Adapting Cities : Ecosystem-based approaches and citizen engagement in municipal climate adaptation in Scania, Sweden
Klimatanpassning av städer : Ekosystembaserade metoder och medborgarengagemang i kommuners klimatanpassning i Skåne, Sverige
Författare
Summary, in Swedish
Även om vi skulle lyckas minska de globala utsläppen av växthusgaser, så finns det ett angeläget behov att anpassa samhället för att kunna motstå klimatförändringens skadliga effekter. Denna process kallas klimatanpassning. Städer står inför särskilda risker från klimatförändringen och nuvarande tillvägagångssätt, som ofta förlitar sig på tekniska lösningar och toppstyrd implementering, bedöms inte vara tillräckliga. Trots detta vet vi lite om hur nya tillvägagångssätt och aktörer införlivas och utövar inflytande i styrningen av städers klimatanpassning. Det finns speciellt lite forskning om medborgarnas roll i klimatanpassning i höginkomstländer.
Denna avhandling undersöker hur två metoder – ekosystembaserad klimatanpassning (EbA) och ökat medborgarengagemang – kan bidra till att minska risken för extrema väderhändelser på lokal nivå. Jag använder en tvärvetenskaplig och blandad kvalitativ och kvantitativ metodik för att empiriskt undersöka klimatanpassningsprocesser i sydsvenska kommuner, och granska vetenskapliga bevis från urbana fallstudier över hela världen. I synnerhet undersöker jag hur och på vilken grund EbA tillämpas i städer; hur och av vilka skäl svenska medborgare engagerar sig i klimatanpassning; och vilka påföljder de två företeelserna fått i styrningen av lokal klimatanpassning.
Resultaten visar att EbA och medborgarengagemang huvudsakligen inte har skett på ett explicit och avsiktligt sätt, men kan stärka kommunal klimatanpassning och ta itu med underliggande riskfaktorer. Å ena sidan finns det växande erfarenheter av EbA i stadsmiljö både globalt och i det svenska sammanhanget, men dessa implementeras under olika termer (t.ex. ekosystemtjänster, grön infrastruktur) och saknar ofta ett långsiktigt strategiskt klimatriskperspektiv, såsom risk- och sårbarhetsanalyser i förhållande till nuvarande och framtida förhållanden. Å andra sidan identifierar jag hur medborgares engagemang i klimatanpassning – enskilt, gemensamt och i samverkan med kommunen – har haft betydande resultat för lokal klimatanpassning, men deras insatser har ofta dåligt stöd på kommunal nivå. Personliga erfarenheter av extrema väderhändelser är en stark drivkraft för aktiva medborgare, men faktorer som miljöengagemang och identifiering med plats spelar också roll. Medborgarengagemang i kommunens klimatanpassning kan se väldigt olika ut och innefattar samarbete (collaboration), tvistigheter (contestation), regeluppfyllande (compliance) och fria val (choice); alla visades påverka den lokala klimatanpassningen. Dessutom visar jag hur klimatförändringen kan skifta anpassningsansvar till medborgare utan någon speciell lagändring, vilket förmodas slå hårdast mot de som redan är mest riskutsatta. Samtidigt fann jag flera synergier mellan EbA och medborgarengagemang, och föreslår att EbA kan vara en bättre utgångspunkt för engagemang i klimatanpassning än tekniska åtgärder.
Utöver de empiriska insikterna om kommunala klimatanpassningsprocesser i Sverige gör denna avhandling tre viktiga bidrag: (1) den syntetiserar och bedömer forskningsområdet EbA i städer och identifierar viktiga kunskapsgap; (2) den utvecklar teori om medborgarengagemang i lokal klimatanpassning och presenterar ett analytiskt ramverk för ‘klimatanpassningsinteraktioner’ mellan medborgare och kommuner; och (3) den bidrar till den vetenskapliga diskussionen om hur transformativ, snarare än inkrementell, klimatanpassning kan se ut i praktiken.
Denna avhandling undersöker hur två metoder – ekosystembaserad klimatanpassning (EbA) och ökat medborgarengagemang – kan bidra till att minska risken för extrema väderhändelser på lokal nivå. Jag använder en tvärvetenskaplig och blandad kvalitativ och kvantitativ metodik för att empiriskt undersöka klimatanpassningsprocesser i sydsvenska kommuner, och granska vetenskapliga bevis från urbana fallstudier över hela världen. I synnerhet undersöker jag hur och på vilken grund EbA tillämpas i städer; hur och av vilka skäl svenska medborgare engagerar sig i klimatanpassning; och vilka påföljder de två företeelserna fått i styrningen av lokal klimatanpassning.
Resultaten visar att EbA och medborgarengagemang huvudsakligen inte har skett på ett explicit och avsiktligt sätt, men kan stärka kommunal klimatanpassning och ta itu med underliggande riskfaktorer. Å ena sidan finns det växande erfarenheter av EbA i stadsmiljö både globalt och i det svenska sammanhanget, men dessa implementeras under olika termer (t.ex. ekosystemtjänster, grön infrastruktur) och saknar ofta ett långsiktigt strategiskt klimatriskperspektiv, såsom risk- och sårbarhetsanalyser i förhållande till nuvarande och framtida förhållanden. Å andra sidan identifierar jag hur medborgares engagemang i klimatanpassning – enskilt, gemensamt och i samverkan med kommunen – har haft betydande resultat för lokal klimatanpassning, men deras insatser har ofta dåligt stöd på kommunal nivå. Personliga erfarenheter av extrema väderhändelser är en stark drivkraft för aktiva medborgare, men faktorer som miljöengagemang och identifiering med plats spelar också roll. Medborgarengagemang i kommunens klimatanpassning kan se väldigt olika ut och innefattar samarbete (collaboration), tvistigheter (contestation), regeluppfyllande (compliance) och fria val (choice); alla visades påverka den lokala klimatanpassningen. Dessutom visar jag hur klimatförändringen kan skifta anpassningsansvar till medborgare utan någon speciell lagändring, vilket förmodas slå hårdast mot de som redan är mest riskutsatta. Samtidigt fann jag flera synergier mellan EbA och medborgarengagemang, och föreslår att EbA kan vara en bättre utgångspunkt för engagemang i klimatanpassning än tekniska åtgärder.
Utöver de empiriska insikterna om kommunala klimatanpassningsprocesser i Sverige gör denna avhandling tre viktiga bidrag: (1) den syntetiserar och bedömer forskningsområdet EbA i städer och identifierar viktiga kunskapsgap; (2) den utvecklar teori om medborgarengagemang i lokal klimatanpassning och presenterar ett analytiskt ramverk för ‘klimatanpassningsinteraktioner’ mellan medborgare och kommuner; och (3) den bidrar till den vetenskapliga diskussionen om hur transformativ, snarare än inkrementell, klimatanpassning kan se ut i praktiken.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2018-05
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Social Sciences Interdisciplinary
Nyckelord
- Climate change adaptation
- disaster risk reduction
- ecosystem-based adaptation
- ecosystem services
- citizen engagement
- participation
- transformation
- Sustainability Science
- hållbarhetsvetenskap
- klimatanpassning
- katastrofriskreducering
- ekosystembaserad klimatanpassning
- ekosystemtjänster
- medborgarengagemang
- deltagande
- transformation
- kommunal planering
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-984630-2-6
- ISBN: 978-91-984630-1-9
Försvarsdatum
7 juni 2018
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Ostrom, Biskopsgatan 5 (Josephson), Lund
Opponent
- Peter Driessen (Professor)