Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Disordered eating among Swedish adolescents : Associations with emotion dysregulation, depression and self-esteem

Störda ätbeteenden bland svenska ungdomar

Författare

  • Erika Hansson

Summary, in Swedish

Vägen till en ätstörning, som exempelvis anorexia nervosa eller hetsätningsstörning leder alltid förbi ett gränsland där energiintaget stegvis förändras. Kanske stoppar man i sig aningen mindre mat på måndagen än man gjorde på söndagen och på tisdagen lite mindre än på måndagen. Eller kanske man frivilligt stoppar fingrarna i halsen någon gång när man känner att man har ätit för mycket.
Detta gränsland kan benämnas störda ätbeteenden (disordered eating; DE) (Neumark- Sztainer, Wall, Eisenberg, Story, & Hannan, 2006; Waaddegaard, Thoning, & Petersson, 2003) och här vistas många ungdomar (Hautala et al., 2011; Herpertz- Dahlmann et al., 2008). De flesta tar sig därifrån efter en tid medan andra kanske lever ett helt liv i detta gränsland där inte bara energiintaget regerar, utan där individen ofta även upplever svårigheter med att reglera sina känslor, sina depressiva tankar och sin låga självkänsla. Gränslandet är därför, helt bortsett från att ibland vara språngbrädan till en ätstörningssjukdom, väl värt att undersöka för sin egen del. Av denna anledning genomfördes tre studier av sammanlagt 1265 ungdomar (54,5 % flickor), dels i syfte att undersöka förekomsten av DE, men även för att ytterligare klargöra sambanden mellan DE, emotionsreglering, depression och låg självkänsla.
I studie I utvärderades ett kortfattat instrument, kallat SCOFF (Morgan, Reid, & Lacey, 1999), som ofta används för att bedöma DE. Namnet SCOFF baseras på en akronym bestående av de springande punkterna i fem frågor rörande viktnedgång och tankar kring mat som ska besvaras med ”ja” eller ”nej”. I den första studien kartlades även hur många av ungdomarna som uppvisade någon form av DE. Det visade sig att fler flickor än pojkar hade bekymmer med DE, och dessutom i högre grad, vilket är i linje med tidigare forskning (t.ex. Hautala et al., 2008). Den inledande studien väckte även ett antal frågor rörande SCOFFs användbarhet i ungdomspopulationer som exempelvis huruvida SCOFF verkligen är en bra metod för att mäta DE och ifall endast ett ”ja”-svar (istället för två) ibland borde leda till fortsatt utvärdering om förekomsten av DE, som exempelvis påståendet om man någonsin framkallat kräkningar för att man känt att man ätit för mycket.
Bedömningen av ätstörningsproblematik bör, enligt vissa forskare, ske med hjälp av en kontinuerlig skala där man tar hänsyn till sjukdomsgrad, medan andra argumenterar för att ätstörningsproblematik skall bedömas kategoriskt, genom en uppdelning i olika sjukdomsklassificeringar (Williamson, Gleaves, & Stewart, 2005). Oavsett

tillvägagångssätt tycks varken kontinuerliga eller kategoriska modeller fånga hela ätstörningsspektrat (Williamson et al., 2005) och av denna anledning genomfördes en personorienterad analys i studie II. DE bedömdes genom en klusteranalys baserad på subskalorna tillhörande Eating Disorders Examinations Questionnaire (EDE-Q); återhållsamhet, samt bekymmer med ätandet, vikten respektive figuren. De olika grupper som formades baserat på dessa skalor relaterades sedan till förmågan till emotionsreglering, nivå av depressiva tankar och självkänsla. Fyra av sex flickgrupper (50 %) och fem av sex pojkgrupper (24 %) uppvisade poäng som låg över gränsvärdet för en ätstörning. Siffrorna pekar på en generellt hög nivå av DE vilket delvis skulle kunna ha att göra med en alltför tillåtande poäng för att avgränsa en ätstörning från DE. Likväl tyder de på en omfattande allmän problematik. De grupper som uppvisade olika former av DE hade generellt även problem med emotionsreglering, depressiva tankar och låg självkänsla även om vissa undantag fanns. Lägst självkänsla återfanns hos en grupp flickor och en grupp pojkar som båda hade poäng långt över gränsvärdena gällande figur- och viktbekymmer. Detta resultat är i linje med tidigare forskning som visat att en överdriven uppfattning om figur och vikt är starkt relaterat till låg självkänsla (Dunkley & Grilo, 2007). Ett något oväntat fynd var en grupp flickor och en grupp pojkar som båda hade höga poäng på återhållsamhet (restraint) men vars resultat ändå tydde på god emotionsregleringskompetens, fåtalet depressiva symptom och en god självkänsla.
I den tredje studien undersöktes eventuella samband mellan barns och föräldrars DE och emotionsreglering samt gemensamma måltider i familjens inverkan på barns DE. Därtill undersöktes även huruvida någon del av föräldrarnas beteende skulle kunna användas för att förutsäga sannolikheten för DE hos barnen. Resultaten i den tredje studien visade att DE är ett större problem i ungdomsåren än hos vuxna vilket påvisats tidigare (t.ex. Neumark-Sztainer, 2005; Büyükgöze‐Kavas, 2007). Vidare visade både ungdomarna och föräldrarna en svag association mellan DE och emotionsreglering.Gällande emotionsreglering så fanns det vissa likheter mellan föräldrarna och barnen, men de såg lite olika ut beroende på barnets kön. Till exempel var föräldrarnas emotionsregleringsstrategier associerade till flickornas emotionsregleringsstrategier, impulskontroll och känslomässiga mål, men endast till pojkarnas emotionsregleringsstrategier. Endast det familjegemensamma middagsmålet var relaterat till barnens DE och emotionsreglering, och slutligen visade studie III att förekomsten av en ätstörning hos föräldern var det enda som ökade sannolikheten för DE hos barnet.
Sammanfattningsvis visade resultaten att många ungdomar, framför allt flickor, men även pojkar, lider av DE och även att DE är associerat med sämre emotionsreglering, fler depressiva tankar och en lägre självkänsla. Det visade sig också att de instrument som idag finns att tillgå sannolikt inte är optimala för att utvärdera förekomsten av DE. Som ett exempel på detta är det tveksamt om det verkligen kan vara okej att svara ”ja” på frågan om man någonsin framkallat kräkningar för att man känt sig obekvämt mätt utan att detta leder till ett besök hos skolhälsovården. Resultaten visade också på vikten av att inte se DE som ett tillstånd utan det finns stora skillnader i problematik även mellan olika grupper av samma kön. Dessa skillnader kan vara betydande vid utformandet av olika strategier för att kunna hjälpa ungdomarna.
Föräldrarnas roll i DE visade sig också vara av betydelse men mer forskning krävs, gärna i en specifikt svensk, eller åtminstone nordisk kontext där föräldraansvaret är jämnare fördelat än i de flesta andra länder.

Publiceringsår

2017

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lund University

Ämne

  • Psychology

Nyckelord

  • Disordered eating
  • emotion dysregulation
  • depression
  • self-esteem
  • SCOFF
  • parental associations

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-7753-328-3
  • ISBN: 978-91-7753-327-6

Försvarsdatum

15 juni 2017

Försvarstid

13:00

Försvarsplats

Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund

Opponent

  • Øyvind Rø (Professor)