Om poddavsnittet

Lunds universitets podd "Plugga naturvetenskap – Matematik"
Inspelningsdatum: 29 mars 2021

Medverkande:

• Hedda Thomson Ek, miljövetarstudent, moderator
• Erik Wahlén, universitetslektor och forskare
• Matilda Ekermann, studerande

Intro

Hur går matteprov till på universitet? Och var kan man jobba som matematiker? I det här avsnittet av Plugga Naturvetenskap får du höra mer om hur det är att studera kandidatprogrammet i matematik vid Lunds universitet.
 
Hedda: I det här avsnittet ska vi prata om ett ämne som de allra flesta av oss har haft med oss under en lång tid i skolan, nämligen matematik. Idag ska vi prata om hur det är att studera matematik på universitetsnivå, vilket kanske skiljer sig lite från den matematik man har haft i grundskolan och gymnasiet. För att hjälpa oss att förstå vad det innebär att studera matematik på universitetsnivå så är har jag i det här avsnittet med mig universitetslektor och forskare Erik Wallén och studenten Matilda Ekermann här, välkomna hit. 
 
Matilda och Erik: Tack så mycket. 

Om oss som deltar i podden

Hedda: Ni vet ju bättre själva vilka ni är så jag tänker att vi börjar med att ni själva får presentera er. Erik, vill du börja med att berätta lite vem du är?
 
Erik: Ja, jag heter alltså Erik, och jag har pluggat här i Lund för ungefär tjugo år sedan. Jag pluggade matematik, lite fysik, astronomi, och doktorerade sen i matematik här i Lund. Jag var utomlands ett år i Tyskland som postdoktor, och kom sen tillbaka till Lund och har varit biträdande universitetslektor först och blev sen lektor. Så jag är lärare här på institutionen, men också avdelningsföreståndare för en av våra avdelningar. Jag håller på med både undervisning och forskning och är även avdelningschef.
 
Hedda: Du har gjort en hel del hittills i din karriär med andra ord.
 
Erik: Jo tycker jag har varit kul, samtidigt som det är utmanande med många olika arbetsuppgifter.
 
Hedda: Jättekul att ha dig här Erik, och Matilda vem är du?
 
Matilda: Jag studerar min fjärde termin på matematikprogrammet. Jag började egentligen att plugga ett mer datainriktat program, men kände att det inte riktigt var för mig. Så då började jag på matematikprogrammet vid naturvetenskapliga fakulteten och fastnade verkligen för det. Jag trivs superbra. 
 
Hedda: Hur kommer det sig att du bytte till matematikprogrammet?
 
Matilda: Jag började som sagt på ett datorinriktat program, men jag kände att det som jag tyckte var roligast där var matten bakom de här algoritmerna, och matten bakom datorprogrammen vi använde. Jag kände att jag ville satsa mer på det istället. Sen fastnade jag verkligen för matematikprogrammet här i Lund, eftersom det är så stor valfrihet. Redan efter första året kan man välja sina egna kurser inom ren matematik, matematisk statistik eller numerisk analys. Jag var inte riktigt säker på exakt vad jag ville läsa, eller vad de olika sakerna innebar, så det var perfekt för mig. Då kunde jag testa första året och se vad jag gillade, och sen välja det som jag tycker är intressant. 
 
Hedda: Kul! Och vi ska komma in ännu lite mer på hur det här programmet är upplagt, men först undrar jag hur du kom in på den här vägen Erik. Hur kommer det sig att du valde en karriär inom matematiken?
 
Erik: Ja, det var väl lite likadant. Jag var inte säker på vad jag skulle läsa, och var inriktad att läsa någonting med programmering. Men så började jag läsa en termin matematik, och sen fastande jag och tyckte det var väldigt kul. Jag gillar att man går in väldigt mycket på djupet. Det är kanske det som skiljer den naturvetenskapliga utbildningen lite grann från exempelvis civilingenjörsutbildningar, där man läser många kurser parallellt. Här får man verkligen tränga in på djupet bakom matematiken.
 
Hedda: Som med många andra ämnen så finns det säkert en del fördomar om matematiken och matematiker. Har ni stött på några sådana fördomar om hur det är att jobba med eller studera matematik?
 
Matilda: När man säger att man pluggar matte så antar de flesta att det är en kurs. Många tänker att det mest är att man sitter ner med papper och penna hela dagen, och att det kanske bara finns en typ av matte, men så är verkligen inte fallet. Det finns många olika områden.
 
Hedda: Känner du igen det Erik?
 
Erik: Ja, men det är väl lite likadant att många har svårt att föreställa sig vad man gör som matematiker. Matematiken som man stöter på i grundskolan och gymnasiet är kanske lite äldre matematik. Man ser inte riktigt utvecklingen i var matematiken används i vårt moderna samhälle. Därför tror jag att folk har lite svårt att se vad man kan forska om inom matematik.

Varför behöver vi kunskap i matematik?

Hedda: Ja matematiken skiljer sig säkert en hel del från gymnasiet till att studera på universitetsnivå. Matematiken är också integrerad i många andra utbildningar. Vad skulle ni säga är det viktigaste med att det finns kunskap inom matematiken?
 
Erik: Matematiken finns på jättemånga olika ställen i samhället, och kanske på flera ställen än vad man kan tro. Dels så är det så att matematiken används i många andra ämnen. När man exempelvis gör modeller för verkligheten på olika sätt så används ofta matematik. Det kan vara i fysik, kemi eller biologi, men även helt andra ämnen, så som ekonomi. I juridik används matte för att värdera bevis. 
Så dels används matten i olika modeller, men nu för tiden när vi har så mycket datorkraft som vi har idag, så finns det mycket data som man kan analysera på ett helt nytt sätt. För att göra det på ett bra sätt som möjligt så behövs det matematiker och statistiker.
Sen används även statistik i allmänhet, exempelvis folk som jobbar på statistiska centralbyrån som har utbildning i matematik, och SMHI använder sig av matematik för att ge väderprognoser. Ja det finns överallt.
 
Hedda: Matilda, ser du också någon användning för matematik i vardagen som man kanske inte alltid tänker på att det är matematik?
 
Matilda: Jag tänker på olika koder och inom kryptologi, kanske med Bank-ID har antagligen mycket matte bakom sig.
 
Erik: Det ligger bakom allt sådant. Men vi märker ofta inte att det ligger avancerad matematik bakom. Alla sökmotorer bygger på algoritmer som det ligger matematik bakom.
 
Hedda: Matilda hur upplevde du att det var att gå från gymnasiematematiken till att studera matematik på universitetsnivå?
 
Matilda: Jag skulle nog säga att det är inte bara är det här att man läser och löser uppgifter, som det kanske var lite mer på gymnasiet, utan att man lär sig grunden bakom. Man lär sig varför man kan göra på ett visst sätt, och varför man får ett visst resultat när man gör vissa uträkningar.
Det är också ett större fokus på att bevisa vad det är man gör. Man behöver inte komma ihåg så mycket utantill, man lär sig att härleda och komma fram till saker, man behöver inte hålla så mycket i huvudet.
 
Erik: Som Matilda säger, så har man väl förstått något inom matematiken så är det inte lika svårt att komma ihåg allt.

Hur är utbildningen upplagd?

Hedda: Då ska vi dyka in i utbildningen och vad man får lära sig i programmet. Vad började ni med att läsa i kandidatprogrammet?
 
Matilda: Först börjar man med två grundkurser. Det är ganska högt tempo jämfört med gymnasiet, i och med att man bara läser två kurser samtidigt, medan man på gymnasiet oftast läser en kurs på ett helt år, eller ett halvår, tillsammans med andra kurser. Det var väldigt högt tempo, men också stort eget ansvar, vilket jag tyckte var ganska skönt. Man kan planera och lägga upp sina studier som man vill.
En annan sak som var bra första terminen var att det fanns väldigt mycket lärarledda aktiviteter som föreläsningar, seminarium men också extra räknetillfällen och SI-övningar (Supplemental Instruction). Det var väldigt bra speciellt om man inte kommer direkt från gymnasiet. Då kan det vara skönt att ha den här extra hjälpen i början för att verkligen komma in i det. Men inget av det här var obligatoriskt, så om man känner att man behöver det så finns det där för en, men man behöver inte gå på dem. Jag tyckte att det var väldigt skönt med den friheten. 
 
Hedda: Du nämnde föreläsningar och seminarium bland annat. Hur brukar en vanlig kurs gå till? Vad finns det för olika delar i en kurs?
 
Matilda: De flesta kurserna som jag har läst har bestått av föreläsningar och seminarium, där man går igenom uppgifter som man ska ha gjort. Vi har också haft inlämningsuppgifter, i alla fall i de första kurserna, vilket är ganska bra så att man hela tiden måste vara i kapp. Men sen finns det även andra kurser där det bara är en tentamen i slutet av kursen, och inga inlämningsuppgifter. Programmeringskurserna är mer projektbaserade. Man jobbar i grupp och i slutet av kursen presenterar man ett projekt. Däremellan finns det lite mindre inlämningsuppgifter som man ska göra i ett program.
 
Hedda: Som du sa Erik så är programmering något som har kommit in lite mer på senare tid, varför är det viktigt att det har kommit in mer i matematikutbildningen?
 
Erik: Det är en så stor del av tillämpningen av matematik nuförtiden, det går liksom hand i hand. Både om man ska jobba på ett företag eller på någon myndighet, så är det som Matilda sa inte bara att man räknar med papper och penna. Ofta är det någon slags programmering man gör, med någon slags algoritm som man behöver ha koll på matematiken bakom. Men också inom andra ämnen, när man läser vidare på universitetet här, i fysik eller i vad det kan vara, så är det ofta någon slags datorprogram som man använder sig av, så det är väldigt väsentligt. Även på gymnasiet och i grundskolan så är det vanligt att man väver ihop matematik och programmering allt mer.
 
Hedda: Finns det något du har tyckt varit extra roligt i utbildningen Matilda?
 
Matilda: Jag har fastnat mycket för statistikkurserna. Tre av mina fyra kurser den här terminen kommer vara inom statistiken. Jag tycker det kul att man får en koppling direkt till det verkliga livet, att man kan undersöka någonting som är här och nu.
 
Hedda: Så i början av programmet är det en del obligatoriska kurser där man får testa på lite olika delar av matematiken, och en bit in i programmet får man läsa mer valbara kurser alltså?
 
Matilda: Ja, som du sa så har man under första året obligatoriska kurser. Där ingår en programmeringskurs, och sen en obligatorisk statistikkurs i början av andra året. Sen är resten valbara kurser resten av tiden.

Hedda: Är det något som ni har tyckt varit mer utmanande med utbildningen?
 
Matilda: I början tyckte jag att det här med tålamod var utmanande när man inte förstår någonting direkt. Man behöver acceptera att det kanske tar flera timmar att förstå något, och det tyckte jag var väldigt frustrerande i början. Det är svårare än gymnasiet, men det gör det också så mycket mer belönande när man väl förstår det.
 
Erik: Första tentamen minns jag var väldigt ångestfyllt. Man var inte van med det från gymnasiet, och det var lätt att köra fast. Men efter ett tag så kommer man in i det, och sen var det nog mer att begränsa mig själv, för att jag ville läsa så mycket. Det finns så mycket spännande saker att läsa, så det gällde att inte ta på sig för mycket skulle jag nog säga.
En sak som är lite speciell är att vi har muntliga tentamen. Det var något som många var rädda för i början, men det är inte så farligt som man tror.
 
Hedda: Hur går dem till?
 
Matilda: Det beror lite på läraren, vissa lärare låter en välja några bevis från kursen som man ska komma och presentera för honom eller henne. Andra lärare vet man inte vad som kommer komma och de ställer mer generella frågor. Det var väldigt nervöst i början, men när man har gått igenom några stycken så blir det faktiskt roligt för man lär sig också saker på muntorna när man får diskutera med läraren.
 
Hedda: Hur kan andra examinerande moment se ut?
 
Erik: Det finns skriftliga tentamen som vi ofta har, och då brukar man ha ganska lång tid på sig att sitta ned och lösa några uppgifter helt enkelt. Det är kanske en skillnad jämfört med gymnasiet - att det brukar vara färre uppgifter, men man har längre tid för varje enskild uppgift. Sen har vi som Matilda var inne på innan, ofta något projekt man ska göra. Ibland har vi också hemtentamen, så då får man kanske en vecka på sig att lösa någonting, och ofta får man då ta hjälp av böcker.

Hedda: Ja tentamen brukar alltid vara lite av en farhåga, men som du sa Matilda så blir man bättre på att hantera dem med tiden. 

Vad kan man arbeta med som matematiker?

Hedda: Och hur ser det ut sen när man är klar med kandidaten? Vad brukar studenter som tar examen göra sen?
 
Erik: De allra flesta läser nog vidare med en master. Vi har två stycken masterutbildningar, en som är matematisk statistik och en som är matematik och numerisk analys där man får specialisera sig mot antingen matematik eller numerisk analys.
Sen håller vi på och diskuterar att det eventuellt kommer att komma en masterutbildning som ska vara lite tvärvetenskaplig, som ska handla om beräkningsvetenskap. 
 
Hedda: Spännande! Matilda vad tänker du göra när du är klar med din kandidat?
 
Matilda: Jag vet faktiskt inte riktigt, men jag tycker det skulle vara intressant att jobba på ett läkemedelsbolag kanske.
 
Hedda: Vad kan man göra som matematiker inom läkemedelsindustrin?
 
Matilda: Jag tänker att man exempelvis kan testa om det finns något matematiskt underlag för att en viss medicin fungerar. 
 
Hedda: Intressant, vad finns det mer man kan arbeta som när man tagit en examen inom matematik?
 
Erik: Det finns många olika saker man kan jobba med. Man kan jobba inom läkemedelsbranschen och även mer allmänt med medicin. Det finns ofta statistiker inom regionerna, alltså sjukvården, så det är en möjlighet. Om man läser statistik kan man även jobba på andra myndigheter, exempelvis statistiska centralbyrån. Man kan också specificera sig mot ekonomi och då kan man exempelvis jobba på banker, eller inom olika företag som sysslar med börshandel eller fondförvaltning. Även försäkringsbranschen har matematiker.
Om man sysslar mer med beräkningar så kan man jobba på lite samma sorts företag som kanske anställer civilingenjörer, så som bilföretag, flygtillverkare, och företag som sysslar med olika sorters mjukvaror som det finns matematik bakom. Exempelvis företag som Google anställer matematiker. 
Sen kan man också jobba som lärare, vilket är något som många väljer, och universitetslärare som jag själv har blivit.
 
Matilda: Ja, programmet är väldigt problemlösningsbaserat, så det är en väldigt bra egenskap som gör att man passar i många olika branscher. 
 
Hedda: Det låter verkligen som man har många vägar att gå efter en examen med den matematiska verktygslåda man får med sig. Erik du har valt en karriär vidare inom akademin, hur vanligt är det att man fortsätter inom akademin för att bli forskare?
 
Erik: Ja, det är en hel del som väljer den vägen. Om man är intresserad av att arbeta med ren matematik som jag är så är det kanske det som de flesta gör då. Men det är ju en relativt liten arbetsmarknad. Så även om man är intresserad av forskning inom ren matematik, så är det bra att tänka lite bredare och läsa även andra kurser så som statistik, numerisk analys och programmering, så att man har möjligheten att få jobb någon annanstans också.

Kan man göra utbytesstudier?

Hedda: Flexibilitet och valbara kurser brukar vara en fördel om man vill göra utbytesstudier, är det också en valmöjlighet?
 
Matilda: Ja det kan man göra. Man kan välja att antingen göra en eller två terminer utlandsstudier, och då kan man åka nästan överallt. Det finns väldigt stora möjligheter både inom och utanför Europa. 
 
Erik: Vi också har många utbytesstudenter som kommer hit, så det tycker jag själv är kul. Det är en väldigt internationell utbildning, och vi har till och med ett internationellt kandidatprogram som man kan läsa på engelska. Vi har folk som kommer från många olika ställen hit för att läsa. 
 
Matilda: Jag läser hela mitt program på engelska vilket jag har föredragit eftersom så mycket av kursmaterialet är på engelska. Och sen är det också en väldigt internationell utbildning, så det finns mycket möjligheter utomlands och vill man åka på utbyte så kan man det.

Varför ska man läsa i Lund?

Hedda: Och matematik kan man även läsa vid vissa andra universitet. Varför ska man läsa den i Lund? Matilda varför valde du att läsa vid Lunds universitet?
 
Matilda: Jag valde att läsa här på grund av möjligheterna som finns inom programmet, att man kan välja så fritt bland kurser inom de matematiska områdena. Det var verkligen ett stort plus för mig med tanke på att jag inte var säker på exakt vad jag ville göra eller rikta in mig på, så det är perfekt att jag kan välja och se vad jag tycker är intressant ju mer tiden går.
 
Hedda: Och Erik du studerade också här i Lund och valde sen att göra en karriär vidare på universitet? Varför valde du Lund?
 
Erik: Ja, det var väl en blandning av olika saker. Dels var det för att det verkade vara en bra utbildning, och Lund är ett stort universitet där man kan läsa allt möjligt. Och matematikutbildning speciellt är ju bred. Men jag gillade det här just med att man kunde fördjupa sig inom ämnet. Och sen är Lund också en trevlig studentstad. Och ja, lite grann var det av geografiska skäl, att jag hade familj nära.
 
Hedda: Lund är en bra kombination av allt helt enkelt.

Vad har ni för studietips?

Hedda: Ni nämnde att man kan få hjälp på exempelvis SI-möten och räknestugor. Har ni några andra bra studietips som kan vara bra att ha med sig om man vill börja studera på matematikprogrammet?
 
Matilda: Jag skulle säga är att man ska plugga tillsammans med andra. Man lär sig så mycket mer av att diskutera, och man kör inte fast lika lätt. Det kan vara ganska jobbigt att sitta själv och inte förstå en uppgift, och det kan bli segt och då kanske man slutar helt och hållet istället. Men om man pluggar med andra så kan man diskutera och få en djupare förståelse.
Sen tycker jag också det är viktigt, speciellt i början, att inte plugga hela tiden. Jag tänkte att jag måste göra klart alla uppgifter över helgen, och kände att man inte har gjort det man måste göra, men jag tror att det är viktigt att man sätter gränser och att man faktiskt tar ledigt på helgen, för man behöver pauser också.
 
Erik: Jag håller med. Det är bra om man kan få in en slags rutin med att sätta av viss tid till att plugga, men också till att göra annat så att man tar hand om sig och motionerar, träffar kompisar och ha det kul.
Något som jag tänker på också som jag tror är viktigt är att man inte bara tänker att man alltid ska gå direkt på uppgifterna, utan att man liksom lägger lite tid på att läsa teorin också. Man ska göra både och.
 
Hedda: Bra tips. Är det något annat som ni tycker kan vara bra att ha med sig om man funderar på att läsa matematik?
 
Erik: Ja det finns så många olika valmöjligheter efteråt. Jag önskar att jag hade läst lite bredare och läst flera andra ämnen, så det är väl ett tips. Jag läste en massa matte och ville bli färdiga snabbt, men jag kan idag ångra lite grann att jag inte läste lite mer fysik eller något annat.
 
Matilda: Ibland kan man få känslan att alla fattar utom en själv, och så är det verkligen inte. Det lär man sig ju längre man pluggar att det inte är någon som fattar allt, och det är okej. Man behöver inte förstå allting direkt, och man är inte dålig om man inte förstår någonting direkt. Jag kunde känna lite i början att alla andra förstår, men det gör de inte. 
 
Erik: Absolut och ofta vill vi som lärare att studenterna inte ska vara rädda för att ställa frågor, och ibland fungerar det. Ibland har man en studentgrupp där många ställer frågor. Man ska inte känna sig dum om man ställer en fråga, men ibland är det svårt och folk som är blyga.
 
Matilda: Det skulle jag verkligen också uppmuntra till.
 
Hedda: Tack för dem bra tipsen! Vi ska börja avsluta, men innan vi säger hejdå så vill jag ställa en sista fråga nu när jag har er på plats. När jag satt i grundskolan och hade tråkigt en mattelektion så memorerade jag pi, och som matematiker så borde man ju vara bra på det här, så jag ska testa den tesen och kolla hur många decimaler av pi ni kan.
 
Matilda: Jag kan fyra, och den femte är jag lite osäker på. Det är 3,1415 och sen tror jag att det är 9.
 
Erik: Fem kan jag också, men det är sällan man behöver det inom matematikutbildningen.
 
Hedda: Så man behöver inte ha memorerat pi för att bli antagen till utbildningen?
 
Erik: Absolut inte, det är snarare tvärtom. Man går ifrån det här från gymnasiet med att man ska sätta numeriska värde på allting, till att bara skriva pi. Det är nästan bättre att kunna det grekiska alfabetet i så fall.
 
Matilda: Ja de flesta tentamen har man ju ingen miniräknare på över huvud taget. Det är liksom inte det här med att räkna ut tal som det är fokus på.
 
Hedda: Skönt att veta det. Tack så jättemycket både Matilda och Erik för att ni ville dela med er och berätta mer om kandidatutbildningen i matematik.

Erik och Matilda: Tack själv.