Muscle strength and physical education: epidemiological studies of factors in adolescence and their association with later morbidity
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen består av fyra delstudier och är tematiskt uppdelad i två delar. I den första delen undersöker jag vilken betydelse betyget i Gymnastik (nuvarande Idrott & Hälsa) har för framtida sjukdom med fokus på rörelseorganen. I den andra delen undersöker jag vilken betydelse isometrisk muskelstyrka (d.v.s. kraft alstrad utan nämnvärd förkortning av muskeln) har för framtida utveckling av smärta i rörelseorganen och hjärt/kärlsjukdom hos män. Gemensamt för alla fyra delarbeten är att jag använder svenska register för att följa upp större grupper av människor vad gäller sjukdom och levnadsförhållanden under decennier.
I många skolor runt om i världen ingår ett gymnastikliknande ämne på schemat i vilket eleverna ska få möjlighet till fysisk aktivitet under skoltid. Ett huvudfokus för ämnet är ofta elevens hälsa, både nuvarande och framtida. Det är dock oklart vilken betydelse betydelse denna typ av aktivitet i skolan har på sjukligheten senare i livet.
För att undersöka detta närmare använde jag mig i den första delstudien av data baserad på elever som gick ut grundskolan i Lunds kommun 1974-1976. Jag undersökte vilken betydelse betyget i gymnastik har för framtida utveckling av sjukdomar i rörelseorganen genom att sammanlänka betyg i Gymnastik, uppgifter angående utbildningslängd, och yrke med ett regionalt sjukvårdsregister. Bland kvinnor med lågt betyg i Gymnastik var det vanligare med sjukdomar i rörelseorganen, särskilt smärta i mjukdelarna.
I den andra delstudien använde jag mig av samma grupp ungdomar som i den första delstudien. Med hjälp av register över sjukskrivning och sjukvård undersökte jag vilken betydelse betyget i Gymnastik har för framtida sjukskrivning, läkarbesök i primärvård samt inläggning på sjukhus. Kvinnor med lågt betyg hade fler dagar med sjukskrivning och fler besök. Gruppen hade även fler inläggningar på sjukhus, men denna ökning var inte statistiskt säkerställd.
I de två första delstudierna var inte elevernas fysiska förmåga huvudfokus. Två viktiga aspekter av fysisk förmåga är dock hjärt/lungfunktion och muskelstyrka. Att nedsatt hjärt/lungfunktion är en riskfaktor för framtida sjukdom, framför allt i hjärta och blodkärl, är numera vedertaget. Det är dock fortfarande ganska okänt hur stor roll muskelfunktionen har för framtida sjukdom, särskilt när den studeras oberoende av hjärta/lungfuktion.
I den tredje delstudien använde jag mig av data från mönstring och en undersökning utförd av Statistiska centralbyrån. Då urvalet till undersökningen är nästan helt slumpmässigt kunde jag använda mig av svar angående smärta i rörelseorganen i kombination med muskeltester från mönstringen. I motsats till vår hypotes, visade det sig att män med låg styrka hade minskad risk för smärta. Jag spekulerar att detta skulle kunna förklaras av att dessa män mer sällan utsätts för belastande aktiviteter p.g.a. tidiga livsval.
I den fjärde delstudien studerade jag en grupp män som mönstrade 1969/70. Via nationella register över sjukhusvård och orsak till död kunde jag sedan följa männen fram till 2010-2012. Män med låg muskelstyrka visade sig ha ökad risk för förtida död, även då den orsakades av hjärta/kärlsjukdom. Män med hög styrka hade minskad risk för sjukdom orsakad av syrebrist i vävnad såsom hjärtinfarkt och stroke.
Avhandlingsarbetet medför följande tre huvudsakliga slutsatser: (1) Flickor i tonåren kan vara en viktig grupp att tidigt rikta preventiva insatser mot (2) Låg muskelstyrka är inte en riskfaktor för muskuloskeletal smärta hos män (3) Hög muskelstyrka i ungdomen kan indikera en lägre risk för hjärtinfarkt och stroke i medelåldern för män.
Avhandlingen består av fyra delstudier och är tematiskt uppdelad i två delar. I den första delen undersöker jag vilken betydelse betyget i Gymnastik (nuvarande Idrott & Hälsa) har för framtida sjukdom med fokus på rörelseorganen. I den andra delen undersöker jag vilken betydelse isometrisk muskelstyrka (d.v.s. kraft alstrad utan nämnvärd förkortning av muskeln) har för framtida utveckling av smärta i rörelseorganen och hjärt/kärlsjukdom hos män. Gemensamt för alla fyra delarbeten är att jag använder svenska register för att följa upp större grupper av människor vad gäller sjukdom och levnadsförhållanden under decennier.
I många skolor runt om i världen ingår ett gymnastikliknande ämne på schemat i vilket eleverna ska få möjlighet till fysisk aktivitet under skoltid. Ett huvudfokus för ämnet är ofta elevens hälsa, både nuvarande och framtida. Det är dock oklart vilken betydelse betydelse denna typ av aktivitet i skolan har på sjukligheten senare i livet.
För att undersöka detta närmare använde jag mig i den första delstudien av data baserad på elever som gick ut grundskolan i Lunds kommun 1974-1976. Jag undersökte vilken betydelse betyget i gymnastik har för framtida utveckling av sjukdomar i rörelseorganen genom att sammanlänka betyg i Gymnastik, uppgifter angående utbildningslängd, och yrke med ett regionalt sjukvårdsregister. Bland kvinnor med lågt betyg i Gymnastik var det vanligare med sjukdomar i rörelseorganen, särskilt smärta i mjukdelarna.
I den andra delstudien använde jag mig av samma grupp ungdomar som i den första delstudien. Med hjälp av register över sjukskrivning och sjukvård undersökte jag vilken betydelse betyget i Gymnastik har för framtida sjukskrivning, läkarbesök i primärvård samt inläggning på sjukhus. Kvinnor med lågt betyg hade fler dagar med sjukskrivning och fler besök. Gruppen hade även fler inläggningar på sjukhus, men denna ökning var inte statistiskt säkerställd.
I de två första delstudierna var inte elevernas fysiska förmåga huvudfokus. Två viktiga aspekter av fysisk förmåga är dock hjärt/lungfunktion och muskelstyrka. Att nedsatt hjärt/lungfunktion är en riskfaktor för framtida sjukdom, framför allt i hjärta och blodkärl, är numera vedertaget. Det är dock fortfarande ganska okänt hur stor roll muskelfunktionen har för framtida sjukdom, särskilt när den studeras oberoende av hjärta/lungfuktion.
I den tredje delstudien använde jag mig av data från mönstring och en undersökning utförd av Statistiska centralbyrån. Då urvalet till undersökningen är nästan helt slumpmässigt kunde jag använda mig av svar angående smärta i rörelseorganen i kombination med muskeltester från mönstringen. I motsats till vår hypotes, visade det sig att män med låg styrka hade minskad risk för smärta. Jag spekulerar att detta skulle kunna förklaras av att dessa män mer sällan utsätts för belastande aktiviteter p.g.a. tidiga livsval.
I den fjärde delstudien studerade jag en grupp män som mönstrade 1969/70. Via nationella register över sjukhusvård och orsak till död kunde jag sedan följa männen fram till 2010-2012. Män med låg muskelstyrka visade sig ha ökad risk för förtida död, även då den orsakades av hjärta/kärlsjukdom. Män med hög styrka hade minskad risk för sjukdom orsakad av syrebrist i vävnad såsom hjärtinfarkt och stroke.
Avhandlingsarbetet medför följande tre huvudsakliga slutsatser: (1) Flickor i tonåren kan vara en viktig grupp att tidigt rikta preventiva insatser mot (2) Låg muskelstyrka är inte en riskfaktor för muskuloskeletal smärta hos män (3) Hög muskelstyrka i ungdomen kan indikera en lägre risk för hjärtinfarkt och stroke i medelåldern för män.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2013:101
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Orthopaedics, Lund University
Ämne
- Orthopedics
Nyckelord
- Pain
- Musculoskeletal
- Epidemiology. Muscle Strength
- Isometric
- Cardiovascular Disease
- Physical Education
- Adolescence
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87449-73-4
Försvarsdatum
4 oktober 2013
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
Belfragesalen, BMC D15, Klinikgatan 32, Lund
Opponent
- Janet Rich-Edwards (Associate professor)