resa man gör blir ju lite av båda alltid. 

Vad är era bästa studietips?

Hedda: Avsnittet är snart slut men jag tänker att vi ska hinna ut med två tips till kommande studenter, och det första tipset är om det finns någon kursbok eller någon annan bok som ni har tyckt varit riktigt bra?

Louise: Jag är en sådan människa som får ut jättemycket ur föreläsningarna som hjälper mig att förstå kursboken. Men i den förra kursen jag läste så läste jag en bok som heter Principles of Ecotoxicology av Walker, och den var väl upplagd. Det var mycket information, utan att den var extremt stor. Ibland kan man få en kursbok som påminner om gula sidorna, men den var ganska kondenserad, så den har jag uppskattat mest av alla kursböcker jag haft. 

Caroline: Det finns otroligt mycket populärvetenskap inom biologin. Jag brinner lite för Jared Diamonds böcker som “Kollaps”. Det är ju både biologi och miljövetenskap i dem böckerna, men alla hans böcker är väldigt spännande och sorgliga att läsa, men också nyttiga för att förstå ekosystemets kollaps. 

Hedda: Slutligen tänker jag att ni ska få dela med er av era bästa studietips.

Louise: Gå på alla föreläsningarna. Du får jättemycket gratis av det. Och även om du själv inte är den som ställer frågor så är där alltid någon som vill ställa frågor, och då får du mycket mer. Du kanske seglar iväg på frågor som du själv tycker är intressanta och då kan föreläsaren ofta peta dig i rätt riktning så du kan identifiera vad som är din grej. Jag tror att många går in i biologiprogrammet utan en exakt uppfattning om vad de vill syssla med och att prata med de som redan är i härvan, och höra dem berätta om sina erfarenheter är super. Så gå på föreläsningarna. Det blir så mycket lättare att klara av tentamen.

Caroline: Det är ju en av de viktigaste delarna att gå på föreläsningarna, man får mycket av det. Men sen också att utnyttja tiden väl. Eftermiddagarna är ofta undervisningsfria, och att man redan från dag ett börjar läsa. För det är mycket information att ta in och lära sig, och det är ganska stor skillnad på gymnasiestudier och universitetsstudier. Ta tillvara på dina kurskamrater, läs och diskutera tillsammans begreppen. Och studera varje eftermiddag för att hänga med. 

Hedda: Så följer man dem studietipsen, och andra tips vi har pratat om så kommer man att klara sig galant genom studierna. Tack så jättemycket för att ni har lyssnat på det här avsnittet av plugga naturvetenskap.