Mobility in Science
Författare
Summary, in Swedish
Avhandlingen består av tre oberoende kapitel som alla är empiriska studier av forskare och den roll som olika typer av rörlighet spelar för att forma forskarnas vetenskapliga produktion och karriär.
Kapitel 1 studerar effekterna av avregleringen av svensk arbetsmigration, 2008, på publiceringsproduktiviteten hos akademiker verksamma i Sverige. Reformen ledde till en kraftig ökning av antalet asiatiska akademiska forskare och doktorander till Sverige. Identifiering av kausal effekt bygger på att chocken ökade inflödet plötsligt och att universitetsinstutioner med en historia av asiatisk migration upplevde relativt större inflöden av asiatiska migranter. Resultaten visar att chocken ökade den genomsnittliga publikationsproduktionen i de instituioner som hade de största inflödena av migranter. Men de positiva effekterna förklaras främst av ökad produktivitet hos redan högproduktiva forskare. För mindre produktiva forskare tyder istället resultaten på utträngningseffekter och minskad produktivitet.
Kapitel 2 studerar effekterna av rörlighet mellan lärosäten för akademiska forskares produktivitet. Studien visar på betydande vinster från rörlighet för vetenskaplig produktion. Rörlighetseffekter kan inte förklaras av effekten av befodran som sker i samband med en flytt. Positiva effekter förklaras istället av forskare som flyttar mellan universitet men inte för dem som flyttar till eller från högskolor. Dessutom finner vi att den positiva publiceringseffekten av rörlighet endast gäller forskare inom medicin, naturvetenskap och teknik, och inte omfattar forskare inom samhällsvetenskapen och humaniora.
Kapitel 3 undersöker den sociala bakgrunden bland forskarutbildade. Resultaten tyder på att föräldrarnas bakgrund är en väsentliga avgörande faktor för att få en doktorandutbildning. Särskilt viktigt är om föräldern också har en doktorsexamen. Detta samband är köns- och fältspecifik och är relativ stor i jämförelse med andra källor för exponering för forskarkarriärer i barndomsmiljön. Sammantaget antyder resultaten att familjemiljön är avgörande för att få en doktorandutbildning. Studien visar dessutom att sådana intergenerationsöverskridande effekter också påverkar patentering och publiceringsproduktivtet i en senare forskningskarriär.
Kapitel 1 studerar effekterna av avregleringen av svensk arbetsmigration, 2008, på publiceringsproduktiviteten hos akademiker verksamma i Sverige. Reformen ledde till en kraftig ökning av antalet asiatiska akademiska forskare och doktorander till Sverige. Identifiering av kausal effekt bygger på att chocken ökade inflödet plötsligt och att universitetsinstutioner med en historia av asiatisk migration upplevde relativt större inflöden av asiatiska migranter. Resultaten visar att chocken ökade den genomsnittliga publikationsproduktionen i de instituioner som hade de största inflödena av migranter. Men de positiva effekterna förklaras främst av ökad produktivitet hos redan högproduktiva forskare. För mindre produktiva forskare tyder istället resultaten på utträngningseffekter och minskad produktivitet.
Kapitel 2 studerar effekterna av rörlighet mellan lärosäten för akademiska forskares produktivitet. Studien visar på betydande vinster från rörlighet för vetenskaplig produktion. Rörlighetseffekter kan inte förklaras av effekten av befodran som sker i samband med en flytt. Positiva effekter förklaras istället av forskare som flyttar mellan universitet men inte för dem som flyttar till eller från högskolor. Dessutom finner vi att den positiva publiceringseffekten av rörlighet endast gäller forskare inom medicin, naturvetenskap och teknik, och inte omfattar forskare inom samhällsvetenskapen och humaniora.
Kapitel 3 undersöker den sociala bakgrunden bland forskarutbildade. Resultaten tyder på att föräldrarnas bakgrund är en väsentliga avgörande faktor för att få en doktorandutbildning. Särskilt viktigt är om föräldern också har en doktorsexamen. Detta samband är köns- och fältspecifik och är relativ stor i jämförelse med andra källor för exponering för forskarkarriärer i barndomsmiljön. Sammantaget antyder resultaten att familjemiljön är avgörande för att få en doktorandutbildning. Studien visar dessutom att sådana intergenerationsöverskridande effekter också påverkar patentering och publiceringsproduktivtet i en senare forskningskarriär.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2019
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Issue
216
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- Economics of science
- Mobility
- Scientists
- Scientific productivity
- Migration
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
- ISBN: 978-91-7895-112-3
- ISBN: 978-91-7895-111-6
Försvarsdatum
11 oktober 2019
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
EC3:211
Opponent
- John McHale (Professor)