Influencing teaching and learning microcultures. Academic development in a research-intensive university.
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Alltsedan expansionen av den högre utbildningen tog fart i Sverige, i slutet av 60-talet, har universitet och högskolor arbetat för att utveckla utbildningskvaliteten. Detta har bland annat gjorts genom satsningar på policys som reglerar exempelvis arbete med kursvärderingar, mångfald, och kurs- och utbildningsplaner. Satsningar har också gjorts på pedagogisk utbildning av universitetslärare och forskare, och på pedagogiska utvecklingsprojekt som ofta drivits av eldsjälar. Många universitet och högskolor har anställt pedagogiska utvecklare och skapat särskilda enheter för att underlätta och driva på utvecklingsarbetet. Den sammantagna effekten av dessa olika satsningar är dock oklar. Många av dem är antingen alltför toppstyrda, eller i alltför hög grad individfokuserade.
Denna avhandling fokuserar pedagogiskt utvecklingsarbete i högre utbildning, i gränssnittet mellan övergripande policynivå och individnivå, den organisatoriska så kallade meso-nivån. Närmare bestämt studeras med kvalitativa metoder hur universitetslärare i en forskningsintensiv miljö (Lunds universitet) påverkas av sina närmaste kollegor och ledare i sitt sätt att tänka om och bedriva undervisning och utbildningsutveckling.
I avhandlingen undersöks vem lärare vänder sig till för att prova nya idéer i undervisningen och för att bearbeta och hitta lösningar på pedagogiska utmaningar. Det framkommer att lärarna förlitar sig på ett litet antal betrodda personer, ett så kallat signifikant nätverk, som både kan utgöras av kollegor och av personer helt utanför den egna lokala organisationen. Med hjälp av teorier om sociala nätverk, organisationsutveckling och ledarskap visas också i avhandlingen att pedagogiskt utvecklingsarbete har stor potential att bidra till organisationsutveckling. Detta förutsätter ett fokus på de enskilda lärarna, inte bara som individer utan också som en del av ett kollegialt socialt sammanhang, så kallade mikrokulturer, på den organisatoriska meso-nivån.
För att pedagogiskt utvecklingsarbete ska vara hållbart och kunna bidra till organisatorisk utveckling behöver interaktioner gällande lärande och undervisning inom mikrokulturerna vara starka, liksom interaktioner mellan olika mikrokulturer. Detta kan ske exempelvis genom mötesplatser och forum för diskussion och erfarenhetsutbyte, men också med hjälp av dokumenterade, underbyggda reflektioner kring undervisningsfrågor. Det sistnämnda bygger på ett synsätt på akademisk kompetens som internationellt kommit att kallas scholarship of teaching and learning, vilket innebär ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande. Förutom att bidra till lokalt skapad kunskap så kan sådana dokumenterade underbyggda reflektioner om undervisning spridas i organisationen, och synliggöras genom seminarier, konferenser och nyhetsbrev. De blir också möjliga underlag att använda i samband med tjänstetillsättningar, belöningar och karriärmöjligheter.
För att ovanstående ska komma till stånd krävs en mängd sammanhängande, integrerade aktiviteter i en komplex och dynamisk verksamhet, vilket också ställer krav på ledarskap. Avhandlingen visar därför slutligen att lokalt ledarskap i mikrokulturerna kan bidra till att understödja pedagogisk utveckling under förutsättning att det finns eller skapas interna mandat att leda.
Alltsedan expansionen av den högre utbildningen tog fart i Sverige, i slutet av 60-talet, har universitet och högskolor arbetat för att utveckla utbildningskvaliteten. Detta har bland annat gjorts genom satsningar på policys som reglerar exempelvis arbete med kursvärderingar, mångfald, och kurs- och utbildningsplaner. Satsningar har också gjorts på pedagogisk utbildning av universitetslärare och forskare, och på pedagogiska utvecklingsprojekt som ofta drivits av eldsjälar. Många universitet och högskolor har anställt pedagogiska utvecklare och skapat särskilda enheter för att underlätta och driva på utvecklingsarbetet. Den sammantagna effekten av dessa olika satsningar är dock oklar. Många av dem är antingen alltför toppstyrda, eller i alltför hög grad individfokuserade.
Denna avhandling fokuserar pedagogiskt utvecklingsarbete i högre utbildning, i gränssnittet mellan övergripande policynivå och individnivå, den organisatoriska så kallade meso-nivån. Närmare bestämt studeras med kvalitativa metoder hur universitetslärare i en forskningsintensiv miljö (Lunds universitet) påverkas av sina närmaste kollegor och ledare i sitt sätt att tänka om och bedriva undervisning och utbildningsutveckling.
I avhandlingen undersöks vem lärare vänder sig till för att prova nya idéer i undervisningen och för att bearbeta och hitta lösningar på pedagogiska utmaningar. Det framkommer att lärarna förlitar sig på ett litet antal betrodda personer, ett så kallat signifikant nätverk, som både kan utgöras av kollegor och av personer helt utanför den egna lokala organisationen. Med hjälp av teorier om sociala nätverk, organisationsutveckling och ledarskap visas också i avhandlingen att pedagogiskt utvecklingsarbete har stor potential att bidra till organisationsutveckling. Detta förutsätter ett fokus på de enskilda lärarna, inte bara som individer utan också som en del av ett kollegialt socialt sammanhang, så kallade mikrokulturer, på den organisatoriska meso-nivån.
För att pedagogiskt utvecklingsarbete ska vara hållbart och kunna bidra till organisatorisk utveckling behöver interaktioner gällande lärande och undervisning inom mikrokulturerna vara starka, liksom interaktioner mellan olika mikrokulturer. Detta kan ske exempelvis genom mötesplatser och forum för diskussion och erfarenhetsutbyte, men också med hjälp av dokumenterade, underbyggda reflektioner kring undervisningsfrågor. Det sistnämnda bygger på ett synsätt på akademisk kompetens som internationellt kommit att kallas scholarship of teaching and learning, vilket innebär ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande. Förutom att bidra till lokalt skapad kunskap så kan sådana dokumenterade underbyggda reflektioner om undervisning spridas i organisationen, och synliggöras genom seminarier, konferenser och nyhetsbrev. De blir också möjliga underlag att använda i samband med tjänstetillsättningar, belöningar och karriärmöjligheter.
För att ovanstående ska komma till stånd krävs en mängd sammanhängande, integrerade aktiviteter i en komplex och dynamisk verksamhet, vilket också ställer krav på ledarskap. Avhandlingen visar därför slutligen att lokalt ledarskap i mikrokulturerna kan bidra till att understödja pedagogisk utveckling under förutsättning att det finns eller skapas interna mandat att leda.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2014
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University (Media-Tryck)
Ämne
- Engineering and Technology
Nyckelord
- Academic development
- higher education
- leadership
- mesolevel
- microculture
- significant network
Status
Published
Handledare
- Per Odenrick
- Thomas Olsson
- Kristina Eneroth
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7473-941-1 (printed)
- ISBN: 978-91-7473-942-8 (pdf)
Försvarsdatum
12 juni 2014
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Stora Hörsalen, Ingvar Kamprad Designcentrum, Sölvegatan 26, Lunds Tekniska Högskola.
Opponent
- Denise Chalmers (Professor)