Rätten att komma till tals i plan- och byggärenden

Författare

Ulrika Magnusson

Summary, in English

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för de olika möjligheter som finns att lämna synpunkter och ta tillvara på sina rättigheter i plan- och byggärenden samt också att föra en diskussion om vilka problem som finns på området idag. Reglerna i Plan- och bygglagen är komplicerade, inte minst vad avser rätten att komma till tals. Rätten att komma till tals innebär dels en möjlighet till insyn under själva förfarandet, dels en möjlighet att överklaga plan- och byggärenden. Uppsatsen behandlar främst detaljplaner och bygglov. Kommunen använder detaljplaner för att kunna reglera markanvändningen. Att upprätta eller ändra en detaljplan är en lång process. Genom så kallade samråd finns det en möjlighet för berörda medborgare att lämna synpunkter på det planförslag som upprättas. Det är viktigt att man utnyttjar sin rätt att lämna synpunkter eftersom yttrandena sedan hänger samman med rätten att överklaga. Bygglov måste i princip alltid sökas om det inte finns en detaljplan för området eller om åtgärden inte är en så kallad mindre avvikelse. Under bygglovsförfarandet försöker man kommunicera med berörda sakägare men själva kommuniceringen hänger inte samman med rätten att överklaga. Enkelt planförfarandet är ett sätt att effektivisera förfarandet. Enkelt planförslag innebär att större vikt läggs vid själva samrådet. En förutsättning för att man skall kunna tillämpa enkelt planförfarande är dock att planen inte har ett intresse för en bredare allmänhet. Förra året presenterades en statlig utredning som innebär en bredare översyn över hela Plan- och bygglagen. Utredningen befinner sig nu ute på en bred remiss och en proposition väntas kunna läggas fram tidigast under hösten 2006. Jag har valt att redogöra för vissa delar av utredningen som jag tycker är viktiga för just rätten att komma till tals.

Avdelning/ar