Assessment of sustainability aspects when making pre-renovation decisions
Bedöma hållbarhetsaspekter inför ett beslut om renovering
Författare
Summary, in Swedish
En betydande del av Europas byggnadsbestånd behöver renoveras. De vanligaste anledningarna till att man genomför renoveringar är akuta tekniska problem eller en byggnads eller dess komponenters utgående livslängd. Andra vanliga skäl för byggherrar att genomföra renoveringar i sitt byggnadsbestånd är höga kostnader för underhåll och drift samt ett högt energibehov. Dessutom har bygg- och fastighetssektorn visat sig vara bland de största bidragsgivarna till utsläpp av växthusgaser och energianvändning och för att öka incitamentet att renovera Europeiska unionen (EU) har en strategi som inkluderar initiativet "Renovationsvåg". Ungefär en tredjedel av alla flerfamiljshus i Sverige behöver renoveras, särskilt flerfamiljshus och skolor som byggts under rekordåren.
Byggnader kan ses som våra mest komplexa och hållbara konsumtionsvaror. Därefter, i renoveringsprojekt, är beslutsfattande också en komplex fråga och under den inledande utvärderingsfasen av ett renoveringsprojekt har man sett att det saknas tid, kunskap, information och verktyg för att fatta beslut.
Hypotesen i denna uppsats är ”Byggnadsägare tar inte på ett systematiskt sätt hänsyn till och hanterar hållbarhetsaspekter i beslut inför renovering”.
Hypotesen har undersökts av sju studier som har genomförts med olika metoder, såsom fallstudier, undersökningar, aktionsforskning, dokumentation och litteraturstudier samt livscykelbedömningar inklusive scenario- och känslighetsbedömningar.
Först genomfördes en litteraturgenomgång om olika renoveringsstrategier som skulle kunna stödja i att systematiskt inkludera hållbara aspekter inom områdena ekonomi, miljö och socialt. Granskningen visade att det finns flera strategier för att stödja beslut av hållbarhetsaspekter i en renoveringsprocess. Problemet verkar inte vara bristen på strategier utan snarare implementeringen av befintliga strategier samt kontinuerlig utveckling av strategierna.
Därför undersöktes byggägarnas övervägande och genomförande av ett antal hållbarhetsaspekter ytterligare. Inom kategorin ’ekonomiska aspekter’ låg fokus på energikostnader och lönsamhet. För kategorin miljöaspekt låg fokus på energianvändning och klimatförändringspotential. Sociala aspekter omfattade främst inomhusmiljökvalitet, men även andra sociala aspekter som kom fram under den utförda fallstudien.
Vid analys av tidigare renoveringsprojekt visade det sig att informationen från tidigare renoveringar var begränsad. Det verkar i dessa fall saknas systematisk dokumentation om hur informationen inför en renovering genererades. Information verkar saknas eller är kopplad till en enskild person. Systematisk återkoppling och erfarenhetsutbyte är därför sårbart då människor byter jobb eller går i pension vilket försvårar kunskapsöverföringen till framtida renoveringsprojekt. När man följde den tidiga fasen av en skolrenovering var det uppenbart hur viktiga tidigare erfarenheter var. De diskussioner som fördes i den tidiga planeringsfasen berodde till stor del på de tidigare erfarenheterna från de inkluderade deltagarna.
Slutligen utvärderades klimatförändringspotentialen för energirenoveringsåtgärder. Resultaten visade att om energimixen antas förändras i framtiden, med mindre fossila bränslen och fler förnybara källor för el, är bedömningen av energirenoveringsåtgärder viktig att utföra. Minsta och maximala variation i materialens klimatförändringspotential visar att bedömning av olika materialval alltid bör göras innan en renoveringsåtgärd utförs.
Baserat på resultaten från de utförda studierna är hypotesen i denna avhandling delvis bevisad. Byggnadsägare har börjat hantera och behandla flera hållbarhetsaspekter i beslut inför renovering. Metoder för att beakta hållbara aspekter av energianvändning visade sig vara mycket mer utvecklade än metoder för att beakta aspekter som klimatförändringspotential som är i början av utvecklingen. En variation av sociala aspekter behandlas i olika renoveringsprojekt men mer beroende på vad som anses vara av betydelse än med ett systematiskt tillvägagångssätt.
Hållbarhetsaspekter hanteras dock ännu inte på ett systematiskt sätt. Även om det finns flera renoveringsstrategier och ramverk med metoder och verktyg tillgängliga är dessa ännu inte implementerade och används på ett systematiskt sätt av byggherrar. Dessutom, gemensamt för alla aspekter, finns det ett behov för byggherrar att anpassa renoveringsstrategiaspekten till förhållandena för deras företag och det specifika renoveringsprojektet.
Byggnader kan ses som våra mest komplexa och hållbara konsumtionsvaror. Därefter, i renoveringsprojekt, är beslutsfattande också en komplex fråga och under den inledande utvärderingsfasen av ett renoveringsprojekt har man sett att det saknas tid, kunskap, information och verktyg för att fatta beslut.
Hypotesen i denna uppsats är ”Byggnadsägare tar inte på ett systematiskt sätt hänsyn till och hanterar hållbarhetsaspekter i beslut inför renovering”.
Hypotesen har undersökts av sju studier som har genomförts med olika metoder, såsom fallstudier, undersökningar, aktionsforskning, dokumentation och litteraturstudier samt livscykelbedömningar inklusive scenario- och känslighetsbedömningar.
Först genomfördes en litteraturgenomgång om olika renoveringsstrategier som skulle kunna stödja i att systematiskt inkludera hållbara aspekter inom områdena ekonomi, miljö och socialt. Granskningen visade att det finns flera strategier för att stödja beslut av hållbarhetsaspekter i en renoveringsprocess. Problemet verkar inte vara bristen på strategier utan snarare implementeringen av befintliga strategier samt kontinuerlig utveckling av strategierna.
Därför undersöktes byggägarnas övervägande och genomförande av ett antal hållbarhetsaspekter ytterligare. Inom kategorin ’ekonomiska aspekter’ låg fokus på energikostnader och lönsamhet. För kategorin miljöaspekt låg fokus på energianvändning och klimatförändringspotential. Sociala aspekter omfattade främst inomhusmiljökvalitet, men även andra sociala aspekter som kom fram under den utförda fallstudien.
Vid analys av tidigare renoveringsprojekt visade det sig att informationen från tidigare renoveringar var begränsad. Det verkar i dessa fall saknas systematisk dokumentation om hur informationen inför en renovering genererades. Information verkar saknas eller är kopplad till en enskild person. Systematisk återkoppling och erfarenhetsutbyte är därför sårbart då människor byter jobb eller går i pension vilket försvårar kunskapsöverföringen till framtida renoveringsprojekt. När man följde den tidiga fasen av en skolrenovering var det uppenbart hur viktiga tidigare erfarenheter var. De diskussioner som fördes i den tidiga planeringsfasen berodde till stor del på de tidigare erfarenheterna från de inkluderade deltagarna.
Slutligen utvärderades klimatförändringspotentialen för energirenoveringsåtgärder. Resultaten visade att om energimixen antas förändras i framtiden, med mindre fossila bränslen och fler förnybara källor för el, är bedömningen av energirenoveringsåtgärder viktig att utföra. Minsta och maximala variation i materialens klimatförändringspotential visar att bedömning av olika materialval alltid bör göras innan en renoveringsåtgärd utförs.
Baserat på resultaten från de utförda studierna är hypotesen i denna avhandling delvis bevisad. Byggnadsägare har börjat hantera och behandla flera hållbarhetsaspekter i beslut inför renovering. Metoder för att beakta hållbara aspekter av energianvändning visade sig vara mycket mer utvecklade än metoder för att beakta aspekter som klimatförändringspotential som är i början av utvecklingen. En variation av sociala aspekter behandlas i olika renoveringsprojekt men mer beroende på vad som anses vara av betydelse än med ett systematiskt tillvägagångssätt.
Hållbarhetsaspekter hanteras dock ännu inte på ett systematiskt sätt. Även om det finns flera renoveringsstrategier och ramverk med metoder och verktyg tillgängliga är dessa ännu inte implementerade och används på ett systematiskt sätt av byggherrar. Dessutom, gemensamt för alla aspekter, finns det ett behov för byggherrar att anpassa renoveringsstrategiaspekten till förhållandena för deras företag och det specifika renoveringsprojektet.
Publiceringsår
2022-04-28
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
TVIT
Volym
22
Issue
1005
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Division of Building Services, LTH, Lund University
Ämne
- Building Technologies
Nyckelord
- Ombyggnad
- Livscykelanalys (LCA)
- Potentiell klimatpåverkan
- Renoveringsbeslut
- Refurbishment
- Retrofit
- Life cycle assessment (LCA)
- Climate change potential
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-6783
- ISSN: 1652-6783
- ISBN: 978-91-85415-17-5
- ISBN: 978-91-85415-16-8
Försvarsdatum
30 maj 2022
Försvarstid
13:00
Försvarsplats
Lecture Hall V:A, building V, John Ericssons väg 1, Faculty of Engineering LTH, Lund University, Lund.
Opponent
- Thomas Olofsson (Prof.)